Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 3 jan. 1942 - Jämförelser mellan olika instrument för mätning av temperatur och fuktighet i högre luftlager, av Alf Nyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(
Teknisk Tidskrift
Tabell III. Differenser mellan de medeltemperaturer som i olika luftskikt erhållits med fly g plansmeteor o-
graf och radiosonder vid mätningar i Rinkaby år 1941.
Tryckintervall i millibar Ungefärligt höjdintervall Datum och tid
13h30 6/4 09h50 7/4 13h15 8/4 12h40 9/4 Medelvärde Sannolikt fel
1 000—900 250—1 000 m + 2,o° + 2,0° + 1,4° + 2,2° + 1,8° 0,17°
900—800 1 000—1 950 + 2,4° + 2,0° + 3,0° + 2,0° + 2,4° 0,21°
800—700 1 950—2 950 + 2,4° + 2,i° + 1,9° + 1,6° + 2,0° 0,12°
700—650 2 950—3 450 — — 1,4° + 6,5° — + 2,6° 1,12°
fande dragningen av de s. k. grundlinjerna dvs. de
linjer, som bestämma instrumentkorrektionens storlek.
Radiosonderna släpptes upp med ballong omedelbart
innan flygplanet startade och värdena äro därför så
samtidiga som möjligt.
Av diagrammet, fig. 7, framgår, att de markanta
punkterna på de sammanhörande
höjdtemperaturkur-vorna överensstämma väl och överhuvudtaget är
differensen tämligen oförändrad med höjden. Det är
dock tydligt att de punkter, där temperaturkurvorna
ändra sitt rätlinjiga förlopp, de s. k. markanta
punkterna. ligga högre på de kurvor, som erhållits av
flyg-plansmeteorografen, än på de kurvor, som erhållits av
radiosonderna. Detta beror på
flygplansmeteorogra-fernas större tröghet (se även fig. 5). I fig. 8 har
också givits de värden av relativa fuktigheten som
erhållits med olika instrument vid samma jämförelser.
I tabell III ha angivits de medeltemperaturer inom
vissa tryckintervall, som erhållits med de olika
instrumenten samt de därav bildade differenserna och vida-
re har medelfelet
v/i
beräknats för dessa
n (n — 1)
värden. Att differensen icke märkbart ändras med
höjden beror på, att det genom den horisontella
hastigheten uppkomna felet ökar, samtidigt som
tröghetsfelet avtar, på grund av att flygplanet stiger
långsammare på större höjd.
Ett försök att direkt jämföra vanliga
flygplanstermometrar med en ventilerad assmanntermometer har
tidigare utförts vid Bromma. Då flygplanet startade
avlästes termometern i flygplanet just då planet lyfte
och samtidigt avlästes temperaturen i
termometerburen på fältet. Som resultat av 10 mätningar 1939
erhölls följande differenser mel- ^
lan flygplanstermometrarna och
assmanpsykrometern:
Tabell IV.
Typ .......... Ju 52 Ju 86 DC 3
Antal ........ 4 2 4
Differens .... 2,3° 1,6° 3,4°
Horisontell
hastighet, km/h 230 270 260
Horisontell
starthastighet, ca 105 110 110
I detta fall kan tröghetsfelen
knappast ha spelat någon roll.
då temperaturen i stort sett
varit-konstant under starten i olika
delar av flygfältet. Å andra
sidan ser man, att något direkt
samband med hastigheten icke
framgår. Huruvida detta beror
på att materialet är knapphän-
digt eller på andra förhållanden såsom olika
upp-hängningssätt av flygplanstermometrar är osäkert.
Vid Rinkaby uppsändes samtidigt med
radiosonderna Jaumotte-meteorografer vid två tillfällen, då
vinden i höjden antogs vara sådan, att det fanns
förhoppningar om a.tt instrumenten skulle falla ned
på land och möjligen återfinnas. Meteorograferna
fästes då vid nedre ändan av radiosondens antenn.
Instrumeten återfunnos, men på grund av
uppsänd-ningsanordningen hade pennorna vibrerat så mycket
under uppsändningen, att registreringarna blivit osäkra
på ett par grader. Ingen kontroll av utgångsvärdena
var möjlig, då sotet från plattan var avnött kring
startpunkten. Under sommaren 1941 har ett antal
meteorografer uppsänts i Göteborg samtidigt med
radiosonder. De fästes därvid på själva sonden för
att skakningarna skulle bli små och registreringen
god. Detta resultat erhölls också, men endast 2
instrument av uppsända fem ha återkommit i
användbart skick.
Av de fyra användbara meteorograferna hade tre
kalibrerats redan år 1938, den fjärde uppsänts den 8/7
i Göteborg, kort tid före uppsändningen. Av de år
1938 kalibrerade instrumenten kontrollkalibrerades
två efter återkomsten, det tredje uppsänt i Rinkaby
den 3/4 var skadat. Genom att i detta fall till
meteoro-grafens utgångsvärden lägga korrektioner, så att dessa
så noga som möjligt stämde med de verkliga
markvärdena, erhölls en korrigerad kurva, vilken i
diagrammet (fig. 9) är tecknad såsom erhållen ur en
andra kalibrering. I diagrammen ha vi i övrigt givit
såväl resultaten från radiosonderna som från
meteorograferna. Meteorografvärdena ha beräknats både
enligt de ursprungliga och de senare kalibreringarna.
Fig-. 9. Resultat, erhållna vid temperaturbestämningar med Jaumottemeteorografer
och Väisäläradiosonder.
6
10 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
