- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 17 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Den examen som sålunda avlägges bör ha en
avslutande och slutgiltig karaktär. Den bör rimligtvis
i likhet med alla andra examina ha en benämning som
markerar denna slutgiltighet. Enklast skulle vara att
förändra den i varje fall för kemisterna för
närvarande relativt betydelselösa teknologie
doktorsgraden, så att dessa fordringar komme att sammanfalla
med ovan skisserade 6-åriga utbildning. Professor
Palmær har anfört, att detta kan ske genom att
borttaga följande nu gällande fordringar för förvärvande
av teknologie doktorsgrad:

fordran på två års praktik efter
civilingenjörsexamen,

förprövning,

föreskriften att doktorsavhandlingen skall behandla
ett ämne av teknisk natur.

Härtill borde den föråldrade och tidsödande
dispu-tationen avskaffas. Detta vore både det enklaste och
naturligaste sättet att reformera den högre tekniska
undervisningen åtminstone vad
kemiingenjörsutbildningen beträffar. Jag är övertygad om att en dylik
examensform skulle bli populär och att exempelvis
den kemiska industrin skulle vinna vad den framför
allt behöver, nämligen ett relativt stort antal
medarbetare med grundligare utbildning.

Tyvärr finnes en stark opposition mot detta enkla
förfarande. Man anser att doktorstiteln vid våra
universitet skulle profaneras. Det synes mig att denna
opposition dels överskattar betydelsen av den
svenska doktorstiteln, dels underskattar det arbete som
på 6 år kan utföras av det intelligensurval som
utgöres av de studerande vid de tekniska högskolorna.
Det som presteras på dessa 6 år skulle kanske, om
ingenjörsämnena medräknas, kunna anses motsvara
8 års universitetsstudier. Att oppositionen är stark
förstår man därav att den kungl, kommittén inte
ansett sig kunna rekommendera denna eljest ganska
självklara lösning utan i stället föreslagit en examen
mellan civilingenjörsexamen och en obeskuren
"doktorsgrad", i övrigt utformad som en tvåårig
påbyggnad på civilingenjörsexamen och i stort sett, vad
kemiundervisningen angår, i enlighet med ovan
anförda önskemål.

Härmed har frågan blivit aktuell vad den nya exa
men skall benämnas. Det naturligaste vore väl att
använda den internationellt kända benämningen
doktoringenjörsexamen, varigenom man dessutom
markerade examensformens läge mellan
civilingenjörsexamen och "doktorsgraden". I stället har den k.
kommittén föreslagit att examen skulle kallas "teknisk
licentiatexamen".

Detta namn har åtskilligt emot sig. Det är tungt
och otympligt och markerar inte examens avslutande
karaktär. Någon brukbar titel kan inte så lätt
härledas ur densamma och det märkliga skulle inträffa
att den lägre examensformen skulle medföra en titel
men inte den högre. Enligt den åsikt som företrädes
av Svenska teknologföreningens styrelse är detta
emellertid inte till nackdel utan till fördel. I skrivelse
till K. maj:t anföres följande:

"Föreningen finner emellertid i hög grad
beaktansvärt, att den svenska civilingenjörsexamen, som med
allt fog har ett mycket gott anseende, icke
åsidosattes genom införandet av teknisk licentiatexamen. Den
tid, som av en civilingenjör användes för att genom
fortsatta teoretiska studier förbereda teknisk licen-

tiatexamen, kan av en annan civilingenjör utnyttjas
för inhämtande av betydelsefulla erfarenheter inom
en av honom väld industriell verksamhet, varigenom
hans kompetens blivit i hög grad förökad, utan att
han därigenom blir i tillfälle förvärva någon
examens-merit. Den civilingenjör, som avlagt teknisk
licentiatexamen, bör därför icke därmed blivit berättigad
till en särskild titel." — –-"Föreningen vill
sålunda särskilt understryka att ’teknisk licentiat’ icke
bör bliva någon titel använd vid tilltal utan endast
en examensgrad."

Tyvärr måste det sägas att detta uttalande brister
i logik och jag är angelägen att framhålla att jag inte
deltagit i dess utformande. Med samma slags
bevisföring skulle man kunna motivera att teknologie
doktorstiteln avskaffades, eller rent av alla examenstitlar.
Dessutom är civilingenjör inte någon tilltalstitel och
titeln ingenjör har blivit åtskilligt profanerad i vårt
land. Alla andra högre examina i detta land medför
rätt till viss titel. Det bör även denna nu föreslagna
examen göra och denna titel bör vara lämplig att
använda vid tilltal och helst ansluta sig till
internationellt språkbruk.

Det är därför att hoppas att statsmakterna vid be
handling av ärendet antingen beslutar en
reformering av fordringarna för teknologie doktorsgraden till
att motsvara k. kommitténs förslag, vilket vore den
enklaste och bästa lösningen, eller eljest med
bibehållande av förslaget om en examen mellan
civilingenjörsexamen och doktorsgraden låter denna benämnas
doktoringenjörsexamen. Härigenom och genom att
studieplanerna läggas så, att examen normalt kan
avläggas på 6 år torde den kunna få önskvärd
popularitet till gagn för näringslivet och i alldeles särskild
grad för den kemiska industrin.

Landskrona den 3 januari 1942.

Sven Nordengren.

Under de senaste ären har inom Sveriges mekaniska
verkstäders standardiseringskommitté (SMS) pågätt
ett mycket stort arbete med standardisering av
sanitetsarmatur, som nu i stort sett är avslutat.
Anledningen till att detta arbete igångsattes var, att den
vanliga armaturen i viss utsträckning hade
försämrats, i viss mån beroende på den inbördes
konkurrensen fabrikanter emellan. För att få ned vikten på
armaturdetaljerna och alltså minska materialåtgången
framkom en viss tendens till att göra bygglängden
och bygghöjden mindre, varigenom genomloppen blevo
sämre och en dålig verkningsgrad erhölls. Dessutom
hade varje fabrik sina anslutningsmått, vilket
medförde olägenheter vid installationer och utbyten av
fabrikat från en tillverkare till en annan. I första
hand gjordes därför en noggrann undersökning av
motståndstalet för befintlig armatur, varvid kunde
fastställas, att detta varierade på ett förvånansvärt
sätt utan att man vid en t. o. m. mycket noggrann
undersökning av skilda yttermått kunde fastställa
några större skiljaktigheter.

25 10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free