Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1942 - Utredning rörande den teknisk-vetenskapliga forskningens ordnande. Civilingenjör Ernst Sundströms referat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
niska högskolorna, varigenom även
forskarutbildningen skulle ökas.
Vid behandling av frågan om åtgärder för
utbildning av ökat antal forskare har utredningen
framhållit, att ett villkor för att kunna förmå dugliga
studerande att välja forskarens yrke är, att forskarna i
det praktiska livet icke bli satta i en sämre
ekonomisk ställning än de tekniker med motsvarande
kvalifikationer, som arbeta i den industriella driften
eller på konstruktionskontoren. Utredningen betonar
även, att de ledande inom industrien genom ett klokt
tillrättaläggande av dessa förhållanden ha betydande
möjligheter att verka för ökning av tillgången på
forskare.
2. ökning av forskningens omfattning.
Utredningen har tidigare jämte 1940 års
sakkunniga för den högre tekniska undervisningen hos
Kungl. maj:t hemställt, att anslag måtte beviljas till
forskning vid de tekniska högskolorna med
sammanlagt 150 000 kronor för budgetåret 1942/43. Kungl.
maj:t har framlagt proposition i enlighet med
utredningens förslag, och denna har av riksdagen
bifallits.
I det nu föreliggande betänkandet framlägger
utredningen andra förslag till ökade anslag för
forskning. F. n. finnes å riksstaten upptaget ett anslag
till undersökningar avseende utnyttjandet av vissa
inhemska råvarutillgångar m. m. Detta anslag, som
innevarande budgetår utgår med 300 000 kronor,
föreslås av utredningen för budgetåret 1942/43 ökat till
500 000 kronor, varjämte dess rubrik skulle givas den
allmännare hållna lydelsen anslag för
teknisk-veten-skaplig forskning. I fråga om statsanslagets storlek
uttalar utredningen, att detta efter hand bör ökas
från det för första året föreslagna beloppet till minst
1 mill. kronor per år. Den takt, i vilken beloppet
bör ökas. blir en bedömningsfråga med hänsyn till
anslagets framgång.
Det föreslagna anslaget skulle användas till
understöd åt teknisk-vetenskaplig forskning i syfte att
därigenom främja det svenska näringslivet och
tillvarataga landets naturtillgångar. Bidrag böra kunna
tilldelas forskningsinstitutioner och -anstalter ävensom
organisationer, enskilda företag och forskare.
Liksom nu sker skulle medel från anslaget beviljas genom
beslut av Kungl. maj:t men för behandling av
framställningar och för därav föranledda utredningar
föreslår utredningen på sätt längre fram närmare
angives, att ett statens tekniska forskningsråd måtte
inrättas. Ansökan om forskningsbidrag bör
självfallet innehålla sådana uppgifter, att den
bidrags-beviljande myndigheten kan bilda sig en uppfattning
om, i vad mån det är motiverat att stödja det
planerade forskningsarbetet.
Den i samband med provning stående forskningen
är en annan viktig fråga av allmän räckvidd, och
utredningen har framhållit önskvärdheten av att
anslaget till statens provningsanstalt så avpassas, att
tillräckliga medel finnas för erforderlig metod- och
materialforskning. Utredningen har därför uttalat
åsikten, att provningsanstalten av statsmedel bör få
disponera ett belopp om förslagsvis tills vidare
30 000 kronor årligen för fri forskning.
Under åberopande av detta utredningens uttalande
har provningsanstalten ingivit framställning till
Kungl, maj :t om ett anslag för budgetåret 1942/43 å
det av utredningen nämnda beloppet.
3. Samordning och organisation av forskningen.
Utredningen framhåller, att f. n. handläggas frågor
om anslag till statliga verk och institutioner för olika
tekniska och teknisk-vetenskapliga ändamål av
nästan alla statsdepartement. Genom denna
uppdelning försvåras överblicken över vidtagna och
erforderliga åtgärder och det kan befaras, att prövningen
av frågorna icke blir i allo enhetlig. Med den
föreslagna ökningen av forskningsanslagen och det ökade
antal uppgifter på det teknisk-vetenskapliga området,
som staten kan beräknas få, komma olägenheterna av
splittringen säkerligen att ytterligare poängteras.
Utredningen har därför ansett det motiverat att
inrätta ett statligt centralorgan för
teknisk-vetenskaplig forskning med uppgift att följa utvecklingen
på det teknisk-vetenskapliga området samt giva råd
åt cheferna för de departement, som behandla
tekniska frågor, ävensom att vid behov taga
erforderliga initiativ.
I betänkandet ha diskuterats olika alternativa
möjligheter att ordna ett dylikt statligt centralorgan för
forskning, och utredningen har därvid till en början
förts in på tanken, att ett sådant centralorgan skulle
kunna ordnas i form av en byrå inom
handelsdepartementet för behandling av tekniska ärenden i
allmänhet och forskningsfrågor i synnerhet. Det har dock
icke synts vara möjligt att på detta sätt få fram
vare sig den teknisk-vetenskapliga auktoritet eller
den fria ställning, som erfordras för ett effektivt
statligt centralorgan för teknisk-vetenskaplig
forskning.
Utredningen har vidare undersökt möjligheten att
delegera uppgiften att å statens vägnar fungera som
centralt forskningsråd till
ingenjörsvetenskapsakademien, vilken alltsedan sin tillkomst i mycket stor
utsträckning tjänstgjort som regeringens rådgivare i
forskningsfrågor. Utredningen understryker, att
akademien genom rik tillgång på sakkunskap av
skiftande art är ett högkvalificerat remissorgan och visat
sig vara ett värdefullt organ för teknisk-vetenskaplig
forskning, såväl när det gällt att samordna
forskningsintressen som att organisera ny forskning.
Akademien har även genom sin stora krets av ledamöter
en god kontakt med vad som rör sig på den
tekniskvetenskapliga forskningens fält.
Emellertid framföras även skäl emot att låta
akademien fungera som statens forskningsråd.
Akademien bedriver sålunda forskning genom egen
personal eller genom till densamma hörande kommittéer
eller anslutna institutioner och kan därför få sken av
partiskhet över sig vid behandling av frågor om
forskningsanslag. I grund och botten saknas väl
verkligt fog för en dylik anmärkning, eftersom
akademien driver forskning av nationella och ej egna
motiv, men utredningen har dock funnit invändningen
vara av betydelse med hänsyn till psykologiska
faktorer.
Som andra skäl mot att låta akademien tjänstgöra
såsom statens forskningsråd nämnes, att akademien
skulle vara alltför tungrodd som beslutande organ i
anslagsfrågor. Att låta akademiens presidium
fungera som forskningsråd synes icke heller vara
lämpligt. då presidiet torde vara väl fåtaligt och i regel
192
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
