Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Byggnadsindustrien. Materialförsörjningen II, av Lennart Bergvall - Byggnadsindustrien. Konstruktionsproblemen, av John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1. Material för byggnadsindustrien.
Material
Importvara
Tillverkas inom landet, kräver
inhemsk
råvara
inhemskt
bränsle
utländsk
råvara
utländskt
bränsle
Cement .......................
Tegel .........................
Armeringsjärn ................
Järnbalkar ...................
Trävaror .....................
Natursten ....................
Lättbetong ...................
Sintrade plattor etc...........
Glas .........................
Asfalt ........................
Asfaltpapp ...................
Linoleum .....................
Massagolv ....................
Material för värmeisolering ...
Metaller utom järn............
Beslag .......................
Brandhärdiga beklädnadsplattor
■ ■ ■ ■
endast avfall från buteljkorktillverkningen som
användes härför.
Ljudabsorberande plattor, som tidigare i stor
utsträckning voro av utländsk tillverkning, framställas
nu inom landet, ofta på grundval av porösa
träfiberskivor eller hårda perforerade träfiberskivor i
kombination med porösa mattor eller liknande. Nu finnas
emellertid också obrännbara, ljudabsorberande
plattor av inhemsk tillverkning. De framställas av
mineralull och motsvara närmast de engelska s. k.
"Pax-tiles" och äro alltså perforerade med ej genomgående
hål.
Bristen på metaller, främst koppar, gör sig
huvudsakligen gällande ifråga om de elektriska och
rörledningsinstallationerna, och dessa frågor ha närmare
berörts i det sammanhanget.
Brandhärdiga beklädnadsplattor äro alla mer eller
mindre beroende av utländsk råvara. Bristen på
asbest hindrar framställningen av eternit.
Gipsplattor kunna emellertid ännu erhållas genom
inhemsk tillverkning, medan importfabrikaten givetvis
till största delen gått ur marknaden. De svenska
gipsplattorna tillverkas endast i 13 mm tjocklek,
alltså brandhärdiga, varför någon motsvarighet till den
tidigare så mycket använda 4 mm tjocka,
flamskyd-dande eterniten f. n. ej finnes.
Eternitbolaget kommer emellertid att uppta
tillverkning av en ny beklädnadsplatta, vilken kommer
att kallas Lomex. Den kommer till att börja med att
tillverkas i 6 mm tjocklek samt i längder upp till
2,7 m. Som bindemedel användes huvudsakligen
A-cement och i stället för asbest användes
sulfitcellulosa samt mineralull. En specialkvalitet med en
mindre mängd asbest kommer emellertid också att
tillverkas. 6 mm Lomex ger en flamskyddande
beklädnad, alltså motsvarande 4 mm eternit. Den är
emellertid endast avsedd för inomhusbruk. Redan i
år beräknas betydande kvantiteter av denna platta
kunna föras i handeln.
Det är alltså tydligt, att den kommande
byggnadsproduktionen måste räkna med brist på en hel del
viktiga s. k. "bimaterial", men detta torde inte i och
för sig behöva hindra byggnadsverksamheten att
komma i gång. Dels kan man i de flesta fall klara
problemen genom att använda andra
konstruktioner än de vanliga och dels har det som nämnts vid
olika materialindustrier bedrivits ett energiskt arbete
på att få fram fullgoda ersättningsprodukter. Det är
säkert också i den andan som svårigheterna skola
övervinnas. Kan man inte bygga på det sätt man är
van, så får man väl göra det på något annat sätt, men
byggas måste det — "so oder so". Vi ha inte råd att
lämna bostadsfrågan olöst.
Konstruktionsproblem.
Av tekn. dr JOHN-ERIK EKSTRÖM.
Byggnadskonstruktören har under de senaste åren
ställts inför den dubbla svårigheten att söka komma
till rätta med en allvarlig knapphet på vissa
nödvändiga byggnadsmaterial och att samtidigt söka
motverka en ökning av produktionskostnaden. Den
logiska konsekvensen av hans arbete blir under dessa
betingelser en strävan att iakttaga största möjliga
sparsamhet med byggnadsmaterialen. Denna strävan
efter sparsamhet leder i sin tur — liksom i många an
dra livets skiften — till en förnyad kritisk
granskning av slentrianmässiga byggnadsmetoder och en
inventering av de dolda, outnyttjade
säkerhetsreserver, som våra byggnadsmetoder till äventyrs besitta.
21 mars 1942
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
