Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
LHslochning:-
SSV. cem. bnjk t’3
15V. kalkbruk 97. kalkhydrat
terrlkalkbnjk
9% kalkhydrat
Fig. 21. Putsskada över fönster i fasad V.
stenssanden till större delen befrias från
kornstorlekar under 0,25 mm. För att en utstockning skall
ge tillräckligt fäste för ytputsen, fordras att den med
rätkäpp avdragna ytan skall vara skrovlig och ej
slät. Ofta ser en avdragen yta ut såsom framgår av
fig. 19. Den visar dels släta, dels ojämna partier,
beroende på hur muraren fört rätkäppen, då ytan
blivit avdragen. Föres rätkäppen vinkelrätt mot ytan,
kommer kantytan på käppen att avjämna ytan, lutas
däremot rätkäppen, åstadkommes den eftersträvade
skrovliga ytan.
Vid putsningen utjämnas de större eller mindre
ojämnheter, som uppstått vid murning eller
formsättning. Det kan därvid ej förhindras, att påslagets
tjocklek, som helst bör hållas vid 6 mm, på vissa
ställen blir betydligt grövre. Muraren slår på bruket,
drar av med rätkäpp och avplanar med "skånskan".
Inträffar då att de större sandkornen börja att rulla
mot underytan, därför att påslaget på de mest
framstående partierna i underytan är tunnare än storleken
på de största sandkornen, slår muraren på mera bruk
och drar av på nytt. Är sanden siktad genom 3 mm
harpa, blir putsen, där den är som tunnast, ca 4 mm
tjock, vilket är fullt tillräckligt. Ökas sedan sandens
max. kornstorlek till t e 5 mm, tvingar detta muraren
att slå på ytterligare 2 mm bruk. Ju grövre sand i
bruket desto mindre blir visserligen krympningen,
men då grövre sand än 3 mm medför tjockare påslag,
som sänker putsens kvalitet och avsevärt ökar
kostnaderna, torde 3 mm maximikornstorlek på
putssanden vara den lämpligaste.
Putsskada på pannhuset på grund av för grovt
sandmaterial
Tidigare har framhållits att den alltför grova
putsen på fält V absorberade stora vattenkvantiteter.
Över ett av fönstren frös putsen ned. En
undersökning av den skadade putsen visade, att brottet låg i
huvudsak i ytskiktet mellan ytpåslaget och
grund-ningen men dessutom även i själva ytputsen.
Grund-ningen var oskadad tack vare att den var utförd av
bastardbruk (25 % cementbruk + 75 % kalkbruk).
Enär putsen påslagits med förgrundning av rent
cementbruk, hade ej heller putsen släppt från
undergrunden. Den tunna, hårda överytan, som vanligen
uppstår, då en puts rives, hade då ytputsen frös sönder
i första hand spjälkat från ytputsens inre parti. Den
farligaste delen vid en fasadputs äro fönstersmygarna.
Här kommer lätt påslaget att bli tjockare än vad som
är föreskrivet, med påföljd att dessa partier vanligen
äro de, som först bli skadade.
Jämföres putsens analys på de olika fasadytorna,
synes att sanden för putsen på fält IV hade ännu
större brist på filler än sanden i fasad V. Här ha
emellertid inga skador uppstått tack vare att
bastardbruk användes, som enligt det föregående fordrar
mindre mängd fillersand. En bidragande orsak torde
även varit, att Kronkalk och ej våtsläckt kalk
användes på detta fält.
Underputsen hade hållit på fasad V, enär den var
utförd av bastardbruk, men härigenom hade
uppkommit en annan olägenhet. Ju (hårdare brunnen
undergrunden är, desto sämre blir vidhäftningen för
ytputsen. Då en cementhaltig puts brinner fortare, blir
ofta vidhäftningen på en utstockning av bastardbruk
sämre än om den utförts av kalkbruk. Vid en
bastardputs bör därför tiden innan ytpåslaget utföres
vara kortare än där utstockningen blivit utförd med
rent kalkbruk, vilket emellertid här icke blivit
iakttaget.
Olika fasadbehandlingar
Uppställes den fordran, att en fasadyta skall vara
fullkomligt plan, erfordras för en prima puts
förgrundning, utstockning och ytputs. Den svagaste
delen i putsen blir då vidhäftningen mellan utstock-
Wf’- ’"i
Fig. 22. Kalkputs i ett påslag utförd direkt å förgrundad yta. Fig. 23. Skrapning av ädelputs.
170 25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
