Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 28 mars 1942 - Industriens omläggningsproblem, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 13 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 28 MARS
ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2
INNEHÅLL: Industriens omläggningsproblem. -— Om viss förbättring av järnvägarnas service, av
diplomingenjör Per O. Bexelius. — John-Erik Ekström †. — Problemet Sandöraset. — TNC. — Facit. —
Litteratur. ■—■ Tekniska föreningar. •— Problemhörnan. — Sammanträden.
Industriens omläggningsproblem.
Ordföranden i styrelsen för Chrysler Corporation,
Mr K. T. Keller, höll någon gång på hösten 1941
ett föredrag för eleverna vid Army Industrial College i
Washington om det amerikanska upprustningsarbetet.
Mycket av det som talaren hade att säga hör till
de rent elementära ting, som äro varje industriman
välbekanta, men mycket torde vara av stort intresse
för svenska läsare både ifråga om problemens art och
amerikanarnas sätt att betrakta dem och gå till väga
i arbetet. Enbart den uppgiften att man i U. S. A.
har ett särskilt "Industrial College" för armén ger
ju något att tänka på.
Talaren började sin framställning med att nämna
att hans företag sysslat med såväl tanks som
medeltunga bombmaskiner, luftvärnskanoner, flygmotorer
m. m. Det var i själva verket Chrysler Corporation
som byggde den första tankfabriken på den
amerikanska kontinenten. Under detta arbete hade
samarbetet med arméns folk självfallet varit mycket
intensivt och Mr Keller gav uttryck åt sin beundran
för arméns personal, särskilt med hänsyn till deras
kunskaper om de problem som armén och industrien
gemensamt måste brottas med i nuvarande situation.
Vad det industriella arbetet beträffar så är det
icke så olikt militära operationer. Vare sig man
tillverkar slagskepp eller cyklar äro de stora
grundproblemen desamma. Det gäller i båda fallen
planläggning, utrustning och mänskligt arbete.
Särskilt när det är fråga om så vitala ting som
landets säkerhet, är det, menade talaren, av yttersta vikt
att man vid affärsuppgörelser förstår varandras
språk. Man måste besjälas av en önskan och vilja
att se fakta i ögonen och ha förtroende till varandras
ärliga avsikter. Det är lika väsentligt som
kvantiteter, specifikationer och priser.
Det är i den andan, som de av industriens och
försvarets män som ha ansvaret för krigsleveranserna,
måste gå till sitt värv och samarbeta för att
åstadkomma ett så effektivt arbete som möjligt.
Det nuvarande världsläget sätter den relativa
styrkan hos folkens ingenjörs- och produktionsförmåga på
utslagsgivande prov, när denna förmåga tages i
anspråk för militära ändamål. Det är landets
produktivitet uttryckt i antalet moderna krigsmaskiner som
kommer att vara avgörande i det nu pågående
kriget. Det är med andra ord dess resurser ifråga om
industriledare och material som det kommer an på.
Det slags kraft som måste finnas för att vinna
kriget måste utvecklas genom ett intensivt samarbete
mellan armén och flottan å ena sidan och en
dugande industri å den andra.
Vi tvivla inte på vårt försvars militära duglighet.
Vi behöva inte heller tvivla på den amerikanska
industriens produktiva duglighet och dess
ansvarskänsla inför dagens krav — om vi ha vett nog att
begagna den och att lita på den.
Produktionen måste planläggas väl och förberedas
väl om den skall tåla påfrestningar av ständigt
växande krav. Hysterisk hets endast försinkar arbetet, ty
man kan inte driva massproduktion med folk som är
jäktat och irriterat.
Industrien är i dag vår armés och flottas ryggrad.
Jag vill därför nu ge Er en uppfattning om vad en
industri är och hur den fungerar, speciellt med
hänsyn till försvaret
Även om Chrysler Corporation vanligen kallas
storindustri så finns det enligt min mening ingenting
sådant som en storindustri. Detta trots att man
onekligen får ett imponerande intryck av verksamheten
när man betänker att vårt bolag hittills har emitterat
i runt tal fyra och en halv million aktier som ägs av
ungefär 60 000 människor.
Bolaget har 19 fabriksanläggningar i U. S. A. med
en golvyta på sammanlagt 1,4 mill. m2 och för
rustningsändamål tillkommer tankfabriken,
bombmaskins-fabriken, ett aluminiumverk, två nya fabriker för
vapentillverkning och ett nytt laboratorium för
flygmotorforskning på sammanlagt 0.2 mill. m2, eller totalt
1,6 mill. m2 golvyta.
Vår civila omsättning uppgår normalt till mellan
sju-och åttahundra millioner dollar. F. n. tillverka vi bl. a.
stridsvagnar, luftvärnskanoner, olika slags militära
bilar, fältspisar, kylkompressorer, marin- och
industrimotorer. För denna produktion använda vi ca
80 000 personer som avlönas med ungefär 175
millioner dollar om året.
Vi som ha fått oss anförtrodd ledningen av detta
företag se på det icke som en stor affär utan som
en samling små företag, som vart och ett arbetar
efter de metoder som tiden och erfarenheten ha visat
vara riktiga.
För oss i ledningen gäller det att placera rätt man
på rätt plats, att arbetet blir effektivt, de skilda
arbetena samordnade och, det icke minst viktiga, att
21 mars 1942
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
