- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

häfte 5 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 31 jan.

årg. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: "Kåren" jubilerar. — Problemet Sandöraset. — TNC. — Facit. — Notiser. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.

"Kåren" jubilerar.

Den 30 januari i år har Tekniska högskolans
studentkår, "Kåren", såsom självständig
organisation existerat i fyrtio år.

Kåren kom till, antog sina stadgar, fick sin
styrelse och började en livlig verksamhet år 1902. Redan
samma år anskaffades kårens standar med den stolta
devisen "till fredlig bragd" och startades
praktikbyrån. En första utvecklingsform av vad som
numera utgör kompendiekommittén hade även då sett
dagens ljus. Bötesplikten för frånvaro vid
föreläsningar utgjorde från början en av de
huvudstridsfrågor som blevo föremål för bearbetning. Arbetet
kröntes med framgång år 1905, då plikten
avskaffades. En andra huvudfråga, som kom upp på kårens
program, var det obligatoriska medlemskapet i kåren
för ordinarie studerande vid högskolan.

Redan 1905 hade lärarekollegiet anmodat kåren att
"inkomma med yttrande angående sina önskemål vid
undervisningens omdaning", och många gånger har
studentkårens ingripande vållat väl motiverade
ändringar i undervisningen.

Att i en kort blankare som denna få med allt det
myckna och väsentliga som kåren åstadkommit
under de gångna åren går tyvärr ej. Därmed må
anstå till halvsekeljubileet.

Frågan om egen lokal, en fråga som ganska snart
utvecklades till "byggnadsfrågan" rätt och slätt, kan
spåras tillbaka ända till år 1905. Det primära
problemet var givetvis penningfrågan.

Som kåravgifterna varit rätt blygsamma — kr.
2: 50 per termin — var en höjning av kåravgiften
en första nödvändig åtgärd. 1912 blev den också
10 kr. per termin, ett belopp som då ansågs mycket
högt.

Ända till i oktober 1930, när kåren äntligen kunde
flytta in i sitt eget hus, var byggnadsfrågan utan
tvivel det viktigaste av alla de ärenden generationer
av kårstyrelser hade att brottas med.

1904 hade kåren hos högskolans
omorganisations-kommitté anhållit att vid en tilltänkt utvidgning av
högskolan gymnastiklokal, kårexpedition och
frukostrum skulle inredas åt denna, en framställning
som av kåren ansågs i högsta grad rimlig men —
naturligtvis — ej ledde till något resultat. Som
kårexpedition fick kåren dock från den 6 dec. 1904
använda det s. k. spännrummet, det var allt. Åren
1905, 06 och 07 gingo och sistnämnda år började
man få visshet om att högskolan skulle flyttas till
trakten av Östra station. 1908 och 1909 gingo i

väntan på besked om kåren skulle få en tomt i
närheten och den 1 juli 1910 stadfäste Kungl. inaj:t
stadgarna för kåren, varigenom medlemskapet blev
obligatoriskt. Detta var en god hjälp, kårens budget
tillät nu förhyrandet av blygsamma lokaler, som
invigdes med kaffe och dopp den 23 nov. 1910.

1911 hemställde kåren att i nya Teknis utrymmen
för kåren om inalles 347 m3 skulle inredas till
klubblokaler. Så gott som omedelbart erhölls svaret, att
man ej kunde sätta i fråga att staten skulle bekosta
lokaler av sådan art. Nu hade emellertid en lokalfond
upplagts inom kåren och årsskiftet 1910/11 var den
uppe i litet över 9 000 kr. Så fick man ånyo hjälpa
sig fram några år. Löfte om provisoriska, lokaler i
den nya högskolebyggnaden erhölls, och samtidigt
startade kåren en byggnadsfond. Tävlan om ritningar
till ett kårhus utlystes, och ett otal sätt att tillföra
byggnadsfonden medel uppfunnos.

1 maj 1915 anhöll kåren hos Riksmarskalkämbetet
om tomtupplåtelse för ett kårhus, och trots att denna
på remiss hamnade hos kårens gode vän och gynnare
överhovjägmästare Öhrström, dröjde det till i juli
1917 innan resolution på tomten erhölls.

Byggnadsfonden var nu uppe i 9 000 kr. Så snart
tomten erhållits, börjades kampanjen för medel till
kårhusbygget. Insamlingar, spex, gåvor och vinster
från klubbrörelsen, egen sparsamhet från
kårmedlemmarnas sida m. m. bragte så årsskiftet 1924/25
upp byggnadsfonden i nära 170 000 kr. och ett år
senare i 234 000 kr. Till högskolans 100-årsjubileum
höjde Svenska teknologföreningen byggnadsfonden
med 75 000 kr. och den 22 okt. 1927 anvisade Kungl.
maj:t 100 000 kr. 1928 var byggnadsfonden uppe i
440 000 kr., exakt den summa som den senaste tablån
för bygget jämte inventarier då kom att utvisa, och
bygget igångsattes.

Det var Sven Markelius’ och Uno Åhrens
omarbetade tävlingsförslag som kom till utförande och den
11 oktober 1930 invigdes kårhuset.

Med dessa kaleidoskopiska fakta får det för denna
gång vara nog.

Att studentkåren i sina äldre kamrater inom
Svenska teknologföreningen hava pålitliga och
minnesgoda vänner behöver icke styrkas med andra bevis
än de som äro allmänt kända. Teknologföreningen,
som alltjämt i kåren ser sin föryngrings renaste och
rikaste källa, glädes med kåren åt de framfarna åren
och önskar god fortsättning i alla avseenden.

K. A. W.

37 10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free