- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
177

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 15 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 11 APRIL

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Termometerns fäder. — Problemet Sandöraset. — SIS. — Notiser. — Problemhörnan. —■
Sammanträden.

Termometerns fäder.

Det finns inte en ingenjör, vilken ej på ett eller
annat sätt har använt sig av den i många
europeiska länder brukliga 100-gradiga termometerskalan
utan att därvid ha haft namnet Celsius i tankarna. Att
Celsius var svensk är känt, kanske även att han levde
på 1700-talet och var verksam i Uppsala. Med dessa
fakta uttömmes dock i allmänhet kännedomen om
denne man. Den ovetande kan dock till sitt försvar
anföra, att det tog nästan 200 år tills en biografi
om Anders Celsius skrevs (år 1936), om man bortser
från ett minnestal av Hildebrand Hildebrandsson på
Vetenskaps Societeten i Uppsala år 1901.

N. V. E. Nordenmark, Anders Celsius. Lychnos
bibliotek I. Uppsala och Stockholm 1936. Pris
10 kr., inbunden 12 kr.

Anders Celsius var tredje länken i en mycket lärd
svensk familj. Hans farfar Magnus Celsius, hans
far Nils, hans farbror Olof den äldre och dennes son
Olof den yngre ha på olika sätt bidragit till vitterhet
och lärdom. Anders Celsius bestämde sig tidigt för
matematiskt och astronomiskt studium. Hans
utbildning gynnades av umgänge med tidens största
svenska matematiker Klingenstierna i Uppsala samt av
att få tillfälle att lyssna till Mårten Triewalds
föreläsningar i experimentalfysik på Riddarhuset i
Stockholm. Vid 23 års ålder blev han Bokvettsgillets
(senare Vetenskaps Societetens) sekreterare i
Uppsala, vid 29 år utnämndes han till professor i
astronomi därstädes. År 1732 beviljades honom
tjänstledighet och han befann sig sedan ej mindre än fem
år på utlandsresor. Informationsresor, inställda på
besök hos berömda vetenskapsmän eller institutioner
i utlandet voro vanliga för yngre svenska forskare.
Mindre vanlig var dock på 1700-talets början resans
två första mål: Tyskland och Italien. Utbytet av
resan tillfredsställde ej heller den unge astronomen.
Från Berlin skriver Celsius: "Här estimeras ingenting
annat, bara soldater", i Nürnberg fann han föråldrade
instrument för astronomiska observationer. I
Bologna medarbetade han hos astronomen Manfredi;
han saknade dock levande kontakt och skrev
därifrån: "Här wet ingen menniskia af Swerige." Rom
beundrade han, men ansåg staden ej lämplig för
astronomisk forskning. År 1735 styrde Celsius kosan
mot Frankrike. I Paris inträffade han under en tid
av intensivt vetenskapligt liv. Stridens vågor om
Newtons och Descartes filosofi och naturvetenskap
gingo höga. Ett aktuellt stridsämne var jordens

form. Expeditioner åt olika håll skulle genom
noggranna gradmätningar söka bevisa att Newtons
teori var riktig att jorden var en avplattad
sfäroid. Franska forskare under Bouguers ledning
skickades till Peru och en korresponderande
expedition till Sverige planerades. Astronomen Maupertuis
samrådde i Paris med Celsius därom. Från juli 1735
till april 1736 uppehöll sig Celsius i England. Han
deltog i Royal Societys möten, besökte
Greenwichobservatoriet och knöt kontakt med astronomerna
Bradley och Halley. På hemväg från England
sammanträffade han i Dunkerque med den färdigrustade
franska Lapplandsexpeditionen. Expeditionens mål
var Torneälv. Det var ett underligt sällskap, som i
juni 1736 samlades vid norra polcirkeln: fyra
ledamöter av franska vetenskapsakademien, bland dem
Maupertuis, Clairaut och Camus, Anders Celsius och
andra svenska medhjälpare, fem betjänter, en tolk
och en trupp finska soldater. På 63 dagar uppmättes
i ödemarken triangelpunkter. De sista
basmätningarna gjordes i december 1736 i djup snö i
polarnattens matta ljus. Expeditionen övervintrade i Torneå.
Resans resultat var snart uträknat. Newtons
föreställning av jordens mot polen avplattade form var
riktig. År 1738 förelåg redan Maupertuis berömda
redogörelse för denna resa: "La figure de la terre
déterminée par les observations de messieurs de
Maupertuis, Clairaut m. m." Enligt Voltaire hade
Maupertuis därmed "tillplattat såväl de bägge
Cassini, far och son, som jorden". Cassini, prefekten
för Parisobservatoriet, var anhängare av Descartes
teorier, och Celsius råkade snart i strid med honom,
vilken tog sig uttryck i heta stridsskrifter från
ömse håll. År 1737 återupptog Celsius sin
lärareverksamhet i Uppsala. Någon termometerforskning
utförde han dock ännu ej. Hans arbete gällde då
särskilt inrättandet av ett astronomiskt observatorium.
Celsius började i en liten timrad stuga i sin egen
trädgård, utrustad med en engelsk tub, en i Uppsala
tillverkad kvadrant och ett väggur. Efter 5 års
arbete kunde han dock 1742 överflytta observatoriet i
ett ordentligt stenhus med en del goda engelska och
svenska mätinstrument. Huset (Svartbäcksgatan 9 B)
var dock redan vid inflyttningen ur flera synpunkter
otjänligt för sitt ändamål. Fri utsikt åt söder
saknades och många skymmande byggnader stodo i
vägen. Till på köpet skakade husets fundament på
grund av vibrationer från en närliggande trafikerad

11 april 1942

177

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free