- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
178

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Anders Celsius’ experimenttermometrar, förvarade på meteorologiska
institutionen i Uppsala. I mitten Celsius’ experimenttermometer, t. h.
universaltermometer med skalor efter de 1’Isle, Réaumur, Celsius och Fahrenheit.

gata. Observatoriet gjorde dock sin tjänst i över
hundra år fram till 1853.

Hur kom då den efter Celsius uppkallade
termometern till, som vi känna den idag med
hundragrads-indelningen, nollpunkten vid vattnets fryspunkt och
kokpunkten vid hundra grader? Det verkar som
om franske astronomen Le Monnier, deltagare i
Torneåexpeditionen, skulle ha givit Celsius
möjligheten att mera systematiskt experimentera med
dåtidens många termometerskalor. Han skickade
honom 1738 en termometer med de 1’Isles och en med
Réaumurs indelning samt sin egen med 150-gradig
skala. Den hundragradiga skalan hade av
italienaren Renaldini redan använts i slutet på 1600-talet.
1724 togs den upp av de 1’Isle. Som indikatorvätska
hade Réaumur använt alkohol, Fahrenheit
kvicksilver och Hawksbee i England sprit. De äldsta i
Sverige använda termometrarna voro luftfyllda
("florentinska lufttermometrar"). Som fixpunkter hade
Fahrenheit valt vattnets frys- resp. kokpunkt. De
1’Isle hade nollgrad vid kokpunkten och 150 grader
vid fryspunkten, Réaumur nollgrad vid fryspunkten

och en skala på 80 grader. År 1716 hade
redan en svensk, Johan Backman, i en
broschyr beskrivit en hundragradig skala,
dock utan bestämda fixpunkter, senare
skapade den duktige instrumentmakaren
Ekström nya termometrar. Det saknades
ej material för Celsius! För
observatoriets behov satte han igång jämförande
experiment och publicerade 1742 i
Svenska vetenskapsakademiens handlingar sin
berömda uppsats "Observationer om
tvänne beständiga Grader på en
Thermo-meter". Hans egen termometer visade en
hundragradig skala med nollpunkten vid
vattnets kokpunkt ("chaleur d’eau
bouil-lante") och 100 grader vid fryspunkten
(se avbildning, mellersta termometern).
Det visar sig alltså att den moderna
Cel-siustermometern icke skapades av Anders
Celsius. Äran tillfaller en annan svensk
naturforskare från samma tid — Carl von
Linné. Linné var på den tiden bosatt i
Amsterdam och livligt intresserad i
biologiska temperaturmätningar. Hans
umgänge med Fahrenheit, bosatt i samma
stad, främjade dessa planer. År 1741
byggde svenske instrumentmakaren
Ekström åt Linné en hundragradig skala
med nollpunkten vid vattnets fryspunkt.
Den brukades på Linnés växthus och
lades från och med år 1750 till grund för de
meteorologiska rapporterna i Uppsala. År
1737 förekom redan en sådan skala på
titelsidan av Linnés "Hortus
Cliffortia-nus". Linnés termometer, dvs. den
moderna Celsiustermometern. kallades dock
"den svenska termometern", exempelvis i
fysikern Wilckes arbeten (se Oseen,
Johan Carl Wilcke, Uppsala 1939, sid. 237).
Varför vi idag kalla denna termometer
"Celsiustermometer" resp. tala om "grad
Celsius", är icke ännu utrett. Nordenmark
anger i Celsiusbiografien som ett skäl att Berzelius i
sin berömda lärobok i kemi av år 1818 (del III)
felaktigt skriver att det var Celsius som indelade den
hundragradiga termometern med nollgrad vid fryspunkten
och 100 grader vid kokpunkten. Denna uppgift följde
sedan med i de utländska upplagorna av läroboken.
Det måste dock sannolikt finnas ytterligare skäl.

Anders Celsius gestalt är märklig för frihetstidens
forskareanda i Sverige och denna tids vetenskapliga
prestationer, även bortsett från termometerns
tillkomst. En lång rad av astronomiska, fysikaliska och
meteorologiska arbeten författades av Celsius. Av
dessa värderas idag särskilt högt de rörande
jordmagnetismen och kometerna. Celsius förde en
vidlyftig vetenskaplig korrespondens, särskilt med
franska astronomen de 1’Isle, över 40 år
Petersburg-observatoriets direktör, och med expeditionskollegan
Le Monnier i Paris. I april 1744 dog Anders Celsius
som fattig ungkarl i Uppsala, endast 42 år gammal.
Efter sin återkomst från gradmätningsexpeditionen i
Norrland var han i verksamhet i endast 6 år.

Friedrich Neumeyer.

178

11 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free