- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
39

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

nom användande av hyvlade och såpade
plankstum-par — synes emellertid framgå, att dennas inverkan
icke är så stor, kanske uppgående till 10 %.

Det förefaller emellertid som om föreliggande fråga
därmed ej vore fullt invändningsfritt utredd.
Inverkan av inre spänningar i virket, som orsaka
sprickor vid ojämn krympning kommer uppenbarligen
ej med i provningsresultatet.

Såvitt framgår av uppsatsen synes icke heller
hop-spikningsmetoden för provstyckena med säkerhet giva
resultat, som för ifrågavarande diagonal- och
vertikaländar invändningsfritt äro tillämpliga. Det
förefaller nämligen vara rätt antagligt, att glidningen i
förbandet icke blir densamma, om trästyckena
placeras intill varandra med parallella fibrer, eller om
de anbringas med olika vinklar mellan
fiberriktningarna. En diagonal- eller vertikalände i bågen var
omgiven av plankor, som med avseende på riktning
i det närmaste voro vinkelrätt orienterade mot den
tryckta strävans. Skulle det möjligen under sådana
omständigheter kunna vara så, att kraften i stället för
glidning av spikarna orsakar klyving eller
spjälk-ning av virket i fiberriktningen i den för axiellt
tryck utsatta delen, och att mindre belastningar
behövas för sammanbrott, om virket krympt och
spruckit? De av Stoy angivna siffrorna, som utvisa någon
ökning av klyvhållfastheten vid uttorkning till 10 %,
torde väl vara grundade på undersökningen av
osprucket virke och därför ej kunna tillmätas större
bevisvärde i praktiken, och om det är fråga om virke,
som företer sprickor eller sprickanvisningar.

Härnösand den 19 september 1941.

CARL FORSSELL:

30 aug. 1941 innehöll Teknisk tidskrift dels en
fortsättning på undertecknads utredning rörande
Sandöraset och dels fyra andra inlägg i samma fråga.
Nedan följer till att börja med återstående del av
min utredning. Därefter har utförts granskning av
de fyra ovannämnda inläggen. Jag har väntat med
framläggandet av denna granskning dels för att
avvakta fullföljandet av nedanstående detalj utredning
om förhållandena i träbågarnas spikade detaljer och
dels deras påverkan vid torkning, dels försenad av
en del angelägna göromål.

Avslutningen på min den 30 augusti föregående år
intagna utredning är följande.

Vid sidan av den direkta tekniska undersökningen
av orsakerna till raset är också av allmänt intresse
hur kontrollen bedrivits. Denna har varit väsentligt
underlättad därav att entreprenörens ritningar och
beräkningar voro synnerligen tydliga och precisa.
Den lucka, som fanns i dessa kalkyler beträffande
knäckning i sidled är förklarlig, ty denna beräkning
har mycket sällan någon betydelse. Att den här har
blivit avgörande beror på konstruktionens säregna
art, Det liade varit lyckligt om Kungl, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen vid granskningen av ett
tilltänkt rekordbygge av detta slag kontrollerat
jämväl här påtalade svaghet i konstruktionen, vilket
uppenbarligen ej skett. Därutöver föreligga även
de erinringar, som den Kungliga kommissionen gjort
mot påkänningarna i träbågarna och mot
påkänningarna i diagonalerna till bågarnas gallerverk. Enär
sammanställningen av påkänningarna i kommissio-

nens betänkande är ofullständig och kan föranleda
missförstånd, angivas nedan ur dess beräkningar i
tabellen de väsentliga bågpåkänningarna vid raset,
därvid inverkan av skarvarna å plankorna ej
beaktats.

Statens ämbetsverk hava nyligen reviderat sina
normer för hithörande beräkningsfrågor (Normalbest.
Järnkonstruktioner 1938). Enligt dessa givas vissa
tillåtna påkänningar för trä i ställningsbyggnader och
vissa belastningar bl. a. vindtryck. Förordningarna
angiva 12 % minskning i vissa belastningar vid
tillfälliga byggnader, men känna i övrigt icke till några
eftergifter. Yid raset var ställningen ännu icke
full-belastad, ca 20 % av betonglasten från undre
valvbågen återstod och vindstilla rådde. Påkänningarna
i träbågarna bliva härvid — om hänsyn tages till
bågarnas försvagning av diagonaler — enligt till
kungliga kommissionens utlåtande hörande beräkningar 70
at tryck vid anfanget utan hänsyn till extraspänningar
och möjliga 110 at av last och av fnktökning i övre
bågen. Härtill kommer påkänning av vind 125
kg/m2 ca 25 at eller summa 135 at. Förordningarna
tillåta under inga omständigheter tryck över 75 at.
Men detta är icke nog. Utredningsmännen påpeka,
att bågplankens bockning till valvets krökning har
därutöver givit böjpåkänning om 60 at. Denna siffra
är riktig, om skarvarna försummas. Men 4.5 m
plankor hopspikades två och två i 9 m längder och
bockades. I skarven måste en planka upptaga momentet
i båda, vilket gåve 120 at, om radien bibehålles i
skarven. Men viss ökning i radien inträffar i skarven
och man får 60 at < böjpåkänningen < 120 at. Någon
"krypning" i plankorna, som mildrar denna
böjpåkänning, kan ej väntas. Sammanlagd påkänning av
tryck och böjning blir 135 + ca 90 = 225 at.
Visserligen finnes icke direkt anledning att antaga brott
av sådan påkänning i fullgott, torrt virke, men det
är icke uteslutet, och skillnaden mellan största
till-låtna böjning om 100 at eller största tryck om 75 at
och detta värde är anmärkningsvärd. Förhållandet
är så mycket mera anmärkningsvärt som här
föreligger en konstruktion av oprövat slag och av större
mått än man förut använt. Försiktighet hade i hög
grad varit befogad och det är dock icke ovanligt att
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan vid vanliga,
i olika användningsformer väl prövade konstruktioner
i ökad säkerhets intresse uppställer extra krav som
i föreliggande fall hade varit väl på sin plats.

Träbågarnas spikning har beräknats för vindtryck
om 100 kg/m2 verkande med samma intensitet å hela
konstruktionen. Förordningarna angiva 125 kg upp
till 35 m över vattnet och därovan 175 kg/m2.
Förordningarna säga intet oin variation av vindtrycket

Vid anfang Vid hjässa
övre båge at undre båge at övre båge at undre båge at
Ver.-last ........... — 50,2 — 59,0 — 40,6 — 64,2
10 % fuktökning i övre båge ........ — 42,1 + 40,3 — 29,9 + 27,7
10 % fuktökning i båda bågarna ..... — 25,2 + 22,0 + 10,0 — 14,4
Temp.-höjning 4°C .. — 0,7 + 0,6 + 0,3 — 0,4
Plankböjning vid
montering ............ ± 60 ± 60 ± 60 ± 60

39 10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free