- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Allmän sannolikhetstabell.
Antagen avvikelse i procent av medelavvikelsen:

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 120 150 200 250

lÖÖ 92~ 84 76 69 62 55 48 42 37 32 23 13,4 4,6 1,24

Sannolik förekomst av avvikelse > antagen avvikelse. Sannolikheten uttryckt i procent eller antal år per
100 år.

Tillämpningsvärden.

Årsnederbörd 600±90 mm.

*



Antagen årsnederbörd i mm:

> 609 618 627 636 645 654 663 672 681 690 708 735 780 825
< 591 582 573 564 555 546 537 528 519 510 492 465 420 375
Mot årsnederbörden svarande avrinning i 1/s • km2
> 8,0 8,3 8,6 8,9 9,2 9,5 9,8 10,1 10,4 11,0 11,9 13.5 15,1
< 7,1 6,8 6,6 6,3 64 5,8 5,6 5,3 5,1 4,9 4,4 3,8 3,0 2,3
92 84 76 69 62 55 48 42 37 32 23 13,4 4,6 1,24

Sannolikt antal år per 100 år med avrinning utanför ovan angivna gränser för årsavrinning.

ritats såsom årsvaraktighetsdiagram och
karakterisera avrinningen från områden i mellersta och södra
Sverige. I nordligare trakter av vårt land blir
avrinningen relativt större på grund av den lägre
avdunstningen i kallare trakter. Även om de absoluta
värdena därför ej kunna tillämpas på områden i norra
Sverige, torde årsvaraktighetsdiagrammens form även
där i huvudsak överensstämma med de uppritade.
Beräkningen av dylika diagram framgår av
ovanstående tabellvärden.

För att erhålla en allmän uppfattning om den årliga
avrinningens sannolika fördelning inom olika
storleksgrupper kan avrinningens frekvenskurva
uppritas. Denna erhålles ur varaktighetskurvan, om
såsom ordinator avsättas antalet år med avrinning
inom storleksgrupper med exempelvis intervallet
1 I/s • km2 (fig. 4). Av figuren framgår att
frekvenskurvan erhåller en avsevärd skevhet. Liknande
skevhet erhålles även för frekvenskurvor, som uppritas
efter direkt uppmätta värden å avrinningen.

Ett enklare och mera lättfattligt sätt att angiva
avrinningens väsentligaste olikheter erhålles, om
årsvärdena uppdelas i tre huvudgrupper, vardera
omfattande en tredjedel av hela antalet år. I fig. 3
har uppdelning på så sätt utförts och markerats med
lodräta, streckade linjer, vilka begränsa resp. våta,
normala och torra år. Då varje grupp omfattar en
tredjedel av hela årsantalet, infaller värdet för
avrinningen under varje enskilt år lika ofta inom var
och en av de angivna tre huvudgrupperna.

Det bör observeras, att den normala (vanligaste)
årsavrinningen ej sammanfaller med
medelvattenmängden. Vattentillskotten under de våta åren äro
nämligen större än underskotten under de torra
åren. På grund härav blir medelvattenmängden
något större än den normala årliga avrinningen. De
ovan härledda varaktighets- och frekvenskurvorna
böra på grund härav härledas ur en från kurvan

Normal
årsneder-

i fig. 2 något avvikande kurva, där ordinatan anger
den normala årsavrinningen i stället för
medelvattenmängden. Skillnaden mellan dessa båda
vattenmängder är dock tämligen obetydlig såsom framgår av
följande tabell, där några karakteristiska värden för den
oreglerade årsavrinningen angivits.

Årligen avrinnande vattenmängder i I/s • km2
Medelvat- Medeltal för

börd Normalt tenmängd "våta år" "torra år"

700 mm 10,6 10,8 (100) 14,7 (136) 7,0 (65)
600 „ 7,4 7.6 (100) 10,6 (140) 4,8 (63)
500 „ 4,5 4,7 (100) 6,8 (144) 2,8 (60)

I tabellen har inom parentes angivits
årsavrin-ningens storlek i förhållande till
medelvattenmängden —100. Under det årsnederbördens normala
variation är ±15 %, framgår av tabellen att
årsav-rinningens normala variation är + 36 à 44 % och
—-35 à 40 % omkring medelvattenmängden eller i
runda tal ±40 %. Då sålunda årsavrinningen
varierar inom mer än dubbelt så vida normala gränser
som årsnederbörden, giva vattenmängdsmätningar än
mera ovissa och varierande värden än
nederbördsmätningar. Icke ens dessa sistnämnda bliva säkra
eller normgivande, om uppgifter finnas för
exempelvis endast en 10-årsperiod. Härav torde det med all
tydlighet framgå, huru vanskligt det är att bygga
hydrotekniska beräkningar på observationer under
kortare tidsperioder. Jämförande beräkning,
hänförd till en längre tidsperiod, bör därför alltid
komplettera observationsmaterialet, då så är möjligt.

Litteraturhänvisning:

1. Wallén, Axel: Eau tombée, débit et évaporation dans
la Suède raéridionale. Stockholm 1927.

2. ängström, Anders : Nederbördsklimatets ändring i
nuvarande tid. Svenska "Vattenkraftföreningens publikationer 342
(1941:8). Stockholm 1941.

14 mars 1942

91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free