Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Byggnadsindustrien. Konstruktionsproblemen, av John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Grundmurens utveckling i olika stadier.
I det följande skall ett försök göras till
förutsättningslös granskning av några hithörande frågor. Det
kan då synas lämpligt att behandla problemen i
ordning nedifrån och upp genom huset.
Vad först byggnadens grund beträffar borde
onekligen vissa möjligheter förefinnas att minska
byggnadskostnaden genom ökade markpåkänningar både
vid grundsulor och plintar. Härför måste man
emellertid kräva betydligt noggrannare undersökning av
marken än vad som nu i allmänhet sker.
Med hänsyn till kostnaden härför jämte den i
allmänhet relativt ringa vinsten av en måttlig ökning
av markpåkänningen, t. e. genom att minska
grundsulornas bredd, lämna vi dock denna möjlighet tills
vidare åt sidan.
Tacksammare torde det vara att granska
tjockleken hos grundmurarna sådan den framträder i ut
vecklingskedjan enligt fig. 1. F. n. befinna vi oss
vid stadiet 1 b eller hava just passerat det;
grundmuren gjutes helst lika grov som den ovanför stående
tegelmuren. Någon gång kan man få se en
väsentligare minskning av murtjockleken, oftast med
hörn-armering enligt fig. 1 c. Genom en placering av
grunden centriskt under tegelmuren enligt fig. 1 d
bortfaller kravet på sådan hörnarmering och vi
erhålla en tjocklek, som ur statisk synvinkel skulle
kunna vara mycket liten. Mycket stora belopp kunna
sparas och ha redan sparats genom ett dylikt
utförande. I samband med denna fråga kan även en
annan tagas upp till omprövning, nämligen frågan om
isoleringen mot dagvatten. Vid utförandeformen
enligt fig. 1 b bestrykes utsidan alltjämt landet runt en
eller två gånger med varm asfaltlösning eller
motsvarande. Det kan starkt ifrågasättas, om denna
be-strykning har något som helst värde, enär den
isolerande huden vid återfyllningen måste skadas på ett
otal ställen. Sedan nu stor knapphet uppstått på
asfaltprodukter och priset ökat med 800—1 000 %
borde erforderlig isolering eftersträvas enbart genom
att göra betongen vattentät, Vid gott utförande,
eventuellt med vibrering, erhålles även enligt fig. 1 c
och 1 d en vattentät, stark betong, vilket är viktigt
särskilt i markytan, samtidigt som cementåtgången
kan hållas nere genom den minskade tjockleken.
Det är enligt erfarenhet alltför vanligt att grunden
utföres felaktigt speciellt vid lantmannabyggnader
och villor, och att där stora värden slösas bort,
samtidigt som byggnadens bestånd genom okunnighet
rent av äventyras.
Beträffande bjälklagen gäller, att järnbalkar samt
massiva plattor fortfarande äro mest använda vid
kvalificerade byggnader, ehuru speciellt i södra
Sverige håltegelbjälklagen väl hävdat sig. Undersök-
ningarna av en ny svensk
korsarmeringsbar sådan typ
fortskrida och
slutredogörelsen, som anförtrotts
civilingenjörerna E.
Strokirk och H. Lindqvist,
emotses av
byggnadsfackmännen med största
intresse.
För massiva plattor med
normala påkänningar
erhålles f. n. endast E-cement.
Då priset för detta
endast är ca 10 % lägre än för A-cement, men det
åtgår 25—35 % mer E-cement, har kostnaden för
massiva plattor ökat så pass mycket, att
järnbalksbjäik-lag ofta ställa sig billigast. Vid valet av
bjälklagstyp tillkommer även den från föregående halvår
kvardröjande viktiga psykologiska faktorn, att med
järnbalkar åtgår det väsentligt mycket mindre cement.
Denna utveckling är i viss mån att beklaga, enär vi
i onödan allt mer minska på inneliggande lager av
järnbalkar, vilka säkert skulle behövas bättre längre
fram. För ett par veckor sedan var det i Stockholm
alldeles omöjligt att uppdriva INP 22 och 24 och
även Dip och ID 24 var det mycket ont om. Vid
projekteringen av en byggnad finns det ibland
balk-typer i lager, som dock senare kanske äro borta.
Allt arbete, som är gjort, måste då i största hast
kastas om och likaså måste överenskommelsen med
Industrikommissionen rörande erforderlig
cementtilldelning ändras, om byggmästaren på grund av
balk-brist måste tillgripa massivplattor samt eventuellt
önskar A-cement. För att garantera en lugnare
utveckling är det mycket önskligt, att den av överste
E. Lind aviserade generalinventeringen av landets
förråd av balkar, alltså icke bara av hos grossister
och i lager för prompt leverans upplagda, kommer till
stånd och att importen om möjligt ordnas på längre
sikt. En sådan åtgärd skulle säkert hälsas med
största tillfredsställelse av konstruktörerna.
Beträffande de ofta vid hubyggnader förekommande
järnbalkarna må påpekas, att f. n. tillåtes en
böj-ningspåkänning av 1 200 k g/cm2. Vid kontinuerliga
balkar är det givetvis tekniskt riktigt att räkna dem
såsom kontinuerliga. Ekonomisk blir emellertid icke
en sådan metod, ty om de räknas som Gerber-balkar
erhålles med samma påkänning en eller två profiler
mindre. Det har numera blivit praxis att godkänna
Gerber-metoden, och man behöver icke ens lägga in
leden, i det man ganska naturligt resonerar som så:
"Varför kapa den hela balken och sedan sätta ihop
den för dyra pengar med en svagare balkled?" All
den därvid förutsatta utflytningen sker emellertid
först vid sträckgränsen och aldrig i området för den
tänkta leden, och man erhåller i verkligheten en
kontinuerlig balk med ö=1400 —1500 kg/cm2. Hur
man än skjuter på den fiktiva leden eller på
räknestickan påverkas ej momentet i balken. Rationellast
synes det vara att slopa Gerbermetoden och helt
enkelt höja den tillåtna påkänningen till 1 400—1 500
kg/cm2 vid kontinuerliga balkar, för vilka ju
enhetliga beräkningsmetoder finnas.
Innan vi komma in på frågan om A- och E-cement,
bör något sägas om den reella säkerheten hos våra
bjälklag. Det är angenämt att konstatera, att den
152
14 mars 1942 152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
