Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1942 - Installation av gengas på rostugnar för kakaobönor och kaffesurrogat, av H. Krüger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Principschema över generatorstationen.
des. Generatorerna äro konstruerade enligt samma
princip som Bolinders bilgeneratorer med inverterad
förbränning enligt Imbert-principen. Vid beräkningen
har man utgått ifrån, att endast 4 generatorer behöva
vara i drift samtidigt, varför således en av
generatorerna alltid bör finnas i reserv. Generatorerna äro
uppställda i ett från fabriksbyggnaden fritt beläget
generatorhus, byggt av korrugerad plåt på
järnstomme. Utefter aggregaten löper en brygga av järn,
från vilken vedpåfyllningen i generatorerna kan
ske, fig. 2.
I generatorhuset, fig. 3, är installerad en
primär-luftfläkt med en kapacitet av 20 m3 luft per minut
vid 500 mm vp, vilken är gemensam för alla
generatorerna. Yarje aggregat är således utrustat med
ventiler för primärluft, liksom även för utgående
gas. För att underlätta skötseln har insatts
manometrar i primärluftledningarna och termometrar i
gasledningarna till varje aggregat. På detta sätt kan
en eller flera generatorer användas samtidigt, och
gengasskötaren har alltså möjlighet att kontrollera
lufttillförseln till varje aggregat och hålla samma
tryck på de i drift varande aggregaten. Den från
generatorerna kommande gasledningen delar sig
omedelbart i två grenar, vardera försedd med en
speciell industricyklon, som avskiljer större delen av
gasens fasta partiklar utan att nedkyla gasen. Efter
cyklonerna gå gasledningarna till en gemensam cirka
50 m lång samlingsledning, som leder upp till
rostugnarna i fabrikens tredje våning. Såväl generatorer
som cykloner och ledningar från dessa till
rostugnarna äro isolerade med 50 mm rockwool samt ett
skyddshölje av galvaniserad plåt. Isoleringen har till
uppgift att förhindra gasens nedkylning, så att varmast
möjliga gas erhålles i brännarna, varigenom den
energi, som åtgår för gasens uppvärmning
tillgodogöres. Dessutom avser isoleringen att hindra
bildande av kondensvatten som tillsammans med ev.
sot och aska kan igensätta ledningarna. För att
likväl ytterligare gardera sig mot denna eventualitet,
ha alla ledningar lagts med fall och försetts med
möjlighet till kondensatavtappning.
De gamla gasbrännarna äro ersatta av
specialkonstruerade gengasbrännare likaså av Bolinders
fabrikat, fig. 4. Yarje brännare består av en
blandningskammare av gjutjärn samt en dys av eldfast tegel.
Dysorna äro inmurade i rostugnen och
blandningskamrarna monterade på en gemensam frontplåt. I
våningen under rosteriet är en
sekundär-fläkt installerad av samma storlek som
pri-märluftfläkten och från denna förgrenar sig
ledningar till brännarna på varje rostugn.
Rostugnsskötarna kunna medelst kranarna
för gas och sekundärluft reglera tillförseln
och blandningsförhållandet. För tandning
av gengasen har installerats evighetslågor
med vanlig stadsgas. Yid rostningen
uppstår ojämn gasförbrukning, dels på grund
av att behovet under rostningen varierar
och dels på att rostningen avbrytes, då
rostugnarna tömmas och fyllas. För att
underlätta skötseln av generatorstationen,
har därför ett tryckimpulsorgan insatts på
■huvudgasledningen. Detta står i
förbindelse med en motorventil på
primärluft-ledningen. Minskas gasbehovet på
rostugnarna, ökas trycket på gasen i huvudledningen och
motorventilen får då en impuls att strypa tillförseln
av primärluften. Ökas gasbehovet däremot, minska«
trycket och ventilen till primärluftledningen öppnas,
så att lufttillförseln till generatorerna ökas.
Priset för stadsgasen i Sundbyberg har efter sista
höjningarna varit 14 öre/m3. Under den tid
anläggningen varit i drift, har driftkostnaden för
motsvarande värmekvantitet för gasen varit 10 öre,
fördelad på:
vedkostnad 8,00 öre efter kr. 2:40 per hl björkved,
arbetskostnad 1,65 öre vid en produktion av ca
430000 kcal/tim. —120 m3
stadsgas,
kraftkostnad 0,35 öre motsvarande 2 motorer à 4
kW 40 öre/tim.
Vedåtgången har visat sig bli lägre än man från
början räknat med. Det åtgår nämligen ungefär
ett kg ved per m3 stadsgas, vilket om man omsätter
det i värmevärde betyder att veden skulle utnyttjas
till mer än 100 % verkningsgrad. En förklaring till
detta är, att tidigare arrangemang av gasbrännarna
för stadsgasen icke varit värmeekonomiskt
tillfredsställande. Man har fått alltför stora mängder
överskottsluft med genom rostugnarna.
En inbesparing av 4 öre/m3 stadsgas har således
möjliggjorts.
Med en kvantitet av 3 200 m3 stadsgas per dag
utgör besparingen således omkring 125 kr. per dag
eller ca 30 000 kr. per år. Anläggningskostnaden har
varit ca 35 000 kr. Anläggningen skulle således
kunna betala sig på något över ett år.
no
Gasftu
Fig. 4. Gengasbrännare för rostugn.
14 mars 1942
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
