- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
113

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 12 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFORENINGEN 21 MARS

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A, WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Teknisk forskning och dess bedrivande, av Carl Forssell. — När rostar en spik, av fil. dr
J. Tandberg. — Studera och probera. •—• Sandöraset. —- Frän styrelsens bord. ■— TNC. — Insänt. —
Litteratur. — Sammanträden.

Teknisk forskning och dess bedrivande.

Av CARL FORSSELL.1

Behovet av teknisk forskning erkännes numera
allmänt. Senare tiders direkta nyskapande av
material, som omvandlat redskapen i vårt dagliga liv
alltifrån telefonapparater och splittersäkra bilrutor
till konstgjort gummi m. m., har lärt alla och envar,
att industriens syntetiska produkter icke blott kunna
giva ersättning vid råvarubrist utan kunna giva
bättre och i vissa fall även billigare resultat än de
gamla naturprodukterna. Mänga torde även inse, att
det för oss är nödvändigt att själva producera dessa
nya varor och att vara med i spetsen för arbetet med
deras förbättrande och rationella utnyttjande. Den,
som blir på efterkälken i denna tävlan mellan
nationerna, kommer endast in i ett nytt beroende, kanske
än hårdare än det gamla beroendet av
råvarupro-ducerande länder.

Men det vore icke nog att för detta speciella
ändamål skapa en svensk teknisk forskning och en ny
industri till utnyttjande av dessa och andra
nyskapande möjligheter. Även den vardagslivets teknik,
som möter oss på alla håll med material och
metoder, använda sedan lång tid tillbaka, och där
erfarenheten redan sagt sitt ord, erbjuder nya
fruktbringande möjligheter, om den utsättes för objektiv
prövning. En slumpvis gjord sammanställning av
sådana problem må belysa detta. Därvid har framför
allt berörts byggnadsfrågor ur den dagliga praktiken.

Bostaden.

En av dessa dagars stora frågor är bostaden. Den
stigande levnadsstandarden medför i främsta linjen
kravet på förbättrade bostadsförhållanden. Dessa ha
i många fall vunnits på bekostnad av utrymmet. Att
tränga ihop 3 rum och kokvrå inom minimum av area
är problemet för många byggmästare, och den
arkitekt, som är skicklig i detta stycke, får god framgång.
Under knot måste allmänheten foga sig i detta ofta
mycket besvärliga förhållande. Arkitekten dr Ole
Gripenberg, Helsingfors, har gjort frågan till
föremål för rationell forskning. I tabellen nedan finnes
en sammanställning av resultatet. Undersökningen
har gjorts under förutsättning att ett visst
stadsområde med given areal och givet antal lägenheter skall
bebyggas med hus inrymmande lägenheter om 3 rum
och kokvrå. Hyran fixerades (1170 finska mark pr
månad eller ca 1120 svenska kr. per år) medan varje

i I huvudsak efter ett föredrag i Skånska ingeniörsklubben
i maj 1941.

lägenhets sammanlagda areal ökades i den mån
byggnadssättet medgav, att detta skedde utan
hyresökning. Gripenberg fann följande:

3-vånings smalhus (10 m bredd). 2 lägenheter pr
trappa/våning.

1. Tomt köpt i fri marknad. Hyreshus ... 50 m2

2. Tomt utan handelsvinst. Hyreshus,
seriebygge .............................. 53,5 m2

3. Tomt utan handelsvinst. Bostads a.-b.,
bunden ränta ....................... 67,0 m2

4. Tomt utan handelsvinst. Bostads a.-b.,
bunden ränta, all "lyx"-inredning slopad 71,5 m2

5. — 4, men bottenvåningen höjd till 1,5 m

ovan gata .......................... 76,5 m2

8-vånings hus (se 4).

6. Lamellhus. 2 lägenheter/trappa/våning,
husbredd 12 m ...................... 96,5 m2

7. Punkthus. 4 lägenheter/trappa/våning,
husbredd 16 m ...................... 107,5 m2

8. = 7, men mörka trappor, 1,2 m breda .. 109,5 m2

10-vånings hus.

9. =8 ................................ 110,0 m2

Denna tabell ger många betydelsefulla besked, men
som huvudsak säger den, att den nutida
trångboddheten är onödig. Bostadsytan kan anpassas till vad
kravet på trivsel och låg driftkostnad kan fordra
utan hinder av hänsyn till byggnadskostnaden.
Tusentals projekt på området utarbetas årligen att icke
säga månatligen, alla besjälade av god vilja att nå
goda resultat och alla fjättrade vid samma hjul. Den
rationellt arbetande forskaren, som i sin
utredning-tagit upp problemet i hela dess vidd, visar oss sättet
att komma bort ur de djupa hjulspår, som alltför
troget följas. Här måste dessutom den socialpolitiska
forskningen taga vid och utreda metoden att hindra
tomthajarna, i statens eller kommunens eller
enskildas skepnad, att för sin del lägga beslag på
vinsten av den tekniska forskningen, t. e. genom
ockermässiga tomtaffärer.

Ovan gällde det en huvudfråga för vårt byggande,
bestämmande för folkets trivsel och innebärande
avsevärda besparingsmöjligheter. En detalj inom
bostadsbyggandet må även hämtas från Finland. I
Helsingfors har man i bostadshusen en typ av
betongbjälklag med slät underyta, bildad av en
betongplatta. Betongbalkarna på översidan av denna platta

21 mars 1942

113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free