- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
77

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 28 febr. 1942 - Om flyttning av vissa järnvägsstationer, av Per O. Bexelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 9 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 28 FEBR.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHALL: Om flyttning av vissa järnvägsstationer. — Problemet Sandöraset. — TNC. — Facit. —
Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.

Om flyttning av vissa järnvägsstationer.

Av diplomingenjör PER O. BEXELIUS.

Konkurrensen med bilar och bussar tvingar
järnvägarna att i persontrafiken eftersträva tätare
resemöjligheter, bekvämare vagnar, kortare restider m. m.
Vad restiden beträffar, så kan man särskilja
nettotid := tidtabellsenlig restid (eventuellt ökad med
förseningar och dylikt) och bruttotid — nettotid +
"stationstid", varvid i stationstid inbegripes tiden för
färd eller gång till och från stationen, biljettköp,
resgodsinskrivning, väntetider och dylikt. Stationstiden
är vid järnvägsresor i allmänhet större än vid
bussresor, bl. a. emedan järnvägsstationerna ej ligga så
tätt och ej heller så centralt i förhållande till
bebyggelsen som busshållplatserna; vi säga, att
stationsvägen är längre resp. kortare. Stationstidens och
stationsvägens betydelse må belysas av följande
typexempel, varvid A och B beteckna två
järnvägsstationer på ca 20 kilometers avstånd från varandra.

Med järnväg Med buss

Nettotid mellan A och B .. 30 min. 40 min.

Stationstid i A och B tills. 20 min. 5 min.

Bruttotid mellan A och B 50 min. 45 min.

Järnvägens brutto tid är sålunda i detta fall 5 minu
ter större än bussens. Bruttotiden kan minskas
antingen genom att minska nettotiden (större
körhastighet, kortare stationsuppehåll etc.) eller genom att
minska stationstiden. Om järnvägens stationstid på
ett eller annat sätt kan minskas till hälften, bli
bruttotiderna 40 resp. 45 minuter och järnvägens
bruttotid alltså 5 minuter mindre än bussens. Det är
uppenbart, att den kortare bruttotiden alltid utgör ett stort
pius i konkurrensen, samtidigt som den direkt
kommer den resande allmänheten till godo. Av de
faktorer, som inverka på stationstiden spelar
stationsvägen en avgörande roll. En kortare stationsväg
innebär dessutom ökad bekvämlighet, i synnerhet för
de resande som tillryggalägga vägen till fots. Några
exempel hur stationsvägen kan förkortas skola i det
följande närmare beskrivas. Man kan särskilja två
typiska fall, vilka var för sig i varierande former
förekomma i stor mängd runt om i landet.

1. Station vid vägkorsning.

Fig. 1 a visar en station belägen vid en
vägkorsning med stationshuset placerat symmetriskt i
förhållande till spårsystemet. Vi antaga för enkelhetens
skull att alla resande gå till och från stationen via

den korsade vägen. Det är då tydligt, att samtliga
resande skulle få en kortare stationsväg, om
stationshus och plattform flyttades närmare vägkorsningen.
Anordningen "b" kan ernås enbart genom flyttning
av stationshus och plattform. Anordning "c" tarvar
jämväl en partiell omläggning av spårsystemet, men
ger i gengäld en ytterligare förkortning av
stationsvägen. Stationshuset bör vända fasaden mot stora
vägen för att framhäva, att järnvägen är till för
allmänheten och ej tvärt om. När vägen korsar
järnvägen i skilda plan, kan anordning "d" utföras.
Anordningarna "c" och "d" innebära en förkortning
av stationsvägen med ca 100 à 250 meter,
motsvarande 1—3 minuters förkortning av stationstiden.
Utöver järnvägens engångskostnader för ändringen
torde vissa olägenheter för driften tillkomma genom
stationshusets excentriska läge. Vilket penningvärde
dessa olägenheter motsvara och i vad mån de
uppvägas av den ökade bekvämligheten för trafikanterna,
måste bedömas från fall till fall. Såsom
representanter för denna typ kunna nämnas Aneby, Södertälje
Södra och Malmö Södervärn. Även Karlberg kan
hänföras hit, ehuru den korsande trafikleden, S:t
Eriksbron, tillkommit långt senare än stationen.

2. Station vid sidan av ett samhälle.

Denna typ förekommer särskilt i kuperad terräng,
där järnvägen följer en dalgång, i vilken samhället

Fig. 1. Station vid vägkorsning.

14 febr. 1942

77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free