- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
125

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekniska krisproblem.

TekniskTidskrift

HÄFTE 127i ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 23 MARS

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHALL.: Industriproduktionens omformning med hänsyn tiil råvarulaget. Elektroindustriens material, av civilingenjör
Halvard Liander. — Den mekaniska industriens stålförsörjning, av bergsingenjör Sv.-E. Brundin. — Den mekaniska
industriens metallförsörjning, av civilingenjör Bertil Starck. — Den kemiska industrien, en hjälpindustri, av dr Ragnar
Winbladh. — Byggnadsindustriens krisproblem. Byggnadsverksamheten, av byggmästaren Olle Engkvist. -—■
Materialförsörjningen I, av major Agne Sandberg. ■—■ Materialförsörjningen II, av arkitekt Lennart Bergvall. — Konstruktionsproblemen,
av tekn. dr John-Erik Ekström. — Elektriska installationer, av kommerserådet Nils Malm. — Måleriet, av civilingenjör
Kurt Laurell.

Industriproduktionens omformning m ed h ansyn

till råvarulaget.1

Elektroindustriens material.

Av civilingenjör HALVARD LIANDER.

Krigsutbrottet hösten 1939 kom ju inte alldeles
oväntat, och med förra krigets erfarenheter i friskt
minne hade både industrien och staten denna gång
skyndat sig att samla åtskilligt i ladorna. Men tyvärr
inte tillräckligt. Det hade väl talats för mycket om
blixtkrig för att vi skulle kunna tro på möjligheterna
till en långvarig avspärrning och krigets utbredning
till alla delar av världen.

Annars skulle vi säkert ha hörsammat det kloka
råd, som professor Cassel gav, att omsätta vårt guld
i mera oumbärliga importvaror. Yi hade kanske till
och med — alla gamla frihandelsprinciper till trots —
tagit lärdom från nära håll och i god tid förberett
oss för att kunna stå på egna ben och klara
produktionen med helt inhemska tillgångar. Detta hade
varit ännu bättre. Ty det ser ut som om vi dock så
småningom måste komma därhän.

Det är onödigt att betona, att svårigheterna nätt
och jämnt börjat — i varje fall för den
elektrotekniska industrien. Tack vare den upplagring av
importmaterial, som dock skedde, ha vi fått ett
andrum. Detta har man väl i allmänhet sökt utnyttja
till det bästa, men problemen äro alltför många, och
ännu återstå kanske de flesta och svåraste. Det
gäller därför att sätta till alla klutar.

Det första man har att göra är naturligtvis att
skaffa sig en överblick över situationen, så att man
kan ge sig i kast med uppgifterna i rätt ordning och
med vederbörlig hänsyn till deras betydelse för
fabrikationen. Man har sedan att i varje enskilt fall
överväga:

1) om importvaran kan helt eller till större delen
undvaras eller göras obehövlig genom eventuella
om-konstruktioner,

2) om en inhemsk produktion av importvaran kan
drivas fram,

3) om svenska råvaror med liknande egenskaper

1 Föredrag hållna vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Industriell ekonomi och organisation sammanträde
den 24 febr. 1942.

eller ersättningsmaterial av nöjaktig beskaffenhet
finnas tillgängliga eller kunna frambringas eller

4) om helt syntetiska ämnen kunna ge en fullgod
ersättning för den tidigare importerade råvaran.

Vanligen måste man samtidigt bearbeta alla dessa
linjer, ty det är sällan lätt att på förhand avgöra
vilken, som snabbast och bäst leder till målet. Ibland
har man förmånen att kunna falla tillbaka på ett
tidigare utförande, men i allmänhet innebär det ett steg
tillbaka i utvecklingen och är ofta helt enkelt
otänkbart. Man får exempelvis inte avvisa
elektroindustriens krav på oljebeständigt gummi till packningar
för transformatorer under hänvisning till att den för
10 år sedan redde sig utan dylikt gummi. Ty tack
vare detta har framför allt isoleroljans livstid kunnat
avsevärt förlängas.

Någon gång kan man också nyttiggöra
erfarenheten från förra världskriget, men det är att märka, att
dessa övervägande äro av negativ art. Man vet med
andra ord vad man inte behöver pröva. De
ersättningsproblem man under förra kriget lyckades
bemästra äro få, men ledde ibland till rön av bestående
värde. Ett exempel härpå är pappersisolationen i
transformatorerna.

I flera avseenden har man mycket att lära av de
ansträngningar andra länder — och främst då vårt
södra grannland — gjort för att bli självförsörjande
ifråga om tidigare importvaror. Det gäller framför
allt konsthartserna och ersättningen av metaller
sådana som koppar, nickel och tenn.

Även om man har aldrig så goda
laboratorieresurser och tillgång till arbetskraft, kan man emellertid
inte göra allting själv. Och då är det naturligtvis av
största värde, om man kan etablera samarbete med
andra företag, såväl inom samma bransch som också
och kanske framför allt med presumptiva
producenter av den vara man behöver. Det är på denna
samarbetets väg, som jag tror, att de vackraste
resultaten äro att nå. Där materialfrågan är av mera
allmänt intresse, kan det vara lämpligt att samarbetet
kommer till stånd genom FBO, Industriförbundets
produktionskommitté eller de statliga
kommissionerna. Särskilt genom industrikommissionens för-

21 mars 1942

125

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free