Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
noga följa upp med praktiska prov i stor skala, för
det är dock i praktiken materialet skall användas. När
därför Södersjukhusets byggnadskommitté, som även
hade putsfrågan på sitt program, visade stort intresse
för ett samarbete, accepterade SC med glädje denna
sak. Det var redan i början på 1939 detta samarbete
inleddes, närmast med civilingenjör Nycander, och
detta samarbete har alltsedan dess pågått.
Vi äro ett särskilt tack skyldiga till arkitekt
Hjalmar Cederström, som hela tiden visat
undersökningarna ett välvilligt intresse. Jag skall inte här
närmare gå in på detta senare avsnitt av provningarna,
som ju komma att beröras i kvällens huvudföredrag.
Bara för att anknyta till en detalj i anslutning till de
första Limhamnsprovningarna och de därvid gjorda
försöken att systematisera sandgraderingarna, kan
framhållas, att de fortsatta undersökningarna vid
Södersjukhuset bl. a. kristalliserade ut sig till ett
specialstudium av de allra finaste kornstorlekarna i
sanden, de under 0.25 mm, vilka visat sig ha en
dominerande inverkan på brukets kvalitet.
Förutom de olika spår, som jag nu antytt att här
ifrågavarande putsundersökningar kopplat in på, ha
vi på sistone även haft nöjet att samarbeta med lektor
Albert Brund, Härnösand, som angripit putsproblemet
på teoretisk-vetenskaplig väg på sätt, som han här
själv avser att i ett inlägg något beröra.
I samband med undersökningarna har för övrigt
studieresor till Finland och Tyskland m. fi. länder
företagits.
Vi hade hoppats att här idag få se någon
representant från Finland, vilken skulle beröra de finska er-
farenheterna med bruk och torrsläckt kalk, men det
liar tyvärr ej kunnat ordnas.
Det är många, många i olika delar av vårt land,
som vi i samband med våra utredningar ha
konsulterat och erhållit goda råd och synpunkter ifrån. Jag
vill, ingen nämnd och ingen glömd, på detta sätt
offentligen tacka alla dessa för gott samarbete.
När undersökningarna nu kommit så långt, att
ytterligare ett avsnitt ansetts moget att framföra
inför ett sakkunnigt auditorium, tror jag att denna lilla
återblick, som jag nu gjort, även kunde ha sitt
intresse för åhörarna, för att därigenom ge en antydan
om att det under de senaste åren lagts ned ett
betydande mått av arbete på olika håll, allt i avsikt att
söka i någon mån bidraga till lösningen av ett stort
och ekonomiskt betydelsefullt problem, nämligen
konsten att framställa god puts.
Vi ha hela tiden och på alla fronter arbetat med
fullt öppet visir. Vem som velat har när som helst
kunnat få vilka upplysningar som helst om
undersökningarnas gång. Detta, mena vi, har varit alldeles
både naturligt och nödvändigt. Och har säkerligen
bidragit till att taga bort den misstro för
"cementreklam" eller visst firmaintresse, som vi i början
någon gång träffade på. Jag tror även, att kvällens
fortsättning skall giva belägg på denna vår öppenhet.
Vi taga gärna emot berättigad kritik. Och jag
slutar med en förhoppning och vädjan, att alla, som
kunna bidraga till att föra saken ytterligare framåt,
skulle vilja göra detta antingen genom
diskussionsinlägg här idag eller genom personlig hänvändelse till
någon av dem, som närmast syssla med frågan.
Provputsningar i samband med Södersjukhusets uppförande och
de resultat, som därvid erhållits i samarbete med
Cementföreningen och några av de större
murbruksfabrikerna i Stockholm
Av civilingenjör SVEN NYCANDER, Stockholm, LSTF
Olika uppfattningar om putsbrukets sammansättning
vid tiden för utredningens igångsättande
Södersjukhuset utföres med betongkonstruktion,
utvändigt isolerad med siporexplattor. Denna
konstruktion förutsätter en förstklassig, hållbar puts,
enär varje reparation på den 10 våningar höga
byggnaden skulle förorsaka såväl höga kostnader som
obehag för de sjuka. Arbetsledningen beslöt därför
på förslag av chefsarkitekten, ingenjör Hjalmar
Cederström, att verkställa en noggrann utredning
med erforderliga provputsningar. Ett intimt
samarbete igångsattes omedelbart dels med Svenska
cementföreningen, dels med de större
murbruksfabrikerna i Stockholm samt med andra intresserade.
En första undersökning visade, att uppfattningen
om hur en god putssand bör vara sammansatt
varierade i mycket hög grad, se fig. 1.
Ännu större differens visade uppfattningarna om
bastardbrukets för- och nackdelar. Alla voro
givetvis eniga om att bruket bör sammanblandas av kalk-
bruk och cementbruk eller att kalk och cement
samtidigt tillsättas vid bruksblandningen, men att cement
ej får iblandas ett redan färdiglagat kalkbruk, enär
i så fall brukets fetthalt blir för hög.
Ingenjör Malmberg, assistent vid
Byggnadsinspektionen i Helsingfors, yttrade: "En byggmästare, som
vill vara något så när mån om sitt anseende,
använder såväl vid invändig som utvändig putsning
bastardbruk." Civilingenjör N. Hast i Stockholms
stads byggnadsnämnd föredrog rent kalkbruk även
på rena betongkonstruktioner, under det att arkitekt
Axel Eriksson i Betongindustri ansåg att, om
bastardbruk skall användas, böra minst 50 % utgöras av
cementbruk och resten av kalkbruk, enär bruk med
mindre cementhalt ger sämre vidhäftning än rent
kalkbruk. Professor Hummel, Staatliche
Prüfungs-anstalt, Berlin, framhöll att putsen framför allt bör
vara elastisk. En nyuppförd tegelbyggnad, som
sätter sig, bör putsas med det mera elastiska rena
kalkbruket, under det att ett betonghus med fördel kan
162
25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
