- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
143

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

56 % till bostadsbyggande ........= 252 mill. kr.

24 % till industriell och offentlig

verksamhet .................= 108 mill. kr.

20 % till reparationer och underhåll = 90 mill. kr.

Mina överslag stämma således ganska bra, om man
tar hänsyn till att jag ansett det nödvändigt att
pressa ned anslagen för industriell och offentlig
byggnadsverksamhet samt reparationer.

För att få en jämförelse mellan denna
byggnadsvolym och något fredens år, vill jag nämna, att
byggnadsvolymerna före kriget voro följande:

1931 503 mill.

1932 433 „

1933 321 „

1934 414 ..

1935 599 mill.

1936 696 „

1937 685 „

1938 810 „

1939 1 000 mill.

1940 574 „

1941 ?

Innevarande års produktion kommer således att
ligga på 1935 års nivå.

En företagare, som står inför uppgiften att bygga,
ställes inför betydande svårigheter. Jag hänvisar till
den sammankrympning av
byggnadsarbetarestammen, som skett och sker, dels genom överflyttning av
arbetare från byggnadsindustrin till övriga industrier
t. e. verkstadsindustrien, skogsbruket m. m. samt sist
men ej minst genom de många inkallelserna till
krigstjänstgöring.

De byggnadsföretagare, som nu ha arbeten i gång,
innan ännu de stora programmen börjat att
förverkligas, torde ha erfarit samma sensation som jag, när
man på leveransförfrågningar får följande svar: "Vi
hava äran meddela Eder, att de begärda
virkeskvantiteterna kunna levereras endast under förutsättning av,
att nysågat virke kan av Eder mottagas", eller att
tegelbruksindustrien vid leveransförfrågningar sätter
upp ett bekymrat anlete och framhåller att stora
svårigheter föreligga vid leverans, särskilt av
hög-poröst tegel. Deras angivande av leveranstider tyder
på att inneliggande lager ej äro stora, Officiellt
uppger tegelindustrien att lager på 20 mill. st. tegel
finnas. Samma inställning möter en redan nu vid
förfrågningar om transporter och dylikt. Behöver jag
påminna om svårigheterna att på bestämd tid erhålla
järnvägsvagnar? Det är inte min avsikt att inför
denna församling kverulera. Jag har endast <\it>t Sä/
sakligt som möjligt redogöra för de besvärligheter,
som föreligga. För att emellertid få en överblick
över vad en nyss angiven byggnadsvolym drar med
sig beträffande material och arbetare, har jag gjort
en utredning, som visserligen ej gör anspråk på att
vara fullt tillförlitlig, men som ändå i stort sett torde
motsvara det kommande behovet.

Vid angivandet av materialåtgången inom
byggnadsindustrien visar detta sig vara synnerligen svårt
och vanskligt att fixera. Förfrågningar hos
fönsterglasfirmor m. fi. stöta på oöverkomliga hinder,
emedan dessa ej avskilt det material, som ledes direkt till
byggnadsindustrien från dem som gå till andra
ändamål.

Icke heller ge import-siffrorna för balkar,
armerings-järn etc. någon tillförlitlig anvisning i detta
avseende. Jag har därför gått tillväga på det sättet, att jag
ur min verksamhet har avskilt ett bestämt typiskt
bostadsföretag och checkat upp detta i olika
materialier, så långt detta är möjligt. Härvid har hänsyn

tagits endast till de mera betydande materialierna.
Det bygge, det här är fråga om, hade en
storleksordning av ca 4 mill. kronor. Det byggdes i så pass
enkel standard att de här angivna siffrorna äro att
betrakta som minimisiffror. Jag har förvandlat dessa
materialkvantiteter i procent av byggnadskostnaden
och antagit den senare till 500 mill. kronor, och
kommer då till att för det kommande året erfordras
följande kvantiteter:

Armeringsjärn och balkar...... ca 70 000 ton.

Trävaror ..................... „ 20 mill. kbft.

Tegel ........................ „ 200 mill. tegel.

Cement ....................... „ 500 000 ton.

Fönsterglas ................... „ 3 mill. m2.

Plåt, täckningsändamål ......... „ 1500 ton.

Material för rörledningar, såsom
avloppsledningar, kall- och
varmvattenledningar. Armatur,
spisar, badkar och pannor torde

komma upp till i runt tal...... 100 000 ton.

Asfaltprodukter, kunna ej angivas, ej heller
Isoleringar o. d.

Den stora frågan är nu: finnas dessa materialier
att tillgå i den öppna marknaden?
Industrikommissionen har visserligen verkställt inventering av
befintliga förråd och konstaterat att material finnes för
en byggnadsvolym av 170 mill. kronor. Men kan
industriernas kapacitet även räcka till för här angivna
behov av 500—600 millioner kronor?

Ett allt annat överskuggande problem är
emellertid transportfrågan. Den tid är oåterkalleligen förbi,
när man kunde ta lätt på detta spörsmål.
Byggnadsindustrien tillhör den tunga industrien. Den
förbrukar avsevärda kvantiteter trä, grus, cement och
tegel, som måste fraktas långa vägar, oftast med bil. En
beräkning, som genom Stockholms stad har verkställts
av transportbehovet för stadens vidkommande, visar
att för en byggnadsverksamhet av 18 000 eldstäder
i Stockholm år 1942 kommer att åtgå ca 800 bilar i
ständigt arbete under hela byggnadsperioden. Om
man anser, att Stockholm i detta fall representerar
1/5 av den sammanlagda byggnadsverksamheten,
kommer man till ett bilbehov av ca 4 000 bilar.
Sedan jag granskat den beräkning, som gjorts
beträffande bilbehovet i Stockholm, har jag kommit till den
uppfattningen, att ingenting finnes att pruta på den
angivna siffran, och erfarenheten säger mig också, att
bilbehovet för övriga platser säkerligen är större än
för Stockholms vidkommande. De 4 000 bilarna, som
byggnadsindustrien behöver, för att fullgöra sin
uppgift under detta år, är således ett ofrånkomligt
minimikrav. Därför ställer jag frågan till
representanterna för trafikkommissionen: finnas dessa bilar att
tillgå och kunna herrarna garantera oss en sådan
bilpark?

Det råder ingen tvekan om, att
försvarsgrenarna komma att kräva, att arbetena för deras
räkning skola gå med förmånsrätt framför allting annat.
Detta innebär, att enär deras produktionsvolym rör
sig om dryga 100 mill. kronor, skall 1/5 av här
beräknade byggnadsmassor i första hand reserveras för
dem. Dessutom vill jag påminna om, att vi tidigare
varit, och sannolikt även nu, äro beroende av viss
import. Om jag med utgångspunkt från 1938 års

14 mars 1942

143

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free