- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
190

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

minskade internationella utbytet på vetenskapernas
område genom ökad forskningsverksamhet inom
landet.

Utredningen framhåller även, att det faktum att
ett land är litet icke utgör något motiv för det att
försumma den tekniska forskningen och nöja sig
med att grunda sin industri på de erfarenheter och
tillverkningslicenser man till äventyrs kan skaffa sig
från utlandet. Tvärtom måste en liten stat utan
starkare politisk maktställning och med en för
storindustri i många fall otillräcklig hemmamarknad samt på
många områden otillräckliga råvarutillgångar söka
kompensera näringslivets ogynnsamma utgångsläge
genom att eftersträva hög teknisk-vetenskaplig nivå
och inrikta sig på kvalitetstillverkningarna.

Sambandet mellan forskning och undervisning har
utredningen diskuterat tämligen utförligt. Till att
börja med har därvid framhållits det välkända
förhållandet att forskningen är ett nödvändigt
komplement till högre teknisk undervisning. Men
utredningen har även vänt på problemet och betonat, att
samverkan med den högre tekniska undervisningen
är av stor betydelse för forskningen. För ett eller
annat decennium sedan ansågs på många håll, att
forskningen och undervisningen borde hållas isär och
att de bästa forskningsresultaten kunde erhållas
genom att bereda forskarna tillfälle att i fristående
institut ägna sig uteslutande åt forskningsarbete. På
senare tid ha åsikterna dock ändrats och
uppskattningen av undervisningens betydelse för forskningen
ökat. Forskaren nödgas t. e. i samband med
undervisningen systematisera och sammanfatta sina egna
och andras resultat inom sitt undervisningsområde,
genom kontakten med ständigt nya generationer av
studenter tillföres han och hans institution nya friska
impulser, och han beredes vidare möjlighet att bland
sina studerande utvälja goda medarbetare och
assistenter. Utredningen påpekar också, att samtliga
under senare tid tillkomna fristående statliga
forskningsinstitut på ett eller annat sätt givits anknytning
till någon högre undervisningsanstalt samt att även
industriens forskning i betydande omfattning sökt
kontakt med högskolorna.

Sambandet mellan forskning och provning
analyseras av utredningen, som därvid uttalat, att en
provningsanstalt för att kunna fylla sin uppgift
som sådan kontinuerligt måste bedriva forskning
angående provningsmetoder samt i icke ringa
utsträckning även materialforskning. Vidare anser
utredningen det rationellt att medel tilldelas provningsanstalter
för att fullfölja de uppslag till forskningsarbeten, som
kunna framkomma i samband med provningarna. Det
är därjämte utan vidare klart, att en
provningsanstalts resurser i fråga om apparatur och dylikt böra
utnyttjas till forskning under de tidrymder, som de
icke användas till provning.

Forskning och standardisering har även behandlats
och därvid framhålles bl. Si:« ätt ett nödvändigt
villkor för ett framgångsrikt standardiseringsarbete är
att detta utföres i god kontakt med det tekniska
utvecklingsarbetet. I annat fall kan standardisering
komma att verka hämmande på utvecklingen.

Forskningsarbetets huvudmoment upptagas även
till behandling av utredningen ur principiella
synpunkter och därvid betonas särskilt vikten av att
man vid uppläggning av forskningsarbeten genom

litteraturstudier, teknisk dokumentation och direkt
kontakt med andra forskare inom sitt område söker
undvika onödiga dubbelarbeten. Utredningen
betonar även betydelsen av att forskare utrustas med
tillräckliga hjälpkrafter och framhåller, att särskilt
de statliga laboratorierna synas vara otillräckligt
utrustade i detta hänseende.

I fråga om organisationsprinciperna för
forskningsinstitutioner skulle det föra för långt att här närmare
gå in på utredningens redogörelse för
forskningsinstitutioner av olika typer och den inre
organisationen av sådana, men vissa av utredningen
framförda synpunkter i fråga om fördelarna och
olägenheterna med statlig drift av forskningsinstitutioner
må dock anföras.

Utredningen framhåller sålunda, att statsdrift i
jämförelse med den enskilda företagsamhetens mera
fria former erbjuder både fördelar och nackdelar.
Då dessa diskuterats i många sammanhang och torde
vara väl kända, har utredningen icke ansett sig böra
i betänkandet närmare ingå på dessa spörsmål i vad
de äga mera allmän giltighet.

Utredningen påpekar, att den för statsinstitutioner
tillämpade mera schematiska lönesättningen gör det
svårare för ett statligt forskningsinstitut att
anställa sådana framstående forskare, som äro
eftersökta av industrien för dess laboratorier. Industrien
kan nämligen jämfört med staten genom sin mera
individuella lönesättning erbjuda särskilt dugande
personer förmånligare villkor. Den statliga
administrationens mera omständliga former medföra vidare
en extra belastning på forskarna, och de statliga
verkens och institutionernas stränga och formella
revision medför också en viss ofrihet, som särskilt i fråga
om småsaker kan medföra betydande olägenheter för
forskarna utan tillräckliga däremot svarande fördelar.

Å andra sidan bör ett statligt forskningsinstitut
kunna utgå ifrån, att det i fråga om medelstillgången
blir mindre beroende av konjunkturernas skiftningar
än enskilda industriers och sammanslutningars
forskningsorgan. Som en följd av en jämnare och
säkrare medelstillgång kunna forskningsprogrammen
planeras på längre sikt. Utredningen anser även, att
kravet på att forskningen skall leda till snabba och
direkt påvisbara resultat icke är så oavvisligt i fråga
om de statliga institutionerna och att därför arbetet
vid dem i större utsträckning bör kunna inriktas på
grundläggande forskning.

Utredningen framhåller som slutsats vikten av att
söka få näringslivet att intresserat följa och
medverka i forskningsverksamheten, ty därigenom
uppstår på bästa sätt den växelverkan mellan
forskningen och levande livet, som gör forskningens
resultat snabbt fruktbärande.

Äganderätten till resultaten av statlig och
statsunderstödd forskning är ett mycket viktigt spörsmål,
i vilket vissa principiella synpunkter framförts.
Utredningen framhåller sålunda, att vid bedömande av
villkoren för statsbidrag till ett forskningsarbete
dessa böra avpassas främst med hänsyn till vad som
för landet är förmånligt. På samma gång som det bör
tillses, att resultaten av den statliga forskningen icke
otillbörligt utnyttjas av enskilda företag eller
personer, måste beaktas nödvändigheten av att enskilda
initiativ uppmuntras och utsikterna till ökat
ekonomiskt utbyte av forskningen icke begränsas.

190

11 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free