Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Ett mycket tunt påslag, som till stänkputs,
fordrade ett tillskott av ca 10 % fillersand.
Invändiga provputsningar
I Stockholm användes endast vanlig "putssand"
för invändig puts. Härtill utväljes i sandtagen en
sand, som är i möjligaste mån fri från kornstorlekar
över 2 mm och som har högst 30 % kornstorlekar
under 0,25 mm. Dylik sand är sällsynt, enär det
vanligen förekommer ränder i den fina sanden i
sandtagen, vilka innehålla någon procent kornstorlekar
2—5 mm. Det är dessa korn, som ge reporna i
putsen och en icke önskad grov yta.
Denna grova yta fordrar mycken spackelfärg, om
ytan skall bli alldeles jämn vid målningen. Det är
då billigare och även bättre att filta ytan, vilket
som regel utföres i Helsingfors och även stundom
förekommer här, speciellt i södra Sverige.
Prov ha verkställts med filtad puts, varvid färgad
Kronkalk använts, så att den släta, vackert färgade
putsen ersätter såväl spackling som målning.
Prov med puts av färgad kalk i fuktig lokal
Såväl den hydrauliska som den färgade kalken är
en synnerligen värdefull tillgång, speciellt för
arbeten i varma och fuktiga lokaler. Det har ju alltid
varit svårt att få färg att sitta på murverk i badhus-
100%
O O 73
Qies
O.ss
Qso
Fig-. 33. Skrapad puts.
lokaler. Dessutom ha reparationsarbetena varit
hindrande för driften och dragit långt ut på tiden på grund
av svåra torkningsförhållanden. Nu kan arbetet
utföras både snabbt och hållbart, vilket med all
tydlighet framgår av följande exempel.
Taket i Sportpalatsets herrbastu hade skadats
därigenom, att armeringsjärn i betongplattan rostat och
delvis sprängt loss underliggande betongskikt. Vid
reparationsarbeten under sistförflutna september var
putsen nedriven och felaktigheterna reparerade med
Rum Orundnmg 3 ° f*m,
-»■>–––. ■ J .— 100 /c
Fri mastvidd QlO Q/25 Q15 O. SO 0.2S O.J Q4 Q 5 Qe Qo7S Q/O Q/25 0.15 0.20 0.25 Q3 0,4 Q5 Qe Q7 Qå mm
Fig. 34. Analys av sand till invändig puts. 4 % komstorlekar 1,5—3 mm i ytputsen gör ytan alltför grov.
, Qots 0.125 Q£5 0.50 !.o 1.5 2.o So 4.o 5.6 8,o mm
0.20 0.2S Qj 04 QS Qe Qo75 Q ro Q/25 Q/5 0.20 Q25 C>3
Fig. 35. Samd till filtat och färgat bruk.
Q4 Q5 Qe Q7Q.S!
25 okt. 1941
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>