Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Den mekaniska industriens stålförsörjning, av Sv.-E. Brundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Provdimension 100 mm /
Härdat från 850’ i olin.
Fig
300 100
Anlöpningstemperatur C
Anlöpningsdiagram för H 2 A.
av kärnhållfastheten och de nya analyserna ge
därför icke alltid samma genomhärdning och
kärnhåll-fasthet som de äldre. Vidare är de nya stålens
finkornighet icke fullt densamma som de äldres och
särskilt vid grova dimensioner får kärngodset en
grövre struktur i de nya stålen.
Vid sätthärdningen måste tämligen svaga
inkol-ningsmedel komma till användning, då man i annat
fall riskerar fri cementitbildning i ytskiktet. Man
Tab. 2. Analyser och hållfasthetsvärden för de nya
sätthärdnlngsstålen.
Legerade sätthärdningsstål.
Analyser.
[-Stålbeteckning-]
{+Stål- beteck- ning+} Ståle t s halt av
kol kisel mangan krom fosfor svavel
SI 0,15 0,25 0,5 1 0,75 max. 0,035 max. 0,02s|
S2A 0,15 0,25 1,2 1,0 jmax. 0,035 max. 0,025
Hällfastlietsegenslcaper.
Dragprov på kärnmaterialet efter sätthärdning vid
dimensioner upp tiil ca 30 mm.
Stålbeteckning Sträckgräns kg/mm2 Brottgräns kg/mm’"1 Förlängning •/’-N %
SI 45 70— 90 12
S 2 A 60 85—110 10
Stålet S 1 är avsett för vattenhärdning, stålet S 2A
för oljehärdning.
kan t. e. uppblanda det vanligen
förekommande, fasta kolsättningsmedlet, 60 %
träkol + 40 % bariumkarbonat, med redan
begagnad blandning. Dessutom är det
viktigt, att man under själva kolsättningen
håller temperaturen konstant vid angivet
gradtal.
Bearbetbarheten för de nya
sätthärd-ningsstålen är vanligen bättre än för
krom-nickelstålen. För vissa operationer kan
hårdheten t. o. m. vara för låg, så att stålen
visa benägenhet för "smetning". Denna
svårighet kan dock avhjälpas med en
normalisering av materialet.
Man kan säga, att de nya stålen
genomgående kräva något högre
behandlingstemperatur än nickelstålen och större
noggrannhet under själva värmebehandlingen,
men med hjälp av de moderna
värmebehandlingsanordningar, som numera stå till
verkstädernas förfogande, möter det inga
svårigheter att nå ett gott resultat.
Man frågar sig vilka egenskaper hos
stålen som böra ligga till grund för
materialvalet. Vid många materialinköp och
i de flesta officiella materialnormer
specificeras stålets sträckgräns, brottgräns och
förlängning. Ibland anges även
kontraktion och slagarbete. Det är emellertid
ganska få användningsområden, där dessa
materialegenskaper äro direkt avgörande för
stålets lämplighet. Det stora flertalet
maskinelement utsättas för växlande
belastning, och därför borde
utmattningshållfastheten läggas till grund för materialvalet.
Denna är dock alltför svårbestämd för att ingå i
den löpande leveransprovningen. Man har därför
sökt finna något samband mellan
utmattningshållfasthet och andra egenskaper, som kunna bestämmas med
korttidsprov. Ett visst samband kan också
konstateras mellan utmattningshållfasthet och brottgräns för
de flesta stål, även för de nya stålen.
Föreställningen, att slagarbetet skulle vara ett mått på stålets
förmåga att uthärda växlande påkänningar, är däremot
felaktig.
Utmattningshållfastheten, bestämd på
laboratorieprov, kan dock icke heller direkt läggas till grund
för hållfasthetsberäkning av en detalj. Hållfastheten
är i hög grad beroende av detaljens form, ytans
utseende osv. och i fig. 2 återgives resultatet från en
tysk undersökning. Därför komma i många fall de
legerade stålens överlägsna egenskaper icke alls till
sin rätt, då man vid dåligt utformade hålkälar, grovt
bearbetad eller repig yta måste räkna ihed att
utmattningsbrott kunna uppträda vid en växlande
belastning, som avsevärt understiger den med väl
polerade provstavar bestämda utmattningsgränsen.
Genom att ägna större uppmärksamhet åt hithörande
frågor torde man ha möjligheter till såväl
material-som kostnadsbesparingar.
Hur länge kunna vi nu räkna med dessa stål? Ja,
det är en fråga som givetvis är svår att besvara, då
det måste sparas på både krom och mangan. Nu
förbruka emellertid dessa stål icke alltför stora mängder
legeringsämnen jämfört med andra krom- och
man-ganlegerade stål, varför besparingsåtgärderna i första
130
14 mars 1942 130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
