- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
159

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Iidnkru i

IV. Förut målade murytor.

a) Invändig ombyggnad:

På oskadade delar av ytan får en enkel
oljefärgsstrykning göras efter luttvättning och uppskrapning.

På skadade delar av ytan får man med oljehaLtlgt
material företaga luttvättning och uppskrapning,
på-grundning med oljefärg, i- och påspackling,
påbätt-ring med oljefärg, 1 gång oljefärgsstrykning,

eller om man väljer

oljefattigt och oljefritt material: luttvättning och
uppskrapning, i- och påspackling med
emulsionsspac-kelfärg, påbättring med oljefärg, påbättring med
celllim, 1 gång oljefärgsstrykning.

b) Invändig bättring:

Endast på skadade delar något av nyssnämnda
behandlingssätt med oljehaltigt resp. oljefattigt eller
oljefritt material.

Utvändigt får oljefärg icke användas; man hänvisas
till lämpliga kall vatten färger (ehuru resultaten härav
vid förut oljemålade ytor ej äro enbart goda).

Värmeelement, ventilgaller o. d. få såsom tidigare
strykas med därför lämpliga elementlack er,
damar-lacker etc. Isolerade rör, flänsrör limmas och strykas
med lackfärg.

En stor svårighet erbjuder frågan om kittet.
Oljefärgerna kunna ersättas med emulsionsfärger, men
för kitt har man ej lyckats erhålla lämplig ersättning.
Därför anbefalles stor sparsamhet ifråga om kitt, ty
det är endast det av I. K. standardiserade kittet, som
är tillgängligt.

Innan jag övergår till övriga tillgängliga
bestryk-nings- och ytbehandlingsmedel skall jag i korthet
beröra sammansättning och egenskaper hos de i det
föregående nämnda oljefattiga och oljefria materialen
(emulsionsfärger, emulsionsspackelfärger, s k.
licensfria spackelfärger samt cell-lim).

Emulsionsfär g er utgöras av emulsioner av typen
olja i vatten med inblandning av ett eller flera
pigment. Oljefasen utgöres vanligen av linolja eller
någon av dess omvandlingsformer eller ett
glyptal-harts. Som emulgator i emulsionsfärgerna användes
stärkelsepreparat, metylcellulosa, kasein m. m.

Emulsionsspackelfärger äro emulsioner av samma
typ som emulsionsfärgerna; pigmenten utgöras av
krita, tungspat eller li top ön.

Licensfri spackelfärg kan bestå av ett
nitrocellulo-salack och vatten, emulgerad med metylcellulosa, som
pigment användas krita och litopon. En del
spackelfärger av denna typ hava benägenhet att alltför
mycket suga upp den efterföljande bestrykningen
men färgfabrikanterna hava enligt uppgift rätt väl
lyckats motverka denna olägenhet och framställa nu
rätt goda typer för murytor. På nya och på förut
målade snickerier äro de olämpliga men användas
med fördel på nya murytor.1

Cell-lim (förkortning av cellulosalim) är en
vattenlösning av metyl- eller etylcellulosa. Cellulosalimmen
uppträdde under de sista 10-tal åren i konkurrens
med djurlim och växtlim och kunna med fördel
användas på alla områden, där dessa sistnämnda
material förekommit. Cellulosalimlösningen är
obegränsat hållbar och har varaktig bindeförmåga.
Bestryk-ningarna mögla ej på porfri grund.

i En ny typ av oljefattig spackelfärg består enligt uppgift
av cell-lim, linolja, krita och litopon; denna typ kan begagnas
på nya och på förut målade snickerier utan risk för avflagning.

Cellulosalimmen emulgeras mycket bra med oljor,
oljelacker, alkydhartslacker, oljefria konsthartslacker
och nitrocellulosalacker. Dessa emulsioner separera
ej ens vid stark utspädning. Bestrykningarna med
cellulosalim äro goda grundytor för målning med
oljefärger och lackfärger. Dessa lim hava stor
användbarhet även i andra kombinationer än de nämnda.

Tyvärr äro utsikterna att fylla marknadens behov
av cellulosalim begränsade Enligt handelsavtalet
med Tyskland lär endast en bråkdel av årsbehovet
vara att förvänta under innevarande år. Metyl- och
etylcellulosa tillverkas, enligt uppgift, f. n. ej inom
landet, men utredning av frågan pågår, tillsvidare i
laboratorieskala och förhoppningar finnas, att
fabrikation skall komma i gång.

Tillgången av krita, tungspat, litopon är tillräcklig.

Beträffande spädningsmedlen är det f. n. brist på
terpentinolja men- pågående ansträngningar inom
industrien ingiva goda förhoppningar, att
terpentintill-gårnren skall ökas i samband med utvinnande av tjära
ur töre samt även ifråga om sulfatterpentin.

Lackbensin tilldelas ej för byggnadsmåleri och
aceton och amylacetat äro numera ej tillgängliga.

Fortsatta försök pågå i syfte att utdryga
linoljetillgången genom att förädla linolja till mera
tjockflytande produkter, vilka vid utspädning med
terpentinolja giva bindemedel av liknande egenskaper
som linolja, men tillverkade på endast ca halva
mängden linolja.

Det gäller närmast framställning av nya typer av
de s. k. målaroljorna linylin och faktorolja; linylin
är en vid hög temp. blåst linolja med sickativ och
spädningsmedel: faktorolja är ävenledes en blåst och
därefter med klorsvavelförening behandlad linolja,
försatt med spädningsmedel. Deras användning är
emellertid beroende på tillgången till
utspädningsmedlen (terpentinolja m. m.)

Slutligen vill I. K. även hänvisa till förefintliyheten
av andra ytbehandlingsmaterial, vid vilka
oljehalti-ga material he’t inbesparas. Dessa material äro väl
användbara; vid de flesta är tillgången god. De flesta
av dem äro sedan länge väl beprövade.

I en bilaga till I. K:s meddelande 54 givas sålunda
följande hänvisningar: för

1) tidigare oljemålad puts: vissa lämpliga
kallvattenfärger, invändigt även tapeter.

2) obehandlad puts eller puts, bestruken med annan
färg än oljefärg: kalkfärger, vissa lämpliga
kallvattenfärger och slamfärger. För invändiga putsytor har
man även att räkna med limfärger och tapetbeklädnad.

3) hyvlat trä: a) vissa konserverande
bestrykningsmedel, utgörande organiska salter av metaller, främst
av koppar och zink, vanligen i form av naftenat,
re-sinat etc. samt lösta i org. lösningsmedel (kolväten).

b) för utvändiga arbeten även arsenikpreparat;
dessutom produkter av trätjära och stenkolstjära.

4) ohyvlat trä: nyssnämnda konserverande,
organiska metallsalter och tjärpreparat, rödfärg (man
arbetar på ersättningsmedel för rågmjölet däri), s. k.
patent- och slamfärger, vissa kallvattenfärger,
eld-skyddsfärger.

Vid invändiga arbeten böra bestrykningsmedlen
naturligen vara luktfria.

5) träfiberplattor (efter vederbörlig
underbehandling): limfärger, patent- och slamfärger, vissa
kallvattenfärger och tapeter.

23 mars 1942

159

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free