- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 17 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Arbetet avsåg i första hand vanlig hushållsarmatur,
såsom olika slag av tappventiler samt blandare för
diskbänkar och badkar. Härvidlag fastställdes för
varje särskild armaturkonstruktion ett högsta tillåtet
motståndstal, bygghöjder och bygglängder ävensom
samtliga anslutningsmått. En viss utbytbarhet kunde
ernås genom att överstyckets anslutningsgänga
bestämdes. De konstruktiva detaljerna gav man sig
icke in på, utan här fick varje fabrikant full frihet
att inom ramen av tillåtet motståndstal använda sina
egna konstruktioner. Resultatet har blivit en fullgod
armatur, där man med säkerhet vet, att
genomloppsförmågan är fullt tillfredsställande samt att olika
fabrikat alltid ha samma anslutningsmått och
anslutningslängder till rörsystemet. Tidigare kunde man
t. e. vid installationer i badrum icke slutföra
rörledningsarbetet, innan man visste från vilken fabrik
armaturen skulle komma. Nu behöver man icke tänka på
detta utan kan göra allt fullt klart för installationen och
vara säker om, att armaturen alltid kommer att passa.

Under arbetets gång framkom krav på att en serie
med mera robust konstruktion skulle finnas, avsedd
för allmänna inrättningar såsom sjukhus, skolor,
kaserner och bad- och tvättinrättningar samt för
sanitära anläggningar inom fabriker och verkstäder.
Dylik armatur utsättes ofta för mera omild behandling,
och det är av vikt att den trots detta alltid fungerar.
Resultatet av detta standardiseringsarbete har blivit
en parallellserie till den vanliga hushållsarmaturen.
Härvidlag är den inre konstruktionen mera i detalj
fastställd, och större utbytbarhet mellan olika detaljer
har alltså kunnat ernås. Detta senare arbete har
nyligen i stort sett avslutats och serien fastställdes
som svensk standard vid kommissionens sammanträde
i december 1941. F. L—n.

Notiser

Teknologerna tacka. Tekniska högskolans
studentkår tackar härmed alla dem, som under den gångna
terminen bidragit till konstnämndens insamling.

Tack vare de medel, som influtit, har konstnämnden
redan nu kunnat påbörja kårhusets prydande med konst.

Redovisning finnes att tillgå på kårexpeditionen.

Gjuteriteknisk kurs. På initiativ av Sveriges
gjut-mästareförening kommer det att under tiden 29/6—
20/8 innevarande år anordnas en gjuteriteknisk kurs
vid Bergsskolan i Filipstad.

De vid kursen förekommande läroämnena äro
metallurgi, hållfasthetslära och materialprovning, allmän
gjuteriteknik samt vissa specialföreläsningar
behandlande sådana ämnen som stålgjutning, arbetsledning,
kalkylation m. m.

Ansökningar om deltagande i kursen skola före den
1 juni insändas till rektor vid Bergsskolan i Filipstad
som lämnar närmare uppgifter om inträdesfordringar,
kursavgifter o. d.

Tekniska föreningar

Skånska ingenjörsklubben
höll ordinarie sammanträde i festvåningen i hotel
Savoy i Malmö fredagen den 28 november 1941. Ett
70-tal medlemmar hade infunnit sig till sammanträdet.

Varvsingenjör Robert Fredriksson, Kockums verkstad,
som för dagen förde klubban, hälsade de närvarande
välkomna och vände sig särskilt till pressens
representanter samt dagens båda föredragshållare, professor
H. F. Nordström och civ.-ing. Ragnar Rödström,
Göteborg. Sedan protokollet av den 24 oktober justerats,
meddelade ordföranden, att styrelsen till ordinarie
medlemmar av klubben invalt civilingenjörerna Nils
Centerlöf, Thorild Tellstedt och Sven Trägårdh samt
ingenjör Sture Lundgren. Till inval i klubben
anmäldes civ.-ing. Nils Lundgren.

Ordet överlämnades därefter till professor
Nordström, som höll ett med talrika skioptikonbilder
illustrerat föredrag om "Statens skeppsprovningsanstalt".
Professor Nordström gav en översikt över anstaltens
tillkomst och verksamhet samt för de principer, enligt
vilka man av resultaten av släpförsök med modeller
kan sluta sig till de färdiga fartygens egenskaper.
Anstalten har byggts för skattemedel, men det är
meningen att den skall kunna försörja sig själv med
avgifterna för de uppdrag, den erhåller från sina kunder.
Uppdragen ha talrikt strömmat in, och det har blivit
aktuellt att utöka personalen, som nu uppgår till ca 20
personer.

Ingenjör Rödström redogjorde därefter för
anstaltens instrumentella utrustning samt för de svära
problemen, som utläggningen av rälsen för löpvagnen
utgjort. Löpvagnens konstruktion och drivmekanism,
momentvågarna samt ett antal sinnrika maskiner för
fräsning av modeller skildrades i detalj.

Auditoriet visade genom en hjärtlig applåd sin
uppskattning av de innehållsrika föredragen, varefter
ordföranden med några ord ytterligare tolkade klubbens
tacksamhet. I festvåningens stora sal intogo därefter
28 av de närvarande en supé, som trots det
förhållandevis ringa deltagarantalet blev synnerligen kordial
och angenäm. Professor Nordström hade tyvärr redan
med kvällståget varit tvungen återvända till Göteborg.
Vid samkvämet efter supén tackade ordföranden än en
gång dagens föredragshållare. Den äldste närvarande
klubbmedlemmen, direktör H. M. Molin, tackade å
klubbens vägnar dagens ordförande och Kockums
verkstad för allt, de gjort för klubben och betonade
särskilt den anda av gott kamratskap, som varit rådande
under sammankomsterna. Några av de närvarande
bidrogo till den glada stämningen med sång.

O. W.

Ingenjörsklubben i Falun

firade sitt årsmöte den 6 dec., denna gång under om
möjligt starkare tillslutning än någonsin tillförne. Det
var de båda huvudämnena vid dagens diskussionsmöte,
som så intensivt fångade de tvåhundra deltagarnas
intresse, nämligen frågan om E-cementen och om
industriens arVetsmarkruidsreglering. Föreningsärendena
inskränkte sig till omval av hela styrelsen jämte övriga
befattningshavare, dock med ersättare för förste
klubbmästaren V. Lannér, som undanbett sig uppdraget.
Styrelsens ordförande är alltså bergslagsdisponent E.
Lundqvist, v. ordförande bruksdisponent W. Nisser,
sekreterare bergsingenjör Th. Quennerstedt, v. sekreterare
bergmästare Th. Dahlblom, skattmästare direktör F. Parke,
redaktör och bibliotekarie bergmästare Björn Tiberg
samt övriga: vägingenjör P. Töre Norlin och
bergsingenjör E. öhrn. Tretton nya medlemmar invaldes,
varigenom hela medlemsantalet nu uppgår till 361, och staten
för nästa år fastställdes, balanserande på kr. 3 050:—.

Direktör Tage Bilde inledde diskussionsmötet med ett
högst instruktivt föredrag om "E-cement och E-betong",
och kapten Per Hallström kompletterade det högaktuella
ämnet med en redogörelse för de sista forskningsresul-

26

10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free