Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Denna beräknas för: Alt a Alt. b
kg/m! kg/m1
takets egenvikt ........ 70 130
snö- och vindtryck, t. e. .. 100 100
170 230
vartill kommer den bärande konstruktionens egenvikt.
Genom vänligt tillmötesgående av civilingenjör
Håkan Birke har ett typiskt industritak på
järnkonstruktion undersökts för dessa belastningsfall. Det
befanns då, att de båda alternativen erfordrade 27,8
resp. 32,4 kg bärande järn per mr tak. Alt. b
erfordrar alltså 4,6 kg/m2, dvs ca 17 %, mera bärande järn
än det förra alternativet.
På grundval av gällande priser på
lättbetongmaterialen och deras montage samt på den bärande
järnkonstruktionen är det nu lätt att göra en jämförande
kalkyl för de båda alternativen och fastslå den bästa
lösningen. Vid svag grund kunna även kostnaderna
för grundläggningen påverkas, vilket givetvis också
bör beaktas.
Som synes kan det röra sig om stora
viktsskillnader, såväl beträffande takmaterialet som den bärande
konstruktionen. Det är därför vid de stora ytor, som
ifrågakomma för industribyggnader, betydande
summor, som stå på spel. Här kan den kunnige
konstruktören — särskilt under nuvarande förhållanden —
göra icke blott byggherren utan även landet stora
tjänster genom att spara avsevärda materialmängder.
Föreningar
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst hade onsdagen den 22 oktober
1941 ordinarie sammanträde på Stockholms
byggnadsförenings lokal under ordförandeskap av kapten Törd
Lindblad. Sammanträdet, till vilket Stockholms
byggnadsförening hade inbjudits, hade samlat fullt hus,
således drygt 250 personer.
Ordf. hälsade de närvarande välkomna och vände sig
då särskilt till Stockholms hyggnadsförening, vilkens
tidigare gästfrihet avdelningen nu hade nöjet att
återgälda.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos civilingenjörerna Birger Dahlberg och Nils
Tengvik.
I avdelningen inträdde genom egen anmälan följande
civilingenjörer:
Gunnar Hårleman Vilhelm Herlin
Sture Jonsson Gösta Larsson
Karl Johan Sundquist Erik Sylvén
Vidar Westberg
Efter förslag av två avdelningsmedlemmar och på
tillstyrkan av styrelsen invaldes i avdelningen
civilingenjörerna
Gunnar Gunnarsson
Arne Hillborg
Wilhelm Winsnes
Kvällens olika föredrag hade en gemensam titel,
nämligen "Resultat av under senaste åren verkställd
utredning om in- och utvändig puts".
Första föredraget hölls av civilingenjör Viktob
Bährner, som talade om "Utredningsarbetets
uppläggning’".
Föredraget publiceras i Teknisk tidskrift.
Kvällens huvudföredrag hölls av civilingenjör Sven
Nycander, som med hjälp av ljusbilder redogjorde för
"Provputsningar i samband med Södersjukhusets
uppförande och de resultat, som därvid framkommit under
samarbete med Cementföreningen m fi".
Föredraget publiceras i Teknisk tidskrift.
Direktör Enhard Allstrin talade om olika praktiska
frågor i samband med puts. Sålunda förkastade talaren
den brukliga snabba uttorkningen av husen med hjälp
av koksgaltar, vilket har som resultat, att ytan
visserligen blir hård, men innanför ytan får putsen ingen
hållfasthet. Det har visat sig, att många olika
sand-graderingar kunna ge goda resultat, om de behandlas
på rätt sätt. Tal. framhöll vidare, att en fabrik för
betong eller murbruk lättare kunde kontrollera material,
konsistens m. m. Med lämpliga apparater kan våtsläckt
kalk giva fullgott resultat. Gentemot föregående talaren
framhölls, att en riven slätputs kan stå bra, om den
utföres riktigt och med en lagom rivning.
Lektor Albert Brund redogjorde med ljusbilder för
"Beräkning av sandgraderingskurvor på teoretisk väg".
Föredraget publiceras i Teknisk tidskrift.
Enär klockan blivit 22 30 ajournerades sammanträdet
till efter supén. Sedan denna intagits uppstod
emellertid icke någon diskussion, varför sammanträdet
förklarades avslutat.
Under supén sjöngs en dagen till ära diktad
putslustig visa, och vid samkvämet gladde Y-†yras sångkör
de närvarande med ett antal sånger. Dessutom höllos
tal av bl. a. ceremonimästaren, disponent Nils Danielsen,
civilingenjör Sven Nycander och byggmästare Olle
EJng-kvist.
Erling Reinius
Meddelanden
Norges ingeniörforbund är numera namnet på Den
norske ingeniörforening enligt inrikesdepartementets
förordning 1941 17/9. Beteckningen är fortfarande
NIF.
Det upplyses icke om någon ändring inträtt
beträffande fack- och lokalavdelningar. R S
Abeka. Finlands bränsle- och kraftproblem äro
svårare att bemästra än våra. Alla goda krafter behövas
och vi veta vilken insats den rådgivande
ingenjörsbyrån Consulting utfört sedan 1920 (TT vv 1940,h 9,
s 127). Dess ledare är kapten VVK Bror Sjögren.
Nu ha även professor K. Axel Ahlfors samt
ingenjörerna R. L. Boije och Jac. Kaustinen i Brändö,
Helsingfors öppnat en byrå under benämningen A. B.
Abeka O. Y. för uppdrag om vatten- och ångkraftverk,
värme- och elanläggningar, cellulosafabriker m. m.
R S
Författningssamling
740 30/8 förordn, om ändrad lydelse av 47 §
förordn. 1928 18/5 (nr 139) om explosiva
varor (magasinsavsyning)
793 17/10 kung med fastställande av normalpriser
å vissa vedslag
815 17/10 kung om beslag å samt reglering av han-
deln med asfalttakpapp m. m. (fr. o. m.
1941 1/11)
816 24/10 kung om beslag å vissa metaller, o. -lege-
ringar m. m. samt reglering av
användningen (fr. o. m. 1941 1/11)
820 24/10 kung om inskränkning i rätten att
använda elkraft för uppvärmning av
byggnad m. m. R S
184
25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
