Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 24 jan. 1942 - Waldemar Borgquist 60 år, av K. A. W. - Patentlagförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
prägel på lösningen av många av problemen inom
dessa och i många avseenden varit rent nyskapande.
I hög grad hava hans insatser verkat stimulerande på
den krets av ingenjörer, som varit hans medhjälpare.
Vattenfallsverket har emellertid ej varit ensamt om
resultaten av Borgquists arbetsinsatser, ty i flera
avseenden har han varit i tillfälle påverka den
industriella utvecklingen i vårt land. På det
elektrotekniska området har han verkat för bestämmandet av
ett enhetligt strömsystem för landet, vilket i och med
fastställandet av frekvensen 50 perioder för
Älvkarleby kraftverk blev ett fullbordat faktum.
Sannolikt är väl att detta inom en nära framtid skall
förverkliga den för vårt lands folkförsörjning ytterst
väsentliga och av enhetligheten beroende
samkörningen.
Borgquists initiativ och organisationsförmåga ha i
stor utsträckning varit bestämmande för
landsbygdens elektrifiering. Hans insatser ifråga om
samköming ha först börjat genom en sammanknytning av
vattenfallsverkets skilda anläggningar medelst
stamlinjerna men därefter även tagit sig uttryck i hans
arbete för den allmänna samkörningen mellan
landets skilda kraftföretag och i samband därmed
planläggningen och tillkomsten av rikslinjerna.
För tillgodoseende av behovet av reservkraft har
Borgquist verkat främst genom tillkomsten och
utvecklingen av det stora ångkraftverket i Västerås.
Utvecklingen av kraftprisen har självklart varit av
utomordentlig betydelse för kraftavsättningen och
utvecklingen av kraftförbrukningen på skilda
användningsområden. Även här har Borgquist utfört ett
pionjärarbete. Han har medverkat till uppbyggandet
och utformningen av krafttaxorna, så att den
elektriska energien vunnit allt mångsidigare användning.
Borgquists arbetskraft har räckt till även för andra
arbetsuppgifter. Han har varit styrelseledamot i
sammanslutningar och föreningar, som haft till syfte
ökad kraftavsättning, såsom Elverksföreningen,
Jordbrukets elektrotekniska forskningsinstitut och Fera.
Hans ställning såsom preses inom
Ingeniörsveten-skapsakademien är känd. Han har därjämte gjort
en betydelsefull insats vid tillkomsten av institutet
för högspänningsforskning i Uppsala, vilken insats på
sin tid belönades med hedersdoktorat vid Uppsala
universitet. Han är av Kungl. maj:t utsedd ledamot
av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. och
ordförande i styrelserna för Telefon a.-b. L. M.
Ericsson och A.-b. Osram-Elektraverken samt ledamot av
styrelsen för A.-b. Kattstrupeforsen. Nu senast har
Borgquist under kristiden gjort en värdefull insats
i och genom det statliga Gengasbolaget.
Inom Elektroingenjörsföreningen och dess
föregångare, vars ordförande han länge var, har han ofta
gjort värdefulla inlägg i ett otal frågor.
Vid flera tillfällen har Borgquist representerat
Sverige vid internationella konferenser, och han
intager en bemärkt ställning såsom vice hederspresident
vid Conférence Internationale des Grands Réseaux
Electriques à Haute Tension.
När den som skriver dessa rader år 1915 lyckats
uppbringa en långivare som var villig möjliggöra
hans högskolestudier utgjorde det ett villkor för det
finansiella stödet, att Borgquist skulle få avgöra, var
studierna lämpligen borde äga rum, om utomlands
eller hemma i Sverige.
Älskvärt och intresserat och som alltid klart och
logiskt analyserade han den rent personliga
frågeställningen, och rådet ledde så småningom till en
svensk civilingenjörsexamen.
Tacksamheten för ett gott råd delas säkerligen av
många, ty Borgquist har alltid med intresse ställt
sig till förfogande, när ungdomen frågat honom till
råds, det må hava varit inom eller utom hans
ämbetsverk.
Det är kanske därför som han nu i sin
mannaålder har så glädjande mycket av ynglingasinnet
kvar.
Vi önska honom god fortsättning.
K. A. W.
Patentlagförslaget.
I sitt närmast föregående nummer
redogjorde Teknisk tidskrift under rubriken "Ett
lagförslag på gott och ont" för det av 1938
års patentutredning framlagda betänkandet
med förslag till lag med särskilda
bestämmelser om uppfinningar av betydelse för
rikets försvar m. m.
Nedan återgives Svenska
teknologföreningens yttrande i ärendet.
Bed.
Till Konungen.
Sedan Svenska teknologföreningen genom nådig
remiss den 11 december 1941 anbefallts avgiva
yttrande över ett av 1938 års patentutredning avgivet
betänkande med förslag till lag med särskilda
bestämmelser om uppfinningar av betydelse för rikets
försvar med mera, får föreningen i underdånighet anföra
följande.
I det avgivna betänkandet redogöres inledningsvis
för patentutredningens sammansättning: en
utredningsman jämte sekreterare. Dessutom har
statsrådet och chefen för justitiedepartementet enligt
kungligt bemyndigande utsett fem sakkunniga personer,
att på kallelse av utredningsmannen deltaga i
överläggningarna i frågor, som röra utredningen. I
beredningen av detta speciella ärende har samråd ägt
rum utom med de ovan nämnda sakkunniga även
med representanter för Försvarsstaben,
Arméförvaltningen, Marinförvaltningen, Flygförvaltningen,
Statens bränslekommission, Statens industrikommission
och Statens uppfinnarnämnd.
När utredningen i motiveringen till förslaget stöder
sig på eller polemiserar emot synpunkter, som
framförts från de militära myndigheterna eller från
kommissionerna, har detta direkt utsatts. Däremot har
i motiveringen icke någon från förslaget avvikande
32
10 jan. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
