- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 3 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

dT dT dh , , , , dh . , .

Da -—= —- • —, där h är holden och —
stighastig-dt dh dt dt

heten (te), erhålles

å =

oc ■ w

dT

~dh

(3)

dT

enligt formeln oc, = oc0 \ / " 1

V w0
= V/

V

och vi få då

w i

Wo

Hm
3000

2700

100 90 80 70 60 50 W 7.

Fig. 6. Diagrammet visar de fuktighetskurvor, som
registreras av hygrometrar med olika värden på tröghetskoefficienten
y. För y0 = 0 erhålles den verkligen existerande
fuktighetsfördelningen med höjden. y0 = 60 motsvarar en temperatur
av +4°, y0 = 180 — 10° och y0 = 600 — 23°. Diagrammet
visar, att fuktighetsregistreringens värde vid låga
temperaturer är obetydligt.

elasticitetsfel, helt kunna försummas. Tröghetsfelet, rf,
kan uttryckas med en ekvation analog den som gäller
för temperaturen (ekv. 3)

, dU

oi = YoW-

dh

Temperaturändringar med höjden äro givetvis

oberoende av w. Yid flygplansmeteorografen är även
oc oberoende av w och därav följer, att i
flygplansmeteorografen är termometerns tröghetsfel direkt
proportionellt mot stighastigheten.
I Yäisäläradiosonden minskar ct med stigande w

Tröghets-

Samma förhållande torde råda vid
Jaumottemeteoro-grafen, vars termometer har stora likheter med
Väi-säläradiosondens. Beträffande de vanliga aerologiska
instrumenten kan man alltså säga, att en ökning av
stighastigheten medför alltid en ökning av
tröghetsfelet.

För Väisäläsonden gäller att a vid en stighastighet
av 5 m/sek. har ett värde av 15, medan motsvarande
värde för en flygplansmeteorograf oberoende av
stighastigheten är omkring 50- De fel, som erhållas,
beräknas ur ekv. (3). Vi anta, att temperaturändringen
med höjden är den normala dvs. 0,6° per 100 m.
Trög-hetsfelet för radiosonden blir då 0,45°, medan det för
flygplansmeteorografen i genomsnitt blir 1,0° à 1,5°.

Beträffande tröghetsfelet vid
fuktighetsregistreringen kan sägas, att det är så stort, att övriga fel,
beroende på temperaturinverkan på hygrometern eller

där U är relativa fuktigheten i procent,
koefficienten y0 är i det närmaste oberoende av
ventilationen, och en ökad stighastighet medför alltså ett
större tröghetsfel även i fuktighetsangivelserna, y „
växer däremot hastigt, när temperaturen faller. Yid
+ 20° är värdet 30, vid 0° 90, vid — 20° 300 och
vid — 40° är y0 nästan oändligt, dvs. håren i
hygrometern ha vid denna temperatur nästan helt och
hållet förlorat sin reaktionsförmåga, (Se fig. 6.)

Temperaturhöjning hos termometrar, som befinna sig
i hastig rörelse.

Denna effekt har behandlats av bl. a. Findeisen 1938.
Termometerns uppvärmning beror dels på den
adiabatiska uppvärmningen till följd av
luftkompressionen framför termometern, dels på
friktionsuppvärmningen av sidodelarna. Den adiabatiska
uppvärmningen är mindre inne i molnen än i molnfri luft, då
vid kompressionen i moln en viss energi åtgår för
avdunstning av vattendroppar, varigenom den
adiabatiska uppvärmningen nödvändigtvis måste bli
mindre. I stort sett är den torradiabatiska
uppvärmningen lika stor som den genom friktionen uppkomna
temperaturstegringen, och den kan approximativt
uttryckas på följande sätt:

AT-k-u2

där u är den horisontella hastigheten, k är en faktor,
som i någon mån kan variera med flygplanstyp och
upphängningsmetod.

Denna formel synes dock ej gälla för mycket stora
hastigheter. Om så vore fallet, skulle, som
meteorolog T. Svensson påpekat, isbildning på en
propeller icke bildas annat än vid axeln.

Vi vilja framhålla, att om meteorografen är
uppsatt på flygplanet på sådant sätt, att luften från
propellrarna blåses förbi meteorografen, måste
termometern uppvärmas, redan medan planet står stilla.
Om meteorografen placerats ätt propellerluften
icke kommer i kontakt med densamma, ökar
temperaturfelet så småningom under själva starten till dess
maximala hastigheten uppnåtts. Av tidigare
experimentella resultat skall här endast anföras följande av
van der Maas och Wynia erhållna värden.

Tabell II. Temperaturfel hos en termometer som rör
sig i förhållande till den omgivande luften. Enligt
van der Maas och Wynia.

Höjd i km Horisontell hastighet i km/tim.
200 300
0 ......................... 1,54° 3,48°
3 ......................... 2,08 0 4,68°
6 ......................... 2,87 0 6,45°
9 ......................... 4,06° 9,12°


Härav framgår, att för ett och samma flygplan
A T även växer med höjden.

16 10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free