- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
116

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

av exakt art eller på mer eller mindre riktiga
approximationer av fenomenen. Den ger i många fall
betydelsefulla resultat och leder dagligen till nya rön.
På senare år ha sålunda inom byggandet viktiga
områden bättre klarlagts t. e. frågorna om pelares,
brobågars, skalbalkars och pålars funktion.

Den tekniska forskningen omfattar emellertid också
granskning av den aktuella teknikens metoder genom
sovring och statistisk bearbetning. Denna sovring
sker under utnyttjande av laboratoriearbetets och
den teoretiska utredningens landvinningar.
Resultatet härav är i första hand typserier, vilka återge
de för dagen lämpliga metoderna eller
konstruktionerna. När typserien för en metod eller konstruktion
stelnat och befunnits hava nått sin slutliga form, har
den nått karaktär av standard. Detta uttryck
missbrukas för närvarande även för ganska diskutabla
typserier, vilkas livslängd kan väntas bliva ganska
kort.

Typserier eller standardserier äro direkt
användbara och nödvändiga för att föra ut den tekniska
forskningens resultat i tillämpning på bred front.
För att de teoretiska utredningarna skola kunna
utnyttjas på samma sätt kräves som regel utarbetandet
av tabeller eller nomogram. Dessa giva möjlighet
även för den, som ej är förtrogen med tillhörande
specialkalkyl, att till fullo utnyttja dess resultat. Sedan
den klarläggande teoretiska kalkylen avslutats,
kräves det ofta mycket arbete att utarbeta de nomogram
och tabeller som behövas för att i de praktiska
ingen jörskalkylerna kunna på rimlig tid utföra
tillhörande beräkningar. I de flesta fall kräver detta
efterarbete till de teoretiska kalkylerna många gånger
större arbete än dessa själva, Ofta bliva de därför
ej utförda, och det teoretiska klarläggandet blir då
oåtkomligt för vanligt praktiskt utnyttjande.

Forskning och undervisning.

För närvarande finnes hos oss veterligen ingen
genomförd tillämpning av ovan angiven teknisk
forskning i dess olika former.

Vid våra tekniska högskolor bedrives inom några
ämnen laboratorieforskning i den omfattning
förhållandena medge. I viss men allt för liten
omfattning och ganska sporadiskt utarbetas i samband med
undervisningen nomogram eller tabeller för praktiskt
bruk. Typserier av aktuella konstruktioner
framläggas sällan. Författaren vet av egen erfarenhet
hur svårt, att icke säga omöjligt, det är att vid
nuvarande anslag till laborationer och assistenthjälp
kunna prestera erforderligt arbete till undervisning
och forskning. Även om de studerandes frivilliga
arbete och deras examensarbeten utnyttjas i största
möjliga omfattning, så medhinnes blott en bråkdel
av vad som oundgängligen borde krävas för
undervisningens och forskningens tillbörliga bedrivande.
Den uppfostran av forskare som bör följa efter
högskolestudierna förekommer därför icke heller i
allmänhet vid våra tekniska högskolor utan endast i
enstaka fall.

Vid tekniska högskolan i Stockholm bildar
forskningsprofessuren i cellulosa och träkemi med dess
tillhörande institution ett undantag. Genom en
industridonation har här skapats möjlighet till
allvarligt bedrivande av forskning. Betecknande är att
både byggande och drift av denna forskningsinsti-

tution har möjliggjorts av en industridonation. Till
driften bidrar staten med summa 5 000 kr. pr år!
Intimt samarbete är vid detta forskningsinstitut också
möjliggjort mellan industriens ingenjörer och
forskningsinstitutet. Bemärkas bör emellertid att denne
professor och hans institution endast i ringa mån
deltar i undervisningen och alls icke i den
grundläggande undervisningen, vars inriktande på att skapa
forskare är oundgängligen nödvändigt, om den
tekniska forskningen skall få den breda bas, som måste
skapas.

Inom några industrier bedrives målmedveten
forskning och har även ordnats verklig fortsatt utbildning
för högskoleingenjörer, ägnad att öka möjligheten till
utbildande av forskare. Detta kan emellertid endast
bliva specialfall och kan ej giva den behövliga breda
basen för forskning. På senaste år har på flera håll
industrier igångsatt tekniskt forskningsarbete.
Svårigheten att få kompetenta forskare har därvid varit
uppenbar.

Typarbete har mest bedrivits som
standardiseringsarbete och i huvudsak av en kommission med
statligt inslag. Resultatet har visat den påtagliga
fördelen av denna form av teknisk forskning, även om
i visst betydelsefullt fall — pappersformatet — den
mera har blivit en karrikatyr på standardisering.
Under namn av standardisering bedrives ett
betydelsefullt typarbete inom sjukhusområdet. Det skulle
säkert gagnas av att kallas typarbete och icke
standard. Ett dylikt typarbete är nyttigt och
eftersträvansvärt, även om typerna skulle behöva justeras
allt emellan efter nya erfarenheter. En standard bör
däremot vara sådan att den med all sannolikhet
icke behöver ändras, åtminstone icke i vår tid.

Statliga forskningsinstitut, högskolornas forskning och
industriforskning.

Med mycken energi och talang har bedrivits
agitation för ett fristående, stort statligt forskningsinstitut
såsom snar och god lösning av det trängande kravet
på teknisk forskning. Framför allt skulle därvid
tillgodoses statens behov av teknisk forskning på ena
eller andra området. Man har även ställt i utsikt för
industrien att kunna hyra lokaler inom ett sådant
institut på viss tid, t. o. m. på så kort tid som två år,
för att med egen personal genomföra viss önskad
forskning.

Det senare syftet borde kunna skrinläggas
omedelbart, Ingen industri kan vara betjänt med att offra
tid och pengar på att uppfostra ett antal forskare för
en kort periods arbete vid ett statligt institut. Tar
den sig för allt det omak och allt det besvär som
är ofrånkomligt för personurvalet och träningen till
forskning, så blir byggandet av ett eget laboratorium
den mindre svårigheten och kanske också den mindre
kostnaden.

Ett fristående statligt forskningsinstitut är under
alla omständigheter en diskutabel sak. Faran att
arbetet stelnar i rutinmässiga former, som döda
forskningsandan, är uppenbar. Försök, som gjorts till
dylika forskningsinstitut, är ingalunda
uppmuntrande. Dessutom finnes för närvarande ej personal
att få till ett sådant institut. Antalet
högskoleutbildade ingenjörer är icke större, än att de alla bli
anställda för de löpande uppgifterna inom industri och
teknik, vilka betalas bättre än forskningsarbete.

116

14 mars 1942 116

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free