- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
171

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

100’A



8,0 mm

Fri masAv/Jd O.IO OJ25 QlS Qzo O.SS 0.3

Q4 QS Q6 O.075 Qro Qras 0.1S

Fig. 24. Analys av "Karlskogaputs".

O.so O.ss 0.3 0.4 0,5 Qe Q7Qå mm

ningen och ytputsen. Kunde däremot putsen utföras
av endast cementförgrundning och kalkputs,
försvinner denna svaghet i putsen. Som prov utfördes på
en del av fasad VI en puts direkt på
cementförgrund-ningen med kvastat ytpåslag av rent kalkbruk. Vid
en på så sätt utförd relativt tunn puts kan ej fullt
plan yta erhållas. Avvikelserna från den fullt släta
ytan visade sig dock tack vare kvastningen utan
betydelse, enär ojämnheterna vid denna ytbehandling
endast kunna upptäckas vid viss belysning.

Tidigare har framhållits att riven utvändig puts bör
undvikas på grund av den ythud, som bildas vid
rivningen. Verkningarna av denna ythud kunna
oskadliggöras på olika sätt, varvid följande ytbehandlingar
erhållas.

Kvastad yta. Vid denna tvättas den feta ythuden
bort omedelbart efter sedan rivningen skett.
Samtliga provputsningar med kvastad yta ha visat goda
resultat.

Stänkputs. På den lätt rivna utstockningen
stän-kes putsen på med björkris, varvid en ca 3 mm
tjock ytputs bildas, som förblir fullkomligt orörd.
Denna stänkputs, som tekniskt sett torde vara den
bästa, kan anses som en finkornig spritputs, vilken i
allmänhet har anseende som en stark och hållbar puts.
Denna puts blev icke utförd på panncentralen.

Skrapad puts. Denna puts utföres sedan länge som
ädelputs av stenkrossmaterial med bastardbruk
under olika namn, såsom Terrasitputs och Porfyritputs.
Putsen skrapas samma eller påföljande dag sedan
ytpå-slaget verkställts, beroende på sugning eller väderlek.

De goda resultaten visa att fördelarna av att den
feta ytan efter rivningen blir bortskrapad äro
betydligt större än skador av de sår, som uppstå vid
rivningen av den halvbrunna bastardputsen.

Å fasad II utföres en skrapad puts av samma
bastardbruk, som å övriga ytor. På grund av brist
på fillersand vittrade emellertid putsen på de prov,
som utsatts för frysning. På fält I hade Nya
murbruksfabriken utfört en skrapad puts i huvudsak av
krosstensmaterial. Denna puts stod utmärkt vid alla
provningar utom frysprovet, där hela putsen
lossnade i form av en hel kaka. Hade denna puts varit
förgrundad, är det mycket troligt, att den väl bestått
även detta prov.

"Karlskogaputs" (Hellströms murbruksfabrik). Den-

na puts är en riven puts i huvudsak utförd av mycket
fin sand tillsatt med ärtgrus av upptill 8 mm
kornstorlek.

Vid rivningen rulla dessa korn i bruket och riva
därvid sönder ythuden så att denna ej kan innestänga
fuktigheten. Trots den fina kornstorleken synes
denna puts stått sig utmärkt, även där fasaden genom fel
i avtäckningen varit hårt utsatt för vatten.
Fördjupningarna i ytan ge även putsen ett tilltalande utseende.

Av de rivna putserna var skifferputsen, som
utfördes å fält III (över proverna å fig. 3) den bästa.
Därför att förgrundning ej blivit utförd, och därför
att putsen var mycket hård lossnade denna i
frysprovet som hel sammanhängande skiva, men i
samtliga övriga provningar visade den utmärkta resultat.

Aktiviserat bruk

Det mest anmärkningsvärda resultatet visade
emellertid en av Svenska murbruks a.-b. utförd skrapad
puts å den lägre väggen å fält VI. Denna puts
utfördes mycket sent på hösten. Natten efter
ytpå-slaget inträffade så stark frost, att påföljande dag
den bildade isen måste smältas bort, innan putsen
kunde skrapas. Trots denna ogynnsamma väderlek
utstod denna puts samtliga prov synnerligen väl. Att
putsen ej lossnade från undergrunden torde dels ha
berott på att den var förgrundad med rent
cementbruk, dels därpå att själva putsen var mindre hård.

Fig. 25. Skrapad puts à fält VI. Putsen blev genomfrusen
under tiden mellan ytpåslag och skrapning.

25 okt. 1941

171

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941v/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free