- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ningar för träkonstruktioner), att avskärningskraft
om 1 :50 av det centriskt verkande normaltrycket
skall förutsättas. Uppenbart är att risken för
oundgängliga fel är större i en spikad träkonstruktion än
i en järnkonstruktion, varför åtminstone samma
bestämmelse rimligen bör gälla för en träkonstruktion.
Den ger last pr spik vid hjässan (då ff — 60 at) ca
570 kg. Om aldrig så liten springa finns mellan
plankorna ligger detta värde över brottgränsen, och
vid nyspikad konstruktion ger det G0 < 5 at, varför
ställningen ej heller i nyspikat skick uppfyller detta
krav i bestämmelserna.

Yid raset rådde emellertid vindstilla, och
bestämmelsernas föreskrift, att beräknad avskärningskraft
skall vara 1 :50 X normalkraften, är överdrivet
sträng vid så smäcker konstruktion, som här
föreligger. (Se närmare härom "Betong h. 1 1916).
Därför må undersökas, hur stort utförandefel som
högst kan få hava förefunnits i ställningen, innan
rasfara inträdde under vindstilla och med den
betonglast som var pålagd.

Fig. 8. Samband mellan sk juvnings modul, G0. och last pr
spik, P, vid liten springa mellan 2" ■ 8" plankor i 8" bred skiva
och delning 6 st. 12" • 8 mm spik pr meter planka.

Använder man civilingenjör Häggboms kurva för
påkänningens fördelning får man (se ovan) det värde
å skjuvningsmodulen, som just ger sammanstörtandet
vid symmetrisk last, vindstilla och matematiskt
exakt utfört ställningsbygge, G0 — (påkänningen i

4 4 4 4

träbågen) • - — a„plankll • - eller ca 60 ■ - —2 • - =78

Medelkurvan fig. 8 visar, att detta värde inträffar
vid last pr spik av ca 70 kg. Yid skälig variation av G0
om minst ± 20 % kan man då vänta brott vid 60 à 80
kg pr spik. Man vet föga om avvikelserna i planled
hos ställningen från dess medellinje, ty dessa mättes
icke vid teodolitobservationerna. Enligt Rubin har
ställningen under dygnet före raset i vertikalled
lutat 1 à 2 cm räknat pr brobanebredden och åt olika
håll på vardera hälften av brons längd. Detta anges
av Rubin antyda möjligheten av en S-formig böjning
i plan sett. Var kurvaturen jämn och ungefär av
cirkelform samt med största utböjning — få, båda
hälfter, blir lasten pr spik i hjässan, P, proportionell
mot / och (vid tryck i bågen 60 at) P (i kg) — f (i
cm) • 7,9 (vid /it= 1,133). P — 60 à 80 kg ger f = 7,5
à 10 cm. Å en längd av 135 m kan även omsorgsfullt
arbete giva denna avvikelse från plankornas
inläggande i exakt raka linjer, oavsett de deformationer
ställningen kunnat få vid transport och montering,
i synnerhet är detta fel rimligt, då plankan samtidigt
skall följa en båglinje med 40 m pilhöj d på 270 m
spann. Samma resultat inträffar om avvikelsen i
sidled är 2j/ä cm å ca 45 resp. 35 m längd, eller vid
1 cm avvikelse i bågform å 18 à 14 m längd. Om
planken i bågen hade torkat så mycket, att de
lossnat från varandra (även utan synliga
springor) förklaras härav raset, trots rådande
vindstilla.

Fig. 9. Effektiv skjuvningsmodul, G0, vid
2" • 8" plankor i 8" bred skiva spikade med 6
st. 12" (8 mm) trådspik pr 1m. Linjerna ånge
medelvärden. Punkterna ånge enskilda
försöksvärden.

PÅg prsp/A

48

10 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free