Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1942 - Hindersmässan i Örebro, av r. - Värmländska ingenjörsföreningens 25-årsjubileum, av Fmn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kontoret hade avskaffats av ständerna, men till all
lycka avvärjdes faran.
Särskilt under Jernkontorets första tid var dess
huvuduppgift att reglera exportpriserna och
finansiellt stödja bruksägarna. År 1769 hade Jernkontoret
fått nya stadgar, och samtidigt beviljade ständerna
ett kreditiv av intill tio tunnor guld. Den ekonomiskt
starkare och fullt självständiga ställning som
Jernkontoret nu fick, inverkade gynnsamt på den
verksamhet till järnhanteringens främjande, som
Jernkontoret redan tidigare bedrivit vid sidan av sina
huvuduppgifter, och som nu undergick en kraftig
utveckling.
År 1819 inrättades på Bergskollegiums initiativ den
första bergsskolan i Falun, och allt sedan 1823 har
denna och övriga bergsskolor liksom på senare tid
Tekniska högskolan kraftigt understötts av
Jernkontoret.
År 1817 började utgivandet av Jernkontorets
annaler, världens äldsta bergsvetenskapliga tidskrift.
De flesta nya tillverkningsmetoder inom
järnhanteringen ha kunnat utvecklas tack vare ekonomiskt
stöd från Jernkontoret. Talaren nämnde en rad
betydelsefulla metoder såsom degelstålsprocessen,
bes-semerblåsningen, den första martintillverkningen och
järnsvampsmetoderna, som alla fått Jernkontorets
stöd för experiment eller anpassning för svenska
förhållanden.
Jernkontorets organisation har med åren
förändrats, och dess huvuduppgifter ha anpassats efter de
aktuella behoven. År 1904 inrättades
överingenjörstjänsten, vars förste innehavare blev Johan August
Brinell.
År 1919 bildades under Jernkontorets medverkan
Metallografiska institutet, vars fonder till 85 % ha
satsats av företag, som äro anslutna till Jernkontoret.
Till främjande av den tekniska forskningen
skapade Jernkontorets fullmäktige år 1926 Jernkontorets
tekniska forskningsverksamhet på initiativ av
överingenjör Axel Wahlberg och myntdirektör Alf Grabe.
Som framgår av namnet avser verksamheten endast
teknisk eller tillämpad forskning, vilken särskilt
under nuvarande kristid har varit till mycket stor
nytta. För närvarande upptages arbetsprogrammet
till minst 50 % av dagsaktuella problem såsom att
ersätta stenkol med ved, minska förbrukningen av
legeringsmetaller genom framställning av nya
stålkvaliteter osv.
Emellertid är det önskvärt, att även vetenskaplig
forskning av större omfattning upptages av
Jernkontoret. Planer att ombilda Metallografiska
institutet till ett forskningsinstitut för detta ändamål ha
uppgjorts, och utsikter för deras realiserande äro
gynnsamma. Järn-, metall- och gruvindustrien skulle
därigenom kunna få ett eget centrallaboratorium för
såväl grundläggande som tillämpad forskning av
laboratoriemässig karaktär. Det av talaren
inledningsvis efterlysta, intimare samarbetet mellan
vetenskap och teknik skulle på så sätt kunna komma till
stånd. En av de första uppgifterna för ett sådant
institut skulle troligen bli att klarlägga de faktorer
som bestämma stålets kvalitet.
Vad den ofta påtalade bristen på kvalificerad
forskningspersonal beträffar, så ansåg talaren dels att
Tekniska högskolans undervisning numera är lagd så,
att den stimulerar intresset för forskningsarbetet och
dels att ett kraftigare ekonomiskt stöd till
forskningen bör kunna göra det möjligt att avlöna dem
som arbeta i dess tjänst på ett fullt tillfredsställande
sätt, varigenom tillgången på lämplig arbetskraft
skulle kunna tryggas.
För att ingen skulle få den felaktiga uppfattningen,
att all forskning på järn- och gruvindustriens område
i vårt land uteslutande utförts i Jernkontorets regi,
ville talaren uttryckligen framhålla de oerhört stora
insatser som på detta område ha gjorts på rent privat
initiativ.
Med tanke på den sekretess som ofta omger och
kanske i många fall måste omge de enskilda
företagens forskningsarbete framhöll talaren till slut, att
"gemensam forskning fordrar ett givande lika väl
som ett tagande" och förklarade sig vilja draga en
lans för den tesen, "att samarbete inom vårt lands
industri, särskilt när det gäller forskningen, är en
av de mäktigaste krafterna för dess framtida
utveckling".
Disponent Erik Kareby talade därefter om
"Torven som industribränsle". På eftermiddagen samma
dag visades en film från A.-b. Svensk torvförädlings
verksamhet. Anföranden i torvfrågan höllos vidare av
bergsingenjör Thomas Christiansen,
Bränslekommissionen, och disponent Sture André, Strömsnäs
bruk. Teknolog Erland Wiking- Jo hn s s o n
redogjorde för "en ny gasgenerator och försök med dess
användning för torv".
r.
Värmländska ingeniörsföreningens
25-årsjubileum.
Den 28 februari högtidlighöll Värmländska
ingenjörsföreningen 25-ärsminnet av sin tillblivelse. Att
denna livaktiga sammanslutning i ett av våra största
industridistrikt ej är äldre beror på att ingenjörerna
i det gamla järnbärarlandet under snart 100 år haft
en samlingsorganisation i Värmländska
bergsmannaföreningen. Det var cellulosaindustriens
uppblomstring, som gav huvudimpulsen till Värmländska
ingenjörsföreningens bildande. Både ordförande och
sekreterare voro dock vid starten väg- och vattenbyggare
-— distriktschefen Th. Helleberg och dåvarande
löjtnanten VVK byggnadschefen Ekik Björkman. Bland
dem, som sedan varit stöttepinnar i föreningen,
märkas direktör Lennart Thorngren och trafikchefen
K. A. Pallin, som under nära 20 år turat om som
ordförande.
Dessa och många andra intressanta uppgifter ur den
jubilerande föreningens historia inhämtas av en liten
trevlig jubileumsskrift, som utgivits av föreningen.
Högtidssammanträdet, som hölls i den ståtliga
fri-murarsalen i Karlstad, hade givits form av en
ingenjörsmässa med ett mycket gediget program, i närvaro
av bl. a. landshövding Vennerström, biskop Runestam,
representanter för olika sammanslutningar m. fi.
Hälsningsanförandet hölls av ordf. direktör Lennart
Thorngren, som därefter fick nöjet mottaga
hyllning-gar med adresser och blommor från Värmländska
bergsmannaföreningen genom disponent E. Troili,
från Svenska teknologföreningen genom myntdirektör
A. Grabe, från Tekniska samfundet, Göteborg, genom
överingenjören tekn. dr H. Törnebohm samt från
Pappers- och cellulosaingenjörsföreningen genom
överingenjör E. Schiller.
14 mars 1942
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
