- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 28 febr. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

möjliga, Maximirörelse i hjässan är således möjlig.
Jag påpekar, att förutsättningen om en sådan
vågrörelse är Skånska cementgjuteriets. Jag har icke
haft anledning att anmärka på principen i detta
antagande eller att ingå på beräkningsdetaljerna utan
endast påpekat vissa konsekvenser, som synas mig
ytterligare utesluta jordskalvsteorien.

Professor Ljungbergs försök till analogislut från
knäckningsfenomenen äro misslyckade, därför att vid
dessa förblir normaltrycket i bågen konstant men
icke vid ifrågavarande svängningsfenomen.

Om professor Ljungberg å fig. 7 i min föregående
inlaga jämför kurva 6, fig. 6, som gäller ett 4-skärs
förband med springa 0,75 mm, och kurvor 1 b I och
2II, som hava springor 0,5" resp. 1,75 mm och äro
snedskjuvade förband av samma funktion som
planken i ställningsbygget, så skall han hava tillfälle att
konstatera den väsentliga skillnaden. I tillhörande
tabell kan samma sak bekräftas. Därav synes att min
kritik mot civilingenjörerna Nelander och Österman
är fullt befogad.

I slutet av min föregående inlaga har jag påvisat
ett principfel i ställningsberäkningarna. Det
beräknade hålkanttrycket mellan spik och trä blir enligt
vanliga beräkningsmetoder 6 gånger större än vad
ställningsberäkningarna uppgiva och samtidigt också
6 gånger högre än tillåten påkänning. Professor
Ljungberg förnekar icke detta, men han försöker
göra troligt, att den av mig använda
tryckfördelningen skulle behöva justeras. Hans
tryckfördelnings-kurva (fig. 2 a) gäller emellertid endast vid små
laster pr spik. Den ger därtill större hålkanttryck
än det av mig angivna, 6 gånger större än
beräkningarnas uppgift. Yid ökade laster pr spik kommer till
att börja med tryckfördelningen att närma sig den
å min fig. 10 b använda raka linjen och till sist
nalkas den 1941 å sid. 356 fig. 3 angivna konstanta
fördelningen. Professor Ljungbergs spekulationer äro
emellertid likgiltiga, sedan de av mig framlagda
försöksresultaten visa, att sedan springor bildats mellan
plankorna, ger belastning av vindtryck om 328 kg
pr spik brott. (Anmärkas bör att ett tryckfel finnes
i uttrycket å S sid. 49 rad 8 nedifrån, a skall utgå.)

Den omständigheten att professor Ljungberg ej ens
söker förneka någon av de tre var för sig avgörande
anmärkningar, varmed jag avslutar mitt föregående
inlägg, synes antyda, att han överlämnar åt Kungl,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att själv söka
besvara dem.

TNC

Det kan inte undvikas att "TNC-spalten" dä och då
återkommer till sammansatta ord, ty dessa spela en
utomordentligt stor roll vid all nybildning av facklig
nomenklatur. En sammansättning består av två leder,
vilka i sin tur kunna vara sammansatta, och av dessa
två är den sista själva huvudleden, till vilken den
första är en bestämning. En stolkarm är ett slags karm,
en karmstol är ett slags stol. Med 100 förleder och 100
efterleder kan man bilda 10 000 olika ord! Om det
också är klart att inte alla dessa kunna få praktisk

användning, inser man att sammansättning är en
synnerligen givande nybildningsmetod.

Som huvudled nöjer man sig ofta med ord vilka
uttrycka helt allmänna begrepp, och förleden får ta hand
om preciseringen. Är det fråga om tekniska föremål
vill man ibland att huvudleden helt enkelt skall ånge
just detta, ett tekniskt föremål, alltså ett föremål som
underlättar, ersätter eller fortsätter handens, fotens,
ögats, örats funktioner, ja överhuvudtaget utgör ett
människans yttre materiella hjälpmedel. Vad kallas
helt allmänt ett sådant föremål?

Leta vi i patentskrifter och liknande litteratur, finna
vi ordet anordning helt dominera över andra tänkbara
ord för detta allmänna begrepp. Ett föremål, enkelt
eller komplicerat, med uppgift att spänna fast
någonting, kallas fastspänningsanordning. På liknande sätt
har man kommit till säkerhetsanordning,
matningsanordning, borstlyftnings- och kortslutningsanordning.
Orden bli vanligen otympliga i såväl tal som skrift;
ofta slutar som synes även förleden på -ning, och
pluralformen, t. e. fastspänningsanordningar, blir ännu
klumpigare.

Därtill kommer att anordning även kan ha abstrakt
betydelse. Ordet anger ofta hur något är anordnat:
pjäsernas anordning, vidtaga en anordning. I sådan
betydelse är anordning fullt på sin plats.

För det mera konkreta begreppet, tekniskt föremål,
har språket icke kunnat erbjuda något bekvämt ord
som täcker hela begreppsområdet. De båda orden don
och tyg komma väl närmast i fråga, t. e. skrivdon,
fartyg; grej, mojäng m. fi. ha en vulgär klang och
erbjuda inga företräden. I denna situation har TNC,
med fullt understöd av sin av Svenska akademien
utsedde språklige rådgivare, beslutat att rekommendera
ordet "don" i den vidgade betydelsen av tekniskt
föremål i allmänhet. Man bör alltså kunna få säga
fast-spänningsdon, säkerhetsdon, matningsdon etc.

Ordet don har inkommit i vårt språk från lågtyskan
och är besläktat med det tyska verbet tun och det
engelska do. Närmast har det fått betyda
handredskap, t. e. skrivdon, fiskedon, rakdon, elddon, men
sådana ord som skodon, seldon, fordon m. fi. tyda på en
mera allsidig brukbarhet. Kollektivanvändning har
varit vanligast, men ej heller i detta hänseende bör
man känna sig bunden utan fritt säga och skriva:
ett manöverdon, manöverdonet, flera manöverdon,
manöverdonen.

Det torde vara självklart att mera preciserade
uttryck såsom maskin, apparat, mekanism, verk, verktyg,
där de passa äro att föredraga framför don, och att
remspännare är bättre än remspänningsdon, och lås
och stängsel utomordentligt mycket bättre än
stäng-ningsdon. Detta förringar icke värdet av don som
ersättning för anordning.

J. W.

26/1—21/2 1942.

Facit.

Det propellerlösa flygplanet, det s. k. Campiniplanet,
varmed experiment f. n. pågå i Italien, väntas bli
världens snabbaste med en hastighet av omkring 700
km/h. Det fungerar så, att luft insuges genom ett
luftintag framme i planets nos. Flygkroppen är
dubbel, och mellan det yttre och inre skalet ledes den
sammanpressade luften över två oljebrännare, varvid
dess temperatur höjes från ca 60 till ungefär 800
grader. Tillsammans med rök- och förbränningsgaser
pressas luften med väldig kraft ut genom en bakre

86

14 febr. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free