Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ler förf., att åtskilliga byggnadsdelar, som tillskrivas
"cementladan i Uppsala", dock ej äro av cement utan
av natursten. Men kvar står anklagelsen, att ett
svårare missbruk av cement näppeligen förekommit i vårt
land.
Med stor sakkännedom går förf. i detalj igenom
byggnadsverkets olika konstruktionsdelar och kommer till
den slutsatsen, att cementen använts i två huvudformer,
dels i cementblock, dels i vulstformade cementfogar. De
sistnämnda ha hindrat murarnas andning, så att teglet
— delvis från medeltiden — vittrat.
Det bör tilläggas, att tillståndet hos den olyckliga
domkyrkans cementkonstruktioner för närvarande är
bedrövligt. Olycksbådande skador uppdagas i fortlöpande
följd, senast sommaren 1941. Saken är — synnerligast
med hänsyn till den föreliggande svåra frågan om
kyrkans restaurering — värd den upplysta opinionens stora
uppmärksamhet.
R 8
Lärare och studenter vid■ Stockholms Realläroverk
1876—1890 och Norra Realläroverket 1890—1941, 3610
biografier av läroverksadjunkt Nils Hagström m. fi.,
23 X 16 cm, 1013 s, 1 tab, 16 foton, 62 vinjetter, 56
teckningar, Norra Realarnes Förening, Sthlm 1941, h 18 kr,
klbd 22 kr.
En känd vägbyggare framhöll i ett tal i januari 1941,
att Norra Real mer än andra högre allmänna läroverk är
knutet till den teknisk-industriella utvecklingen. Man
får belägg för det djärva påståendet i denna volym
— kanske den största i sitt slag inom landet — i det att
icke mindre än 948 studenter (27,3 %) fortsatt med
tekniska studier. Närmast i antal komma köpmännen
(25,2 %) och sedan är det ett långt hopp till läkarne
m fi (11,4 %).
Fördelningen på de tekniska yrkena ter sig sålunda:
Tekniska högskolan i Stockholm
st
väg- och vattenbyggnad ...... ....... 176 27
mekanik ..................... ....... 156
elektroteknik ................ ....... 122 18
kemi ....................... ....... 66 10 8
bergsvetenskap .............. ....... 55
arkitektur ................... ....... 52 8
skeppsbyggnad .............. ....... 33 5
lantmäteri .................. ....... 4 1
664 100
ofullbordade studier ......... ....... 204
övriga tekniska läroanstalter
868 92
80 8
948 100
Anmärkningsvärt är huru fullständigt KTH dragit till
sig ungdomen, i regel 14 st/år, men ofta > 20 (1898, 99,
1914, 26, 27, 34, 35, 36, 39, 41). Man kan vidare våga det
påståendet, att Norra Real i hög grad är väg- och
vattenbyggarnas skola, varför också ett stort antal av våra
mest kända namn påträffas i boken. Omdömet gäller
nog även arkitekterna. Med "ofullbordade studier"
menas de som nu befinna sig vid eller ämna sig till
högskolan (ca 130 st) eller bedriva specialstudier eller
slutat utan examen.
Ett trevligt företal m m inleder arbetet, som på ett
förmånligt sätt avviker från andra matriklar. De av
konstnären Acke Myhrman (student 1924) ritade
eleganta vinjetterna över varje års märkligaste händelse ha
ofta tekniska motiv, medan fil kand Torbjörn Olsson
(1935) och arkitekt Nils Henrik Winblad von Walter
(1935) ägnat sig åt behagfulla bilder ur skollivet.
R 8
Karelen — landet som var av Olavi Paavolainen och
Nii.s-Gustaf Hahl, minnesskrift av Karjalan Liitto,
29,5 X 21,5 cm, 336 s, 1 karta, 1 200 bilder, Werner
Söderström OY, Borgå 1941, 12 kr.
Det är verkligen en allsidig bild man får av detta
rika landskap, som var Europas östligaste spets och
som nu, tömt på inbyggare och krigshärjat, försvunnit
ur vår åsyn. Jag vet icke, vilket man mest skall
beundra, språkbehandlingen eller bildmaterialet, men
man kan tillsvidare överge tvehågsenheten och studera
verket ur byggnadsteknisk synpunkt.
Ur skildringen om de ekonomiska förlusterna finner
man bl a att 4 000 km flottleder (9 %) dvs mer än
Dalarnes, 1 000 km järnvägar (17 %), Saima kanal,
största träexporthamnen, 170 000 kW kraftverk (10
%), mer än 100 stora industrianläggningar och ett
oräkneligt antal hus för en befolkning om 475 000
själar på 25 000 m2 land övergingo till förfallet.
Studerar man de olika byggnadsverken fäster man
sig vid en utomordentligt stark blandning av gammalt
och nytt, men så anses Karelen i det självständiga
Finland ha gått framåt mer än någon annan landsända.
Både goda och dåliga landsvägar förekomma,
broarna äro oftast järnfackverk, stenbroar talrika. De mest
moderna kraftverk och industribyggnader skymta och
framförallt fäster man sig vid husbyggnadstekniken.
Det anses ju att den finska arkitekturens världsrykte
grundats på inspiration från Karelen, vilket i
finnarnas fantasi intager samma ställning som Dalarne och
Värmland hos oss, men som mycket starkare berikat
deras diktning, musik och konst. Trähusen skifta från
den smaklösaste snickerikrams, som i ryssarnas hägn
fått barbariska uttryck, till sunda fasader. Stenhusen
äro däremot i regel utomordentligt stilrena.
Varför man bör äga denna säregna bok är
emellertid dess mänskliga innehåll. När man läst kapitlet om
"Donationsjordens förbannelse", den 200-åriga
kampen mot ryskt slaveri, förstår man varför en halv
million människor några frostiga vårdagar 1940 vandrade
västerut. Och så slutar volymen så vackert med
avsnittet "Mot ett nytt liv" och det kan Finland hoppas
på, ty det är ju det enda nordiska land som har barn
så att landets framtid kan tryggas. Men de fara illa
sedan två år.
R S
Leva farligt i Afrika, av Hjalmar Frisell, 24 X 16
cm. 163 s., 74 foton. Bonniers, Sthlm 1939, 6: 50 kr.
Danska väg- och vattenbyggare ligga före oss på
det utländska arbetsområdet. Jämsides med god
skolning ha de större förståelse för ekonomi och
människor, vartill komma bättre språkkunskaper, bl. a. i
franska.
Detta liksom så många andra övertag söka vi ju
så småningom utjämna, och flera svenska väg- och
vattenbyggare, särskilt yngre, ha efter sekelskiftet
sökt sig vida omkring, till gagn för vårt lands
näringsliv. Förgrundsfiguren i denna rörelse är alltjämt
envoyén Hugo von Heidenstam.
Förf. till den bok, vi nu skola tala om, härstammar
visserligen från det svenska väg- och
vattenbyggnadsväsendets skapare, Axel Erik von Sydow (1791—1857)
—- Frisell är nämligen dennes dottersonson — men
förf. började sin bana som artilleriofficer för att så
småningom komma i brittisk kolonialtjänst.
Därunder övergick han till att bliva järnvägsbyggare,
vilket yrke är en tradition för svenskar i förskingring
ända sedan 1870-talet.
Förf. har sålunda väsentligen sysslat med
järnvägsbygge i brittiska Östafrika och i synnerhet med
stakning under svåra och äventyrliga förhållanden.
Förövrigt har han prövat på litet av varje, som det höves
158
25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
