- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
53

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 7 febr. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

HÄFTE 6 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 7 FEBR.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Motståndssvetsning av aluminium och aluminiumlegeringar, av direktör B. Andersson. —
Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.

Motståndssvetsning av aluminium och
aluminiumlegeringar.

Av direktör B. ANDERSON.1

Aluminium och dess legeringar kunna
motstånds-svetsas på samma sätt som andra metaller. I
praktiken förekomma dock i huvudsak endast
punktsvetsning och sömsvetsning. Av dessa två är
punktsvetsningen den för närvarande betydelsefullaste, varför
denna kommer att mera ingående behandlas.

Aluminiums fysikaliska egenskaper skilja sig i
flera avseenden rätt avsevärt från de mera allmänt
punktsvetsade materialen, stål och stållegeringar.

En jämförelse med dessa material är därför
berättigad. Stål med låg kolhalt är det mest
lätt-svetsade materialet. Med "lättsvetsat" avses då, att
enkla maskiner och utrustningar med fördel kunna
utnyttjas och större variationer i inställningsdata
kunna tillåtas.

Med denna definition av lättsvetsat material måste
aluminium och dess legeringar anses såsom mycket
svårsvetsade. De materialegenskaper, vilka äro
utslagsgivande för den erforderliga maskinella
utrustningen och punktsvetsningens genomförande äro:
elektrisk och termisk ledningsförmåga, smältpunkt,
temperaturintervall från fast till flytande form samt
ytmotståndet, dvs. ytans benägenhet att snabbt
oxideras.

Jämfört med stål har aluminium och dess
legeringar en mycket hög elektrisk och termisk
ledningsförmåga. Ren aluminium har ca 4 ggr större elektrisk
ledningsförmåga än vanligt kolstål och ca 30 ggr
större än rostfritt stål av typen 18 % Cr och 8 % Ni.
Dessutom har aluminium ett mycket snävt
temperaturintervall mellan fast och flytande tillstånd.
Smältpunkten är relativt låg. Ytmotståndet hos aluminium
är relativt stort och avtager rätt snabbt med ökat
yttryck.

Dessa egenskaper hos aluminium fordra kort
svets-tid, högt elektrodtryck och en mycket hög
svets-ström. Samtliga storheter måste noggrant
bestämmas och hållas inom synnerligen snäva gränser.

Aluminium har dessutom den egenskapen att snabbt
oxidera i luft. Oxidskiktet utgöres av kristallinisk
AL„Or Denna ytbeläggning är mycket hård och är
en elektrisk isolator med hög smältpunkt (2 050°C)

i Utdrag ur föredrag vid Svetskommissionens 10-års
jubileum den 10 dec. 1941.

och måste avlägsnas före svetsningen. Det är dock
möjligt att erhålla goda svetspunkter med
oxidskiktet kvar på arbetsstycket, men svetsresultatet
kommer då att variera med oxidskiktets tjocklek, och
elektrodslitaget blir större.

Högt elektrodtryck erfordras för att
övergångsmotståndet mellan elektrodspetsar och arbetsstycke
skall hållas nere. Härigenom blir även motståndet
mellan arbetsstyckena längre. Detta medför än
ytterligare strömbehov.

Kort svetstid är nödvändig på grund av det snäva
temperaturintervall, inom vilket svetsning kan ske,
och är även önskvärd på grund av den höga
värmeledningsförmågan. Svetsen ’har i annat fall tendens
att sprida sig till arbetsstyckets yta och därmed
förorsaka smältning i ytan och t. o. m. explosion.

Kombinationen högt tryck och kort svetstid i
samband med lågt motstånd gör. att en mycket hög
svetsström erfordras för att energiutvecklingen i
svetsstället skall bliva tillräcklig.

Man kan genom att giva elektrodspetsarna konisk
form minska strömbehovet. Förses elektrodspetsarna
med 7—10° kona, kunna svetsar åstadkommas med
lägre svetsström. Konan kan avbrytas med en radie
på 50—100 mm. Härigenom lämnar elektrodspetsen
emellertid ett djupt märke i arbetsstycket. Detta är
ej önskvärt. Inpressningen i arbetsstycket medför
bland annat, att hållfastheten vid svetspunkten
sjunker, varför man helst vill undvika en konisk eller
sfärisk form på elektroden.

Skola alla fordringar som tidigare angivits
innehållas, kommer man fram till mycket stora
svetseffek-ter. För 2,5 + 2,i5 mm duraluminiumplåt av kvalitet
24 St erfordras 1 300—1 400 kVA. Vid en
nätspänning på 380 voit resulterar detta i ett strömuttag från
nätet på ej mindre än ca 3 500 amp. Detta gäller
dock vid 25 per/sek, såsom vi av det följande skola
finna. Vid 50 per/sek erfordras under samma
betingelser 2 600 kVA på grund av det fördubblade
induktiva spänningsfallet, i jämförelse med vilket —
åtminstone vid större armlängder — de rent ohmska
spänningsfallen äro av ringa inflytande. En
strömstyrka om 3 500 amp. och ännu mindre då den mot
2 600 kVA svarande om 6 800 amp. är ej gärna
möjlig att erhålla från något nät här i landet. Prutas i

14 febr. 1942

53

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free