- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
135

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Behandlingstid i ånga av 95°C ’

3

Fig. 4. Magnesiums inflytande på den interkristallina
korrosionen hos blyhaltig! pressgjutgods av zinklegeringar (4 % Al,
96 % Zn).

Fig. 5. Blyhaltens inflytande på utseendet hos
pressgjutna stavar efter 10 dagars ångbehandling. Förstoring
1) Zn + 4 % Al + 1 % Cu + 0,005 % Pb. 2) Zn + 4 % Al +
+ 1 % Cu + 0,015 % Pb. 3) Zn + 4 % Al + 1 % Cu+
+ 0,05 % Pb. 4) Zn + 4 % Al + 1 % Cu + O,05 % Pb +
-f 0,1 % Mg.

högre temperatur är löst i zink, utskiljes vid
rumstemperatur.

Genom lämplig värmebehandling kunna vissa av
dessa omvandlingsprocesser påskyndas, så att den
kvarstående formförändringen blir — 0 eller i varje
fall avsevärt reducerad. Samma resultat kan i vissa
fall med tillräcklig noggrannhet ernås genom
variation av proportionerna av
legeringskomponenterna. De sålunda erhållna, så kallade måttbeständiga
legeringarna ha dock ej maximala
hållfasthetsegenskaper. Fig. 1 visar måttändringarna på de vanliga
pressgjutningslegeringarna såsom de erhållas genom
konstlad åldring i torr värme vid 95°C. De på 576
timmar erhållna måttändringarna torde vara större
än vad som vid normal rumstemperatur behöver
befaras på 10 år. Fig. 2 och 3 a och 3 b visa
motsvarande förändringar för kokillgjutna stavar respektive
pressat material (256 timmar motsvara ca 5 år).
Samtidigt som dessa måttändringar ske, ändras även
hållfasthetsegenskaperna. Dessa förhållanden behandlas
närmare längre fram.

Den interkristallina korrosionen uppträder i
zinklegeringar innehållande aluminium och är av speciell
betydelse när föroreningar förekomma i större mängd
än av tenn 0,001 %, bly 0,007 %, kadmium 0,005. %
eller sammanlagt av dessa tre jämte vismut och
thal-lium max. 0,012 %. Dessa föroreningar i angivna
maximala kvantiteter kunna oskadliggöras genom
tillsats av ca 0,06 % magnesium. Även koppar och
lithium verkar på liknande sätt.

Fig. 4 och 5 visa inverkan av små kvantiteter bly
samt av magnesium som korrigerande tillsats.

Som ett förtydligande kan nämnas, att de
aluminiumfria legeringarna ej äro lika känsliga för dessa
föroreningar, under förutsättning att aluminium ej
förekommèr som förorening i kvantiteter över 0,1 à
0,2 %. Det oerhört fördärvbringande inflytande dessa
föroreningar med tiden kunna utöva på zinkdetaljer
förklarar det bakslag, som under och efter förra
världskriget drabbade zinklegeringarna, emedan dessa
förhållanden då ej voro kända. Denna gången måste
man kunna hysa fullt förtroende för kompetensen
och den goda viljan hos de firmor, som nu komma att
leverera hel- och halvfabrikat av zinklegeringar. Det
torde vidare vara uppenbart att ett rationellt ordnan-

de av skrotfrågan för de nämnda legeringarna är en
nödvändig förutsättning för att skrotet skall ha något
som helst återgångsvärde.

Kryphållfastheten.

Frågan om zinklegeringarnas kryphållfasthet torde
för närvarande vara allt för litet utredd för att jag
här skall våga yttra mig därom. Jag vill endast
nämna, att för ett och samma pressade material kan,
beroende på sättet för materialets framställning och
bearbetning, kryphållfastheten under samma
belastningsförhållanden variera mellan ca 1 kg/mm2 och en
10 kg/mm2. Kryphållfastheten är som regel
betydligt högre för gjutet material än för pressat och
draget material. Värden mellan 10 och 15 kg/mm2 torde
kunna erhållas.

Hållfasthetsegenskapernas temperaturberoende.

För att belysa dessa egenskaper tillåter jag mig
hänvisa till fig. 6 och 7. Det är speciellt
draghållfastheten som blir kritisk vid högre temperaturer.
Upp till närmare 200°C är draghållfastheten bättre än
för rödgods. Vid låga temperaturer är det
slaghållfastheten som blir kritisk. Genom att tillgripa
speciallegeringar med högre aluminiumhalt, t. e. 12 %,
erhålles ett pressmaterial med praktiskt taget lcon-

kg/mm? cmfrg/mm*

15

»I

n

O 100 200 300°C

Temperatur

Fig. 6. Mekaniska egenskaper hos pressgjutgods av
zinklegeringar vid högre temperaturer. ai draghållfasthet, Si
slaghållfasthet (4 % Al, 3 % Cu, 0,03 cfc Mg) ; a2 draghållfasthet,
S2 slaghållfasthet (4 % Al, 1 % Cu, O,03 % Mg).

14 mars 1942

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free