Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1942 - SIS, av F. L—n. - Notiser - Specialkurser i golvbeläggningsteknik samt i konststens- och finare betongarbeten - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fernissfabriken, direktör Viktor Henning, A.-b. Separator,
direktör Ture Bergman, A.-b. Claesson & Petersén.
Dessutom höll dr Törnebohm ett föredrag om
"Införande av ISA-toleranser i praktiken", som var mycket
talrikt besökt och föranledde livlig diskussion.
F. L—n.
Notiser
Specialkurser i golvbeläggningsteknik samt i
konststens- och finare betongarbeten. Statens
hantverksinstitut anordnar i samarbete med Svenska
cementföreningen två kurser i aktuella ämnen, nämligen
1. Specialkurs i golvbeläggningsteknik den 13—25
april 1942 omfattande ca 70 timmars teoretisk och
praktisk undervisning i tillverkning av fogfria golv,
plattgolv och parkettgolv av olika slag med härtill
hörande konstruktions-, material- och yrkesekonomiska
frågor.
2. Specialkurs i konststens- och finare
betongarbeten den 27 april—9 maj 1942 omfattande ca 70
timmars huvudsakligen praktisk undervisning i olika
konststenstillverkningar.
Programsammandrag med anmälningsblankett och
närmare detaljuppgifter samt handlingar för sökande
av Kommerskollegii resebidrag tillhandahållas efter
hänvändelse till Statens hantverksinstitut, Stockholm 4.
Problemhörnan
Problem 4/42 var följande:
"Konstruera på enklaste sätt en triangel, då man
känner basen, höjden och den mot basen dragna
bissektri-sen."
Problemförfattarens egen konstruktion (fig. 1)
baserar sig på det lättbevisade förhållandet, att vinkeln
mellan höjdlinje och bissektris är likamed vinkeln mellan
bissektrisen och en genom ifrågavarande triangelspets
dragen diameter i den omskrivna cirkeln.
Konstruktionen genomföres då enklast på följande sätt.
Avsätt på baslinjen höjden U och bissektrisen s. EJn
hjälplinje Q C drages så, att vinkeln mot Ji blir
likamed dubbla vinkeln mellan s och Ji. Denna hjälplinje
sammanfaller sålunda med diametern i den (icke
indragna) omskrivna cirkeln till den sökta triangeln.
Utefter densamma avsattes från C ett stycke likamed basen
1) och vinkelrätt häremot drages linjen CP. Sagda linje
blir sålunda tangent både till förenämnda omskrivna
cirkel och till den cirkel, som i fig. 1 uppritas med b
som diameter. Enligt en känd sats har man nu
PF • PG = (PC)2 = PB ■ PA. Men FG = b = AB och
sålunda PFPB, varför den sökta triangelns ena bashörn
erhålles genom nedfällning av punkten F med P som
centrum på sätt fig. 1 visar.
Sign. W. R. ü. och N. F. Enninger ha löst uppgiften
enligt fig. 2. Upprita liksom förut höjden Ti och
bissektrisen s mot en baslinje. Drag från C en mot s
vinkelrät linje, varigenom punkten D bestämmes. Avsätt från
F stycket b vinkelrätt mot baslinjen och slå med F som
medelpunkt cirkeln EG. Med D som medelpunkt drages
en cirkel genom E, varvid punkten H på baslinjen
erhålles. Den sökta triangelspetsen A får man genom att
halvera sträckan GH.
Konstruktionens riktighet kan bevisas sålunda.
Beteckna sträckan GA — AH med x och sträckan FD med
d. Eftersom CD är en yttre bissektris till triangelns
toppvinkel C, erhåller man enligt bissektrissatserna
6 — x _ d + (& — x)
x d — x
varav
2 x = b + d ± s/W+ d*
vilket uttryck leder till den nedanför baslinjen visade
hjälpkonstruktionen. — En liknande lösning har insänts
av civ.-ing. S. Lundquist.
Vi återgiva dessutom ytterligare tre
konstruktionsmetoder, angivna av hrr Uno Olsson, S. Sundén, sign. ög
och M. G—p samt G. P. (?) (fig. 3), Ad. Nordberg (fig. 4)
samt E. Jensen (fig. 5), varvid dock bevisen av
utrymmesskäl här måste utelämnas.
Fig. 3. Avsätt vinkelrätt mot baslinjen sträckan h
och inpassa från den så bestämda punkten C sträckan
CM t= s. Dess mittnormal träffar baslinjen i P. Drag
mot baslinjen en normal ML med längden Gör Pl —
2
PL och avsätt på baslinjen sträckan - från I åt ömse
2
håll. Härigenom bestämmas de sökta punkterna A och
B. Konstruktionen är snarlik den i fig. 2 visade.
Fig. 4. Avsätt på baslinjen sträckan AB t= b.
Avsätt på mittnormalen sträckan PF = h och drag genom
F en linje parallell med AB. Sammanbind F med B och
inpassa enligt figuren sträckan s med P som
utgångspunkt, så att punkten H blir bestämd. Lägg en cirkel
Fig. 1. Fig. 3. Fig. 4.
11 april 1942
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
