Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1942 - Den årliga avrinningens storlek och variationer, av Sverker Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 3. Varaktighetskurvor för den årliga
oreglerade avrinningen.
fem mätningsåren, dels under hela den tid, för vilken
nederbördsuppgifter finnas tillgängliga.
Beräkning av medelvattenmängden kan sålunda
antagas grundad på följande data:
Uppmätt avrinning och
däremot svarande
årsnederbörd
Årsnederbörd i medeltal för
nederbördsstationerna inom området
1/s -km1
6,1
555
Under
mätnings-porioden
534 mm
Under hela den
tid,
nederbördsuppgifter föreligga
567 mm
Av dessa data framgår att mätningsperioden
infallit under övervägande torra år, då årsnederbörden
vid nederbördsstationerna varit endast 534 mm mot
567 mm normalt. Dessutom har den mot avrinningen
svarande årsnederbörden (555 mm) varit större än den
nederbörd, som samtidigt uppmätts vid stationerna
(534 mm). Av detta sistnämnda förhållande kan man
draga den slutsatsen, att nederbördsstationerna i detta
fall varit belägna huvudsakligen inom relativt
nederbördsfattiga delar av området. För att erhålla det
mest sannolika värdet å medelvattenmängden måste
den uppmätta avrinningen korrigeras till "normalår".
Då nederbördsmängden vid nederbördsstationerna
567
normalt uppgått till —— eller 106 % av nederbörden
534
under mätningsperioden bör också den mot
avrinningen svarande årsnederbörden för området i dess helhet
korrigeras i motsvarande grad till normalår. Det bör
observeras att denna korrigering ej kan utföras direkt
å den uppmätta avrinningen genom att exempelvis öka
denna med 6 %. En viss procentuell stegring i
årsnederbörd ger nämligen betydligt större procentuell
stegring i avrinnande vattenmängd, enär
avdunstningen är relativt oföränderlig vid varierande
årsnederbörd. I det anförda exemplet måste man därför i
stället gå omvägen att beräkna den sannolika
normala årsnederbörden för området i dess helhet. Den mot
avrinningen under mätningsperioden svarande
årsnederbörden bör därefter ökas med 6 % från 555 till
588 mm. Av fig. 2 framgår då vidare, att denna till
normalår korrigerade årsnederbörd svarar mot medel-
vattenmängden 7.11/s • km2. Den direkt uppmätta
avrinningen var 6,1 1/s • km® Beräknas avrinningen
rent teoretiskt ur medeltalet för årsnederbörden vid
samtliga nederbördsstationer, svarar 567 mm
årsnederbörd enligt fig. 2 mot avrinningen 6,13 1/s • km2.
I båda fallen erhålles avsevärd avvikelse från den
sannolika medelvattenmängden, 7,1 1/s -km2.
För beräkning av erforderliga magasin för
årsreglering och för beräkningar av torrläggningsbehovet
under de enskilda åren är det av vikt att känna
års-avrinningens variationer. Då grundvatten och sjöar
verka utjämnade ej endast på variationerna under
året utan också från år till år, kan endast den fria,
oreglerade årsavrinningen generellt beräknas.
Korrigering kan därefter verkställas med hänsyn till de
magasin, som finnas inom området, i den mån dessa
kunna utjämna de årliga variationerna. I det
följande skall därför endast behandlas årsnederbördens
inflytande på den fria avrinningens årliga variationer.
Tages kurvan enligt fig. 2 såsom norm även för de
enskilda årens avrinning, innebär detta en mycket
grov approximation för varje enskilt år. Utföres
emellertid variationsberäkning för avrinningen under
en mycket lång följd av år, inverkar avvikelsen för
de enskilda åren lika ofta utjämnande som stegrande
på de sålunda erhållna värdena. På grund härav kan
årsavrinningens variationer direkt beräknas, om
årsnederbördens äro kända.
Enligt Ångström (2) kan årsnederbörden antagas
variera kring sitt medeltal efter samma lagar, som
gälla för den Gausska felkurvans variationer omkring
medeltalet. Ångström har även funnit att
årsnederbördens medelavvikelse för olika platser i Sverige
ligger omkring ± 15 %. Å platser med hög normal
årsnederbörd är sålunda det absoluta värdet å
variationen större än i regnfattigare trakter. Samma
förhållande gäller även för den årliga avrinningens
absoluta variationer, vilka likaså äro större i
nederbörds-rika trakter än i torra.
I fig. 3 hava kurvor uppritats för den sannolika
årsavrinningen vid resp. 500 ± 65 mm, 600 ± 90 mm
och 700 ± 105 mm årsnederbörd. Dessa kurvor hava
erhållits genom direkt transformering av
nederbördens sannolika värden till motsvarande värde för
årsavrinningen enligt fig. 2. Kurvorna i fig. 3 hava upp-
Fig. 4. Frekvenskurva för årligen fritt
avrinnande vattenmängder vid 600 mm
normal årsnederbörd.
90
7 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
