- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
138

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

lika stora besparingar kunna göras under nuvarande
förhållanden. Två vägar stå härvid till förfogande,
nämligen ändring av analysen och ändring av
formgivningssättet.

Ett typiskt exempel på analysändring är den över
gång från rödgods till mässinggjutgods, som nu på
många håll tillgripits. Även om kvaliteten därvid
ej fullt kan upprätthållas, erhålles vid konstant
detaljvikt en besparing på ca 20 % Cu och dessutom
på betydande mängder tenn.

Genom användandet av en högvärdig legering, t. e.
den i tabell 4 angivna specialgjutmässingen, kan man,
sedan detaljen omkonstruerats med hänsyn till denna
legerings hållfasthetsegenskaper, spara ännu mera
koppar. Kunde materialets hållfasthetsegenskaper
till fullo utnyttjas, vore en kopparbesparing på 50 à
60 % möjlig i förhållande till rödgods vid lika starka
konstruktioner, endast utsatta för dragning.

Såsom exempel på vad som kan erhållas genom
ändring av formgivningssättet kunna följande värden
angivas på material med i det närmaste samma
Cu-halt.

måga och korrosionsbeständighet kan dock i vissa
fall ersätta koppar. I tyska krisnormerna
rekommenderas 2,5 mm2 entrådig zinkledning av legeringen
Zn—Al 1 för bland annat fast förläggning i torra
rum, i rör i och på puts. Även till elektriskt
förskruv-ningsmaterial kan zink användas, blott hänsyn tages
till materialets speciella egenskaper, såsom
kryphållfastheten, den speciellt stora värmeutvidgningen m. m.

Såsom lagermetall äger en zinklegering Zn—Al 10
—Cu 1 egenskaper som ge den en god
mellanställning mellan kopparlegeringarna samt tenn- och
blylegeringar. Som ett lättbearbetat automatmaterial
kan Zn—Al 4 A fylla måttliga hållfasthetskrav. De
nya automatkvaliteterna i järn ha bättre
hållfasthetsegenskaper men äro mindre korrosionsbeständiga och
betydligt svårare att svarva.

I en del fall, t. e. för värmeledningsarmatur, kunna
vissa detaljer helt säkert ersättas med aducergods,
då däremot vissa andra för att bibehålla rörlighet
måste vara av icke rostande material.

I undantagsfall kunna koppar och kopparlegeringar
ersättas med glas och porslin, t. e. flottörkulor.

B S% ’B

Gjutmässing, 63 % Cu, 3 % Pb ........ 15 7 45, sandgjuten

Svarvmässing, 58 % Cu, 3 % Pb ........ 35 4 90, pressgjuten detalj

„ 58 % Cu, 3 % Pb ........ 40 20 lOO, varmpressad detalj

58 % Cu, 3 % Pb ........ 45 30 100, varmpressad bult

„ 58 % Cu, 3 % Pb ........ 50 15 140, 1/1-hård. reelad bult

Som synes bör i de fall hållfasthetsegenskaperna
äro utslagsgivande betydande kopparbesparingar
kunna ske genom utnyttjandet av högvärdigare
material. I detta sammanhang kanske det är lämpligt
att påpeka, att i korrosionsavseende pressmässing
med analysen 58—60 % Cu och 3—1 % Pb i många
fall är fullt jämbördig med rödgods, vilket däremot
gjutmässing icke är. Detta bëror på, att
pressmässingen är renare och mera finkristallinisk.

Besparing av den knappa varan genom partiellt
användande av ersättningsmaterial kan ofta giva
lämpliga lösningar. Som exempel kunna följande
nämnas.

Inom elektrotekniken äro ofta utomhusledningar av
hållfasthetsskäl rikligare dimensionerade än som
motiveras med hänsyn till de elektriska förlusterna. Här
kan koppar sparas antingen genom att lägga koppar
runt en central järnkärna eller genom att i flertrådiga
ledare tvinna in en eller flera galvaniserade
järntrådar, t. e. 2 järntrådar på 1 koppartråd eller 5
järntrådar på 2 koppartrådar.

På likartat sätt kan man, då det gäller plåtar och
rör, låta järnet taga hand om de mekaniska
påfrestningarna men alltjämt låta kopparn i form av
plä-terade, mycket tunna skikt i storleksordningen 5 %
av järnets tjocklek tjänstgöra som det
korrosionsbeständiga ytskiktet på endera eller båda sidor.

Tenn kan likaså sparas i bronslager genom att den
större delen av lagertjockleken ersattes med järn,
som sedan belägges med vitmetall eller lagerbrons.
Här sker samtidigt en betydande kopparbesparing.

Fullständig övergång till ett enda
ersättningsmaterial kan endast i undantagsfall ske, då ju
ersättningsmaterialet som regel saknar en eller flera av de
egenskaper originalmaterialet har.

Zink med sin relativt goda elektriska ledningsför-

Samtliga ersättningsmaterial vidlåda den bristen,
att de ej äro lika allsidiga som kopparlegeringarna.
För att erhålla den önskvärda sammansättningen av
egenskaper, som krävas för en bestämd detalj, måste
man därför ofta kombinera flera material.
Försummas den mekaniska hopfogningen av detaljerna,
kunna olika material bringas att samverka, genom att de
förenas på något av följande sätt:

Ingjutning,
Diffusion,
Kemisk förening,
Adhesion.

På grund av den låga smältpunkten, det exakta
formgivningssättet genom pressgjutning och de goda
hållfasthetsegenskaperna lämpar sig zink mycket bra
för ingjutning av detaljer med sådana egenskaper,
som zinken saknar, men en bestämd konstruktion
fordrar. Man kan gjuta in kopparledare för att
minska elektriska förluster, rör med bättre
korrosionsegenskaper än zinken, metallbussningar, härdade
ståldelar m. m.

I kombination med andra material, som få övertaga
korrosionsskyddet, är såväl järn som zink
synnerligen användbara konstruktionsmaterial. Järnet är
därvid naturligtvis överlägset, när stora krav ställas
på hållfasthet och speciellt måttbeständighet, under
förutsättning att ett tillräckligt hållbart
korrosionsskydd erhålles.

Zinklegeringarnas största fördel är att de, speciellt
för massfabrikation medföra avsevärt billigare
framställningskostnader samt att de ofta ej äro så helt
hänvisade till det korrosionsskydd hjälpmaterialet
kan erbjuda. Kan ett korrosionsbestandigt material
hopfogas med ersättningsmaterialet genom diffusion,

138

14 mars 1942 138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free