- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
118

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

forskarna och över huvud taget de mest framstående
ledarna inom all verksamhet bliva de, som hava både
receptiv och produktiv fantasi högt utvecklad. De
komma redan nu med bland de antagna, men
bland dessa finnas också de, som sakna
produktiv fantasi och endast bli medelmåttor eller
därunder, trots sina goda betyg. De skänka
mången gång ett visst löjets skimmer åt
"betygs-hjältar" i allmänhet och detta med orätt, ty bland
dem finnas också de största möjligheterna till
blivande ledare av framstående slag. Säreget nog
synes emellertid som om bland de allra mest
utpräglade betygshjältarna procenttalet i produktivt
avseende rent slätstrukna exemplar vore väsentligt större
än i skiktet närmast därunder. Kanske energi och
gott minne parade med brist på distraherande
intressen särskilt predestinera till mycket höga betyg.

Av en utökning av antalet högskolestuderande kan
man därför endast i enstaka undantagsfall vänta ett
tillskott av första rangens forskare eller ledare. Men
man kan vänta ett tillskott av mycket goda forskare
eller ledare, som nu stängas ute, men som kunna
verksamt bidraga till den på bred front bedrivna
forskning som nödvändigtvis måste skapas, om vi ej
skola sacka efter i tävlan mellan länderna.

Forsknings förhållande till teknisk
högskoleundervisning är föremål för vitt skilda meningar.
Slutmålet för den tekniska högskoleundervisningen är
ganska uppenbart: den skall förse landet med
ingenjörer med sådan kunnighet i sitt fack och med sådan
kännedom om forskningens innebörd och metoder,
att de äro i stånd att arbeta vidare, vare sig de gå
ut i industriens och teknikens dagliga arbete eller
ägna sig åt teknisk forskning vid högskolorna
respektive vid industriens forskningslaboratorier. I senare
fall är det som regel önskvärt att en period av
träning till forskning genom arbete vid en
högskoleinstitution föregår forskningsarbete inom industrien
eller inom ett fristående forskningsinstitut som icke
samtidigt bedriver högskoleutbildning. För att en
teknisk högskola skall kunna genomföra denna sin
huvuduppgift måste ett allvarligt forskningsarbete
bedrivas av de lärare, som handhava undervisningen.

Fristående statliga forskningsinstitut contra
högskoleforskning.

Förr än de tekniska högskolorna sålunda utbilda
kompetenta forskare i tillräcklig utsträckning, är det
meningslöst att’ inrätta fristående, statliga eller
halvstatliga forskningsinstitut. Kostnaderna för dessas
inrättande vore för närvarande bortkastade. De
pengar staten kan använda för teknisk forskning böra
för närvarande helt användas att sätta de tekniska
högskolorna istånd att fylla sin uppgift för den
tekniska undervisningen och forskningen. I mån detta
kommer att rätt genomföras är det sannolikt att
industrien finner med sin fördel förenligt att i full
utsträckning sysselsätta de kompetenta tekniska
forskarna. Statens fristående forskningsinstitut
skjutas därmed till en mera avlägsen framtid. Dess av
förespråkare angivna uppgift att behandla
forskningsområden, som ej upptagas av de industrier, som
bedriva forskning kan förmodligen i väsentlig mån
fyllas av den forskning, som måste komma att bedrivas
vid de tekniska högskolorna, om dessa skapa den

anda av forskningsintresse som måste åstadkommas
om de skola kunna fylla sin uppgift.

När tekniska forskare skola utbildas får man ej
glömma att forskare kunna utbildas bland
högskoleingenjörerna, endast om högskoleundervisningen till
sin väsentliga omfattning genomföres så att vetandet
meddelas under samma kritiska skärskådande av
materialet, som äger rum vid forskningens
bedrivande. De överväganden och hypoteser, som varit
aktuella vid klarläggandet av ett område inom
vetandet som ingår i undervisningen, måste
avspegla sig vid materialets framläggande för de
studerande, så att dessa dels lockas och tubbas att
försöka själva fortsätta tankebanorna och dels
samtidigt med undervisningen få tillräckligt underlag
för att kunna kritisera lärarens framställning. Endast
den som själv på allvar bedriver forskning, kan ge
denna undervisning. Allvarligt bedriven forskning
är därför grundvillkoret för att högskolelärare själva
skola i sin tur kunna utbilda forskare. Om ej detta
allmänt genomföres vid våra tekniska högskolor är
allt förgäves i det för närvarande myckna talet om
teknisk forskning.

Denna allmänna utbildning av civilingenjörerna
till kännedom om forskningen och dess metoder är
ej nog. Reformeras undervisningen i angiven anda
och bedrives examensarbetet som en första
träning-till forskning, skulle saken föras kraftigt framåt, men
fortsatt utbildning av de unga ingenjörerna genom
assistentarbete på institutionerna är nödvändig om
verklig träning till forskning skall kunna ske. Denna
assistenthjälp är också nödvändig om
forskningsarbetet skall kunna bedrivas med något resultat.

Att i nämnvärd utsträckning förmå duktiga unga
ingenjörer att taga plats som assistenter vid
högskoleinstitutionerna är ej möjligt, om de icke betalas
med löner, motsvarande vad deras jämnåriga erhålla
i industrien. Genom docentstipendier måste även
möjliggöras att högskolan skall kunna behålla dem
under tillräcklig tid för att de mest framgångsrikas
forskningsarbete skall kunna föras fram till
avslutade resultat.

På en del håll klagar man över att industrien ej
vill betala en forskare en lön motsvarande den, som
en jämförlig kapacitet erhåller driftingenjörsvägen.
I många fall beror detta förhållande på oförståelse
från industrimännens håll för forskningens betydelse.
Åtskilligt skulle förmodligen kunna göras till
övervinnandet av detta genom att anpassa forskningen
vid högskolans olika institutioner till industriens
aktuella problem. Den assistent eller docent, som
kan visa resultat från ett arbete inom industriens
aktuella problem, torde icke ha svårt att få
anställning vid en industri. För att en sådan inriktning av
arbetet skall vara möjlig, kräves främst att
institutionsföreståndaren står i omedelbar kontakt med den
aktuella tekniken och därför kan välja
problemställningar av betydelse för denna.

Högskolornas resurser till undervisning och forskning.

Såsom framgår av ovanstående översikt blir det
avgörande för högskoleundervisningens kommande
resultat att de professorer, so?n handhava
undervisningen också bedriva forskning. Är det möjligt att
medhinna detta? Den erfarenhet författaren vunnit
under årens lopp ger vid handen, att det väl låter sig

118

14 mars 1942 118

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free