- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
186

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

nya förutsättningarna en tillfredsställande säkerhet
mot utknäckning i sidled.

4. Forssell: "Knäckning inträffar, när en centriskt
tryckt stång icke förmår återtaga sitt ursprungsläge
efter liten sidoutböjning. En balk av spikad plank
kan enligt fig. 1 b samtidigt vara centriskt tryckt av
N och hava viss last, P, pr spik mellan plankorna, om
den enligt fig. 1 a utförts med just så stor
överhöjning, att transversallasten, q, ger bjälkens uträtning"
(jfr härmed Forssells tidigare förutsättningar enligt
1—3 ovan, där Forssell uttryckligen framhållit, att
vindstilla rådde vid raset och således
transversal-lasten, q, ej fanns). Tangenten till
kraft-deformationskurvan är bestämmande för knäckningsbelast-

ningen. "–-under antagande, att vindstilla

råddde vid gjutningen kan man, om man samtidigt
antager, att ställningen verkade som nyspikad och
utan hoptorkning av plankorna och om man antager,
att inga excentricitetsfenomen inträdde i ställningen,
få denna att hålla." Jfr härmed Forssells uttalande
under 1, där just dessa förutsättningar enligt
Forssell låg till grund för beräkningarna, (Forssell har
ju senare anmärkt på, att provet, varur
"skjuvmodu-len" i detta fall beräknades, var nyspikat och ej
hoptorkat.)

Jag: Forssell tar fortfarande ej hänsyn till, att
"skjuvningsmodulen" varierar i strävans längdled och
har ej framlagt sin beräkning av korrigeringen av
försöksvärdena till "medelspräckhållfastheten".
Förutsättningen för Forssells tredje hypotes —
ställningens uttorkning — existerar ej, varför Forssell ej har
påvisat, att raset i Sandö berodde på ställningens
sidoknäckning.

Denna sammanställning visar gången av professor
Forssells bevisföring. Enligt hypoteserna 1—3 är
transversalkraften (vindkraften), som åverkar den
tryckta strävan, vars knäckhållfasthet undersökes,
lika med ±0. I hypotes 4 användes en
transversalkraft av viss beskaffenhet och med storleken icke lika
med 0 i ett bevis, som även skall bevisa riktigheten
av påståendet under 1—3, där dessa krafter
förutsättas vara lika med ± 0.

Vem är det som "vridit och vänt" på problemet"?
Jag eller professor Forssell?

I TT aa 1942/5 påstår professor Forssell, att
orsaken till olycksfallet "måste ligga i ställningsbyggets
beskaffenhet". Detta uttalande kan, då ingen hittills
har bevisat, att orsaken till raset ej kan vara att
söka på annat håll, innebära ett tankefel, som i
logiken kallas den ofullständiga disjunktionens vrångslut.
Detta är med rätta fruktat av alla forskare, skriver
Alf Nyman,1 som även tillägger, att vi förledas lätt
till detsamma, om vi icke börja våra överläggningar
med att uppställa och hålla noggrann revy med
samtliga tänkbara fall och skrupulöst förvissa oss om, att
disjunktionens alla led äro medtagna. Ty annars
händer det, att all vår möda och allt vårt skarpsinne
äro förspillda. För att bevara oss för dylika fel äro
våra motståndare komna i världen. Deras uppgift
är det att peka på förklaringsutvägar, som vi själva
råkat förbise. Eftersom vi blott äro människor,
tacka vi dem sällan särskilt hjärtligt för det.
__Ivar Häggbom.

i Alf Nyman: Tankefel och tankefällor.

För ernående av standardiseringsresultat fordras
samarbete. Utan samarbete och utan samverkan mellan
olika berörda parter kan över huvudtaget ingen
standard erhållas. Det är därför naturligt, att samarbete
mellan olika länders olika
standardiseringsorganisationer är någonting, som måste anses vara önskvärt.
Erfarenheten har ock visat, att sådant internationellt
samarbete städse visat sig vara mycket fruktbärande. Under
nuvarande förhållanden är det naturligt, att det
internationella samarbetet på standardiseringsfronten blivit
i hög grad lidande på grund av den politiska situationen.
De olika länderna söka emellertid i görligaste mån hålla
kontakten uppe och särskilt ha stora ansträngningar
gjorts för att få till stånd ett livligare samarbete de
nordiska länderna emellan. Som ett led härutinnan
hölls under tiden 5—11 mars 1942 en internordisk
standardiseringskonferens i Köpenhamn, till vilken Finland
dock ej haft möjlighet att sända någon representant.

Fördelen med att representanter från olika länders
standardiseringsorganisationer komma tillsammans är,
att nya synpunkter ofta komma fram, baserade på
bestämda rön eller erfarenheter, som gjorts i något land.
Forskning och tekniska utredningar skola ju ofta föregå
standardiseringsresultaten, och det är sålunda självklart,
att det är av värde att få diskutera det material, som
utgör grunden för fastställda standard. Det kan också
sägas, att resultatet av konferensen i Köpenhamn gav
vid handen, att den inslagna vägen med att anordna
regelbundna internordiska sammanträden är något
eftersträvansvärt som i hög grad verkar till att en önskvärd
koordination av standardiseringsarbetet i Norden
erhålles.

Vid konferensen behandlades vissa tekniska
specialfrågor, såsom standardisering av sanitetsporslin,
vanligt sjukhushållsporslin, bleckemballage och ersättning
härför, glas och ersättningar för glas, mejerirör och
kopplingar för dylika. Det kan sägas, att vad
bleckemballage för färger och fernissor beträffar, konferensen
enades om att framdeles bedriva all
emballagestandardisering med utgångspunkt från volyminnehållet som
bas. Här i landet har det varit vanligt att saluföra
färger per vikt, varvid emballaget måste utföras olika
alltefter innehållets specifika vikt. Hädanefter kommer
genom nordiska standardiseringsorganisationernas
försorg förevarande emballagefrågor att ordnas mera
rationellt, varigenom icke oväsentliga besparingar kunna
ernås, och varigenom större ordning och reda på
hithörande områden bör kunna förväntas. Utsikten att få
till stånd gemensam nordisk standard på bleckemballage
samt på vanligt glas och porslin är mycket stor. Även
det sammanträde, som hölls rörande mejerirör ledde
till gott resultat.

Förutom de rent tekniska standafdiseringsfrågorna
berörande de härovan skisserade områdena behandlades
diverse rent organisatoriska frågor, vilka uppkommit på
grund av kriget, som haft till följd, att den tidigare så
betydelsefulla internationella
standardiseringsorganisationen ISA upphört att fungera. I viss mån måste nu
återgång till det tillstånd på standardiseringsfronten,
som rådde innan ISA grundades, återupplivas.
Självfallet är emellertid, att en mängd frågor av
organisatorisk natur uppkomma på grund härav.

Som svenska deltagare i konferensen deltogo
kommissionens ordförande, tekn. dr Hilding Törnebohm, dess
verkställande ledamot, bergsingenjör Folke Lindgren,
byråingenjör Sten Aare, Sjukhusens
standardiseringskommitté, civilingenjör Sven Alfort, A.-b. Alfort &
Cronholm, disponent Erik Dupont, A.-b. Sydsvenska färg- &

186

11 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free