- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
34

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 24 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ansökningsstadiet. Den stora betydelse, som måste
tillskrivas sekretessen omkring militära uppfinningar,
bör enligt föreningens åsikt giva anledning till ett
allvarligt övervägande, huruvida icke den ifrågasatta
särskilda granskningen borde uppdragas åt ett råd
om förslagsvis högst fem av Kungl. maj:t utsedda
ledamöter, varvid borde tillses att representanter i
ämbetsmannaställning för såväl den militära som den
civila statsförvaltningen utses. Visserligen kunna
fem personer icke äga fullständig specialkännedom
inom alla teknikens områden, men de fall då statliga
åtgärder enligt den ifrågasatta lagen kunna bliva
aktuella, måste hänföra sig till så betydande
uppfinningar, att de ifrågasatta fem rådsledamöternas
sakkunskap säkerligen komme att bliva tillfyllest.

Det kan även ifrågasättas, huruvida icke i de fall,
då patentsökande inför patentmyndigheten,
exempelvis med stöd av intyg, bevisar, att avtal slutits, sedan
förhandlingar inletts med vederbörlig myndighet
angående viss ansökning, denna bör av
patentmyndigheten undandragas den i lagförslaget ifrågasatta,
speciella granskningen.

I samband med den ovan omnämnda 4 § må även
framhållas, att förbudet att yppa något om den genom
granskningen förvärvade kunskapen ej är till fyllest.
Det bör även stadgas, att de personer, som genom
denna lags stadganden få tillfälle att taga del av
ännu ej kungjord patentansökning, även förbjudas
att på något sätt använda sig av den uppfinning,
varom kunskap sålunda vunnits.

2. I denna fråga må först citeras
patentutredningens motivering på sid. 14:

"Bestridas kan dock icke att uttrycket ’av betydelse
för rikets försvar’ är vagt och kan tolkas mycket
vittomfattande. Den farhågan har uttryckts, att
därunder skulle komma att hänföras alla föremål för
industriell tillverkning, som indirekt kunna vara av
betydelse för försvaret. På sina håll har ansetts, att
en begränsning till uppfinningar ’av direkt
militärteknisk natur’ skulle vara önskvärd. En sådan
begränsning synes dock gå väl långt. Det måste hävdas, att
behov av de särskilda bestämmelserna kan föreligga
beträffande uppfinningar, som ha såväl direkt militär
betydelse som ock civil användning. Emellertid har
patentutredningen ansett, att man utan olägenhet
skulle kunna inskränka bestämmelserna till att gälla
uppfinningar ’av särskild betydelse för rikets försvar’.
Genom denna formulering angives, att det skall gälla
en uppfinning av mera avsevärd betydelse och att
den skall hava betydelse speciellt •— ehuru det icke
behöver vara uteslutande — för försvaret, och det
synes endast vara i detta fall, som staten har behov
av tvångsmedel. Uttrycket ’militär uppfinning’
användes i det följande i denna innebörd. Att närmare
söka bestämma, när en uppfinning kan sägas vara av
särskild betydelse för försvaret, synes här svårligen
låta sig göra."

Även om det måste medgivas, att det är mycket
svårt att i detta sammanhang definiera begreppet
militära uppfinningar, så måste dock ofrånkomligen
i varje särskilt fall avgöras, om den uppfinning, som
är under behandling, är militär eller ej. Till de
uppfinningar, som med den nuvarande formuleringen
måste komma att hänföras till de militära, kommer
ovillkorligen att räknas ett stort antal, särskilt inom
de kemiska och metallurgiska industrigrenarna, som

kunna hava en högst väsentlig betydelse för landets
industri i fredstid. Expropriationsfrågor få därför
ej bedömas alltför ensidigt och till följd därav bör ett
stadgande införas, varigenom utom militära experter
även — eventuellt efter patentsökandens eller hans
rättsinnehavares medgivande — i civiltekniska
frågor sakkunniga personer givas tillfälle deltaga i
ärendets beredning.

3. Utöver ersättningsbestämmelserna i 5 § finnes
i förslaget ej något som helst stadgande om den rätt
som bör tillkomma den av den ifrågasatta lagens
bestämmelser drabbade. Det vore emellertid rimligt att
den, mot vilken åtgärd enligt lagen är avsedd att
vidtagas, åtminstone gives rätt att bliva hörd inför
ifrågavarande myndighet, varför ett stadgande i detta
hänseende enligt föreningens mening är erforderligt.

4. Beträffande andra stycket i 3 § må
understrykas, att såsom patentutredningen själv framhållit den
svenska industrien hittills mycket lojalt biträtt
myndigheterna vid lösandet av såväl militärtekniska som
försörjningstekniska frågor. Det kan därför starkt
ifrågasättas, om stadgandena enligt detta lagrum över
huvud taget äro av behovet påkallade. Det
föreslagna stadgandet torde dessutom komma att
väsentligen förfela den åsyftade verkan, dels på grund av
svårigheterna för Konungen att över huvud taget få
vetskap om att en hemlig metod eller anordning
förefinnes hos någon näringsidkare, så att den första
förutsättningen för tillgripande av de ifrågavarande
åtgärderna existerar, dels på grund av den irritation,
som stadgandet måste förorsaka inom industrien,
såväl hos dess ledare som hos dess anställda. Det
måste även betraktas såsom starkt stötande för
rättskänslan att grunda en lagbestämmelses
tillämpnings-möjlighet på det förhållandet, att anställda ej skulle
motsvara det förtroende, som företagsledningen med
rätta borde kunna ställa på dem. Det må även
framhållas, att det ifrågasatta stadgandet kan föranleda
en ensidig inriktning av myndigheternas strävanden
att lösa under krigstider uppkomna
försörjningsproblem etc., nämligen på sådant sätt, att man närmast
skulle söka erhålla kännedom om redan existerande
metoder — även om de äro av hemlig natur — i
stället för att stimulera forskningsverksamheten att söka
nya utvägar till problemens lösning. Snarare skulle
ett stadgande av ifrågavarande slag komma att verka
direkt hämmande på den tekniska
forskningsverksamheten genom den misstro och olustkänsla, det
måste framkalla hos industriföretag och forskare.

På grund av de ovan anförda, mycket allvarliga
betänkligheterna vill föreningen såsom sin bestämda
uppfattning uttala, att andra stycket av 3 § bör
fullständigt utgå ur lagförslaget.

5. De föreslagna stadgandena om hemliga patent
anser sig föreningen böra bestämt avstyrka. Efter att
hava beretts tillfälle taga del av den skrivelse i denna
fråga, som av direktören A. Hasselrot ingivits till
patentutredningen och i vilken, enligt vad föreningen
inhämtat, alla de övriga av justitieministern utsedda
sakkunniga instämt, anser sig föreningen icke behöva
ingå på en närmare motivering utan ansluter sig helt
till de i nämnda skrivelse angivna synpunkterna.

Under åberopande av vad ovan anförts får Svenska
teknologföreningen uttala, att det föreliggande
lagförslaget giver anledning till så vägande
invändningar, att detsamma måste helt omarbetas, innan det kan

34

10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free