- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
150

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

att leda i såväl höjd- som sidled. Liksom boggie
monteras "semi-trailer" med personvagnsdäck (fig. 5).
En personvagn med karossen avskuren jäms med
förarsätet är en lämplig dragvagn för en dylik
"semi-trailer" (fig. 6).

Kostnader och eventuella besvärligheter med dylika
ombyggnader uppvägas av vissheten om att man för
sin vagn, åtminstone tillsvidare, kan erhålla
behövliga reservringar, vilka tagas ur det relativt stora
förråd personvagnsringar som finnas inom landet.

Om vederbörande bilägare i god tid planera sina
transporter och ombyggnader av bilparken, torde det
ej föreligga någon risk för att det av ingenjör
Eng-kvist till 4 000 bilar uppskattade behovet för
byggnadsindustrien inte skall kunna fyllas.

Jag vill nu sammanfatta vad jag här sagt i ett
allmänt uttalande, att jag på det hela taget icke ser
mörkt på situationen för bostadsbyggnadsindustrien.
En omkonstruktion får i vissa fall ske för att spara
på det som man har ont om, men vill man bygga så
kan nian i de flesta fall. En viss risk för
standardsänkning förefinnes vid användning av
ersättningsprodukter, främst i avseende på järnrör (i stället för
kopparrör) och sämre takpapp. Har man klart för
sig var dessa risker äro till finnandes, kan man utan
alltför avskräckande kostnader göra utbyten eller
kompletteringar, då varor åter komma i marknaden
till skapligt pris. Detta gäller givetvis under
förutsättning att man redan i byggnadens konstruktion
tagit vederbörlig hänsyn till möjligheten av utbyten.

Materialförsör|ningen II.

Av arkitekt LENNART BERGVALL.

Föregående talare ha redogjort för våra nuvarande
resurser i fråga om de väsentligaste
byggnadsmaterialen, de som ingå i den färdiga byggnaden i stora
kvantiteter. En tryggad tillgång på dessa material
hindrar emellertid ej att byggnadsproduktionen ändå
kan ställas inför allvarliga råvaruproblem. De olika
materialen i en byggnad äro alla länkar i den
konstruktionskedja, som det färdiga huset utgör och
felas en länk blir kedjan mer eller mindre
ofullständig.

Det är ju så, att en hel del s k. bimaterial äro
importprodukter eller tillverkas inom landet av
importerade råvaror och därför äro svåra att erhålla för
närvarande. Det råder emellertid knapphet även på
en del produkter, som tillverkas av inhemska råvaror,
nämligen dem, som för sin framställning kräva
utländskt, dvs. fossilt bränsle. För att lämna någon
överblick över dessa förhållanden har omstående tab.
1 medtagits. Den gör inte anspråk på att vara
fullständig, men kan nog ändå vara lämplig som
utgångspunkt för den följande framställningen. För
fullständighetens skull hava i tabellen medtagits även sådana
material, som närmare berörts av föregående talare.

Av tabellen framgår, att det egentligen är en
ganska liten del av våra byggnadsmaterial, som
framställes helt oberoende av importerade råvaror eller
importbränsle. I denna grupp befinna sig dock
lyckligtvis de viktiga materialen tegel och trävaror.

Situationen i fråga om cement, tegel och järn har
förut blivit klarlagd. Någon knapphet kan komma

att uppstå i fråga om trävaror, trots att dessa äro av
helt inhemskt ursprung. Detta sammanhänger med
de ökade anspråk, som nu från andra näringsgrenar
än byggnadsindustrien ställas på skogsprodukterna.
Även tillgången på arbetskraft är härvid av betydelse.
En eventuell knapphet på trävaror anses emellertid
ej kunna bli av sådan omfattning, att den i och för
sig skulle kunna lägga hinder i vägen för en ökad
byggnadsverksamhet.

Natursten är, om något, ett inhemskt material,
som kan erhållas praktiskt taget helt utan hjälp av
importmaterial. I de trakter, där naturstenen
företrädesvis brytes är även tillgången på arbetskraft
god.

Lättbetong tillverkas inom landet i olika fabrikat.
De viktigaste av dem fordra dock för sin
framställning aluminiumpulver till jäsningsprocesserna och på
denna råvara kan brist tänkas uppstå. Man undviker
därför i vissa fall att tillverka de lättare
kvaliteterna, som fordra mera aluminiumpulver än de tyngre.
Dock torde även en betydligt ökad
byggnadsproduktion kunna erhålla behövliga kvantiteter av dessa
material, i synnerhet som cementsituationen nu blivit
bätre. En del lättbetong kräver nämligen för sin
framställning även cement.

Sintrade plattor, och liknande produkter kunna i
stort sett framställas av inhemska leror och med
inhemskt bränsle. En viss begränsning av färgurvalet
torde emellertid bli nödvändig. Sålunda krävs t. e.
för framställning av vita plattor utländskt råmaterial,
medan gula, röda, bruna och svarta färger kunna
erhållas ur svenska leror.

Situationen i fråga om glas samt asfalt- och
papp-produkter har av föregående talare belysts.

Bristen på linoleum vållar redan nu betydande
olägenheter. Linoleum tillverkas normalt av linolja,
korkmjöl och trämjöl samt, som armering, juteväv.
Såväl kork- som trämjöl för linoleumtillverkningen
kan erhållas, men däremot icke linolja. Försök lära
emellertid pågå för att få fram en ny produkt,
motsvarande linoleum, utan användande av linolja och
utan jutevävsarmering. Resultatet av dessa försök
är emellertid ännu ej klart.

Parkettgolv kan däremot erhållas i full
utsträckning, trots att man nu är helt hänvisad till inhemskt
virke, medan normalt största delen av parkettstaven
tillverkas av utländsk ek. Trots en betydande
konkurrens om de inhemska lövträslagen, kan även en
starkt ökad byggnadsproduktion mötas av dessa
industrier.

Massagolv äro helt beroende av utländskt
råmaterial, asbest och magnesit. F. n. synes dock asbest
kunna erhållas i viss utsträckning, men importen av
magnesit är mycket oviss. Asfaltgolvplattor
tillverkas nu inom landet, men denna tillverkning är i stor
utsträckning beroende av möjligheten att få in asfalt
från utlandet, främst då från Rumänien.

I fråga om material för värme- och ljudisolering
är det däremot mera gynnsamt ställt, vilket ju är
någon ljuspunkt i dessa tider av bränslebrist.
Träfiberskivor kräva endast inhemskt bränsle, mest
avfallsbränsle, för tillverkningen (ångdefibrering och
torkning). Vissa isoleringsmaterial kräva ringa eller
intet bränsle för tillverkningen, andra framställas med
hjälp av inhemskt bränsle. Även korkplattor kunna
erhållas, trots att råmaterialet importeras. Det är ju

150

14 mars 1942 150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free