- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 3 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 3. Väisäläradiosond.

Solhöjden 15° Solhöjden 50°
Höjd km w = B m/sek w = 5 m/sek w = 2 m/sek
5 ............ 0,0° 0,1° 0,2°
10 ............ 0,8° 2,8° 4,3°
15 ............ 1,5° 4,7° 7,4°
20 ............ 2,7° 9,5° 13°
30 ............ 10° 36° 50°

Någon motsvarande undersökning av
Jaumotte-meteorografen föreligger icke. Jaumotte ansåg, att
instrumentet var utan mätbart strålningsfel, medan
Väisälä uppskattar strålningsfelet för
Jaumottemete-orografen till ungefär samma belopp som för
Väisälä-radiosonden.

(2)

Tröghetsfel.

Om en termometer förflyttas från ett rum, vars
temperatur är Tv till ett annat rum, vars temperatur är
T, ändras termometerns temperatur Tr enligt följande
formel

T-T —

r fi ■ S ’ dt

„ M-c „

där–– eller a är instrumentets tröghetskoefficient.

fi • o

a är som synes en funktion av termometerns massa
M, dess spec. värme c, ytan S och ventilationen
ß:= (Q- v), vilken i sin tur är en funktion av luftens
täthet (p) och vindhastigheten (v) för en och samma
termometer.

Om man ökar vindhastigheten måste termometern
göras kraftigare för att motstå vindtrycket. Härav
M

rol] er att växer tämligen hastigt. † (q. v) växer

OMKOPPLARE

små höjder, där luftens täthet är stor (se tabell 1),
men växer på större höjd till betydliga belopp.

Tabell I. Väisäläsondens strålningsfel vid några olika
nivåer, solhöjder och stigfiastigheter.

Fig. 4. Kopplingsschema för Väisäläradiosonden.

visserligen också men långsammare, och slutresultatet
blir, att oc får högre värde vid flygplansmeteorografen
än vid en ballongmeteorograf.

Enligt Frankenberger uppgår tröghetskoefficienten
för en flygplansmeteorograf av typ Bosch till 50 c. g.
s.-enheter vid en hastighet hos flygplanet av 150 km/tim.
och avtar vid större hastigheter blott långsamt, då
vid denna starka ventilation sannolikt större delen
av trögheten beror på värmeledningen inne i
metallen. Undersökningar som nyligen företagits i
Finland av Y. Rossi ha bekräftat dessa resultat.
Tröghetens inflytande på termometerangivelserna har ut
förligt behandlats i annat sammanhang. Här skal)
nämnas att det tröghetsfel 6, som uppstår vid en son-

dT

dering, i genomsnitt är lika med produkten oc—.

av

Fig. 5. Diagrammet
visar de
temperaturer som registreras
av instrument med
olika värden på
trög-hetskoefficienten oc.
Kurvan för x — 0
ger den verkligen
existerande
temperaturfördelningen. Höjden 7i anges i rn,
tiden t i sekunder
vid stighastigheten 5
m/sek. Observera att
den punkt, där
temperaturkurvan vänder, ligger högre ju
större oc är.

3 10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free