- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
94

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

De befarade svårigheterna med anläggningen ha
lyckligtvis ännu icke inställt sig, och man har, på
basis av redan vunna erfarenheter, all anledning tro,
att anläggningen även i framtiden kommer att ge ett
tillfredsställande driftresultat.

H. Kruger.

Driftingenjör vid
A.-B. Chokladfabriken Marabou.

Hindersmässan i Örebro.

Årets Hindersmässa ägde rum fredagen den 30 och
lördagen den 31 januari. På fredagen talade
generaldirektör Anders Orne inför Örebro ingenjörsklubb
och Tekniska föreningen i Örebro över ämnet "Några
synpunkter på det statsfinansiella läget".

Talaren började sitt anförande med att framhålla,
att vårt lands statsfinansiella läge onekligen är
allvarligt, men att vi med samfällda ansträngningar och
tillbörlig försiktighet i utgiftspolitiken böra kunna
klara svårigheterna.

Skatterna äro oerhört betungande, och den väldiga
statliga upplåningen är möjlig endast tack vare den
rådande varubristen, som tvingar till kraftiga
inskränkningar av produktion och konsumtion samt
tack vare de reserver t. e. i fråga om
förbrukningsartiklar och bostadstillgång som funnos vid
krigsutbrottet.

Det är otvivelaktigt i första hand våra stora
rustningar och vår ådagalagda försvarsvilja som
tillsammans ha räddat vårt land undan kriget. Våra
försvarsutgifter kunna därför betraktas som
försäkringspremier för den svenska produktionens och
levnadsstandardens framtida utveckling.

Enda sättet att hindra en häftig prisstegring är att
indraga till staten all den köpkraft, som icke är
oundgängligen nödvändig för den enskilde. Indragandet
kan ske både i form av skatter och lån och till en
del genom inlåning mot ränta i riksbanken. Enbart
priskontroll hjälper inte i längden med hänsyn till
smyghandeln. Särskilt livförsäkrings- och
pensionsverksamheten lider av ett fallande penningvärde.
Att satsa goda pengar och få igen dåliga är ju ingen
affär.

Blir kriget långvarigt, måste även Sverige komma
i stora svårigheter, icke minst statsfinansiellt.
Lyckas vi behålla vår fred, bli vi dock under alla
förhållanden bättre ställda än de krigförande länderna,
och freden kan därför inte betalas för dyrt. Vi måste
beslutsamt möta nuets påfrestningar och ej skjuta
över bördorna på framtiden.

Även en statsskuld på tio milliarder är inte större
än att vi kunna bära den. Räntan på en sådan skuld
blir med nuvarande ränteläge ca 350 mill. kronor,
varav staten tar igen 100 mill. kronor i skatt.
Dessutom är att märka att statens produktiva fonder f. n.
beräknas ge ca 340 mill. kronor.

Om svenska folket spänner sina krafter för att
reparera de av kriget och avspärrningen från
världsmarknaderna åstadkomna skadorna och därvid
använder sitt sunda förnuft och sina övriga förutsätt-

ningar, så finns det ingenting som ger anledning till
farhågor för ett misslyckande, slutade
generaldirektören sitt elegant formade anförande.

Lördagen den 31 januari samlades
Bergshanteringens vänner till sitt 78:de årsmöte på rikssalen i
Örebro slott.

Sedan ordf., disponent E. Wijkander, hälsat
landshövding Hasselrot och övriga gäster välkomna,
överlämnades ordet till överingenjören i Jernkontoret
Magnus Tigerschiöld, som höll ett synnerligen
intressant föredrag över ämnet "Forskning inom svensk
järn- och gruvindustri".

Inledningsvis erinrade talaren om den intensiva
och utomordentligt omfattande forskning som i våra
dagar bedrives inom såväl vetenskapliga som
industriella områden över hela världen. Även i vårt land
har man insett, att kraftiga insatser i
forskningsarbetet äro nödvändiga, om svensk industri alltjämt skall
kunna göra sig gällande i den internationella
konkurrensen.

Av den vetenskapliga eller grundläggande
forskningen, som bedrives vid universitet och
vetenskapliga institutioner, bör aldrig fordras att den skall
taga sikte på de omedelbart praktiska resultaten.
Det är det objektiva sanningssökandet som bör vara
ledmotivet för detta slags forskning.

När däremot ingenjörer eller andra industriens
män ägna sig åt forskningsarbete, är det i
allmänhet de ekonomiskt betydelsefulla målen som hägra.
De snabba lösningarna få då mången gång företrädet
på fullständighetens bekostnad. Att draga en gräns
mellan grundläggande och tillämpad forskning är
svårt. Ursprungligen var den tillämpade forskningen
det primära. Då det första järnet framställdes en
gång i tidernas morgon, skedde det rent
erfarenhetsmässigt. Däremot är det i våra dagar ofta
grundläggande forskning som de tekniska metoderna
bygga på. Det är t. e. endast tack vare kännedomen
om de teoretiska grunderna som masugnsprocessen
har kunnat fulländas därhän, att åtgången av träkol
vid de svenska masugnarna under de senaste fyrtio
åren har kunnat sänkas till hälften.

Ett intimt samarbete mellan den grundläggande
och den tillämpade tekniska forskningen inom
järnindustrien är alltjämt av största betydelse, och det
är att hoppas, att den nu arbetande, statliga
utredningen för den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande skall komma att föreslå effektiva åtgärder
till fromma för ett sådant samarbete. Sådana
åtgärder böra taga sikte på en förbättrad utbildning av
forskningsingenjörer och direkta bidrag i form
av-byggnader, där de olika industriernas forskning kan
bedrivas.

Inom den svenska järn- och gruvindustrien har
forskningen gamla anor. De svenska bergsmännen
voro tidigare än några andra industriens målsmän i
vårt land på det klara med den gemensamma
tekniska forskningens stora betydelse. Jernkontorets
verksamhet har därvid varit banbrytande.

Jernkontorets reglemente stadfästes vid årsskiftet
1747—1748, och redan tre år senare, 1751, beviljades
anslag av kontorets medel för "kunskapers
samlande". Allt sedan dess har den gemensamma
forskningen på järn- och gruvområdet omhuldats av
Jernkontoret. Efter hattregimens stora bankrutt vid 1765
års riksdag var det emellertid ytterst nära, att Jern-

94

14 mars 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free