- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Ingenjörerna och försvarsorganisationen.

Svenska teknologföreningen har på
remiss mottagit 1941 års försvarsutrednings
betänkande och däröver lämnat ett
utlåtande, daterat den 19 febr. 194=2. Då
utlåtandets innehåll torde vara av mera
allmänt intresse, har Teknisk tidskrifts
redaktion ansett lämpligt nedan publicera
detsamma in extenso.

En fullständigare överblick av ämnet
skulle måhända hava underlättats genom ett
orienterande referat av huvudbetänkandet.
Tidskriftens hårt anlitade utrymme har
emellertid ej medgivit detta. I föreningens
utförliga skrivelse ha emellertid
sammanfattningar och citat ur försvarsutredningen
lämnats i sådan utsträckning, att det ej torde
erbjuda läsaren svårigheter att bilda sig en
uppfattning om diskussionens huvudpunkter.

Red,.

Då Svenska teknologföreningen genom nådig remjss
den 27 januari 1942 beretts tillfälle att senast den 20
februari 1942 uttala sig rörande det av 1941 års
försvarsutredning avgivna betänkandet med förslag till
plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet
(S. O. U. 1942:1) måste föreningen begränsa sig till
en i huvudsak principiell granskning av de delar av
förslagen, som avse den ingenjörs tekniska
organisationen. Den mycket korta remisstiden omöjliggör för
föreningen att ingå på detaljspörsmål. Därtill
kommer att de hemliga delar av utredningen, vilka
närmare beröra organisationen under krig, icke varit
för föreningen tillgängliga samt att
förvaltningsorganisationen endast i ringa grad är behandlad i det nu
föreliggande betänkandet, i avvaktan på resultatet av
därom pågående särskild utredning.

Ärendet har inom föreningen förberetts av dess
för-svarsberedskapstjänstkommitté — bestående av
flygdirektör av l:a gr. Erik Sjögren, disponent Bengt
Thorbjörnson, överingenjör, major wk Herman
Jansson, byråchef K. A. Fröman och civilingenjör Nils
Lundqvist. Föreningens styrelse har helt anslutit sig
till kommitténs synpunkter.

Försvarsutredningen har själv starkt framhållit den
dominerande betydelse teknikens utveckling har för
hela försvarsväsendet. Det råder väl heller icke
något tvivel om, att den tekniska utrustningen för den
moderna krigföringen spelar en så framträdande roll,
att vid avvägande av åtgärder till tryggande av vårt
lands försvar den allra största uppmärksamhet måste
ägnas åt för de mobiliserade styrkorna tillräckligt
omfattande och högt kvalificerad utrustning i form
av artilleri och andra vapen, stridsvagnar och övriga
motoriserade fordon, krigsfartyg av skilda slag och
övrig sjökrigsmateriel, flygmaskiner för olika
ändamål, luftvärn, signalmateriel osv.

Värdet av den ofta mycket komplicerade materiel,
som dels redan anskaffats och dels skall enligt
försvarsutredningens förslag nyanskaffas, uppgår till
belopp, som röra sig om milliarder kronor.
Betydelsen av att denna materiel konstrueras, upphandlas,
vårdas och underhålles omsorgsfullt och sakkunnigt
kan knappast överdrivas. Att 1936 års
försvarsordning synnerligen ofullständigt tillgodosett detta krav

är väl numera till fullo klarlagt och allmänt erkänt.
Försvarsutredningen har dock endast i ganska
blygsam grad föreslagit förstärkningar i fredstid av
tekniskt utbildad personal i trupptjänst. De nuvarande
8 tygingenjörerna föreslås ersatta med en
arméingen-jörskår av 53 man med en överingenjör i spetsen,
mariningenjörkåren föreslås utökad från 88 till 104
man under en marinöverdirektör, och för flyget har
beräknats en förvaltningsteknisk ledning av 36 man,
varav en flygöverdirektör, samt dessutom 2 à 3
flygingenjörer per flygflottilj, sammanlagt en
ingenjörsbesättning av 103 man, mot 56 nu.

Från ingenjörssynpunkt är det påtagligt att den
tekniska personal, som sålunda förutsatts skola
under fredstid disponeras för handhavande av, vad man
kan benämna försvarets maskinella utrustning, är
alldeles för fåtalig. Vid krig, mobilisering eller
försvarsberedskap måste givetvis den tekniska
personalen under alla omständigheter i hög grad förstärkas.

Materielens anskaffning avses liksom förut
ombesörjd av särskilda förvaltningar, vilkas utformning
endast i vissa huvuddrag beröres i det nu
föreliggande betänkandet, emedan utredning därom ännu
pågår. Föreningen vill dock icke underlåta, att redan
nu framhålla angelägenheten av, att icke endast
militär utan även högsta inom landet tillgängliga tekniska
specialsakkunskap blir anlitad vid val av typer för
försvarsmateriel av alla slag och får i avgörande
instans medverka vid upphandling och kontroll av all
sådan materiel. Även med bästa vård och underhåll
blir en mindre lämplig materiel aldrig likvärdig med
den lämpligaste. Särskilt i ett land, där av
ekonomiska skäl stark kvantitativ begränsning av
försvarsanstalter och materiel är oundgänglig, måste hög
kvalitet vara ett ovillkorligt krav.

De fasta kadrerna av teknisk personal i olika
förband får icke heller bli så knapp, att den måste helt
tagas i anspråk för löpande rutintjänst. Ingenjörer
och tekniker av olika grader måste även beredas
tillfälle ägna tid och oavlåtlig uppmärksamhet åt att
följa den tekniska utvecklingen inom sina
specialområden, samt att ingående förbereda de åtgärder,
som i tekniskt avseende erfordras vid en mobilisering.
Dessutom skola de utnyttjas för fortgående
undervisning och träning av de värnpliktiga ingenjörer och
teknici, som skola i ofred utgöra i stora skaror
behövliga reserver för den fast anställda tekniska
personalen.

Av synnerligen stor betydelse är även att för
materielens vård såväl på stat som bland de värnpliktiga
finnes riklig tillgång på tekniskt erfaret underbefäl
och tyghantverkare vid de olika förbanden inom alla
vapenslag.

I den nuvarande militära organisationen, såväl i
trupp- som förvaltningstjänst, är med få undantag
den tekniska personalen inplacerad i tämligen
underordnad tjänsteställning. Befälet för en avdelning,
även om denna har rent tekniska uppgifter, är så gott
som alltid militärt, vilket medför, att den tekniska
sakkunskapen icke alltid får göra sig effektivt
gällande.

Tyvärr nödgas föreningen konstatera, att försvars-

106

14 mars 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free