- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
195

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Den frågan uppställer sig, huruvida det icke är
möjligt att vidtaga sådana åtgärder, att ettdera av de
befintliga organen — eller båda i samverkan — efter
omorganisation och eventuellt förstärkning, kan
befinnas lämpligt för de nu för det tredje
forskningsorganet avsedda uppgifterna. Då de kommitterade
emellertid icke haft möjlighet att mera ingående
utreda detta spörsmål, anse de kommitterade sig icke
heller kunna uppställa något alternativ till
utredningens förslag om ett statens forskningsråd. Vissa
detaljer i rådets arbetsform synas dock
kommitterade lämpligen böra göras till föremål för mera
ingående studium, i första hand då förhållandet till de
båda tidigare nämnda organisationerna. Med de
instruktioner, som dessa för närvarande hava, synes
en hel del dubbelarbete icke kunna elimineras enbart
genom det nya forskningsorganets tillkomst.
Utredningen har vidare såsom skäl mot akademiens
övertagande av här avsedda uppgifter anfört, att den
arbetar med frivilliga krafter, medan utredningen
samtidigt ansett, att FBO, som ävenledes bygger på
samverkan mellan frivilliga, oavlönade krafter, skulle
kunna obligatoriskt knytas till rådet såsom
informationsorgan. Då FBO:s medlemmar i långt högre grad
än presidiets äro bundna genom sin verksamhet och
sina befattningar i olika företag, synes det icke fullt
klart, hur FBO:s utnyttjande såsom statligt eller
halvstatligt hjälporgan skall äga rum.

Sammanfattningsvis vilja kommitterade
beträffande utredningens del I uttala följande. Då ett
synnerligen starkt behov av stöd åt den
teknisk-vetenskapliga forskningen föreligger, icke blott för närvarande
utan även för framtiden, är ökningen av anslaget till
teknisk-vetenskaplig forskning en i hög grad
nödvändig åtgärd. Det synes däremot kunna
ifrågasättas. huruvida icke handläggningen av ärenden
rörande forskning kunna anförtros åt redan befintliga
organ, åtminstone tills erfarenhet vunnits om den
verkan, inrättandet av ett flertal institut och
kommittéer får på forskningsfrågornas utveckling. De
kommitterade anse sig emellertid icke böra på denna
grund avstyrka bifall till utredningens förslag om
inrättandet av ett forskningsråd. De kommitterade
vilja emellertid framhålla angelägenheten av att de
områden av näringslivet, som icke äro företrädda av
forskningskommittéer och forskningsinstitut, bliva
representerade i detta centrala organ. Det torde
härjämte kunna anses varä en rationell åtgärd att
därstädes bereda plats jämväl för de krismyndigheter,
som nu och under obestämd tid framåt hava ansvaret
för fördelning och utnyttjande av landets råvarulager
och naturtillgångar.

I fråga om utredningens del II vilja kommitterade
framhålla följande.

Betydelsen av en utvecklad och intensifierad
forskning på byggnadsområdet torde icke kunna
överskattas. Den omständigheten, att
byggnadsverksamheten för närvarande är relativt begränsad, innebär
icke, att denna forskning blir mindre viktig. Man
torde snarare kunna säga, att de svårigheter, som
orsakas av byggnadskostnadernas stegring och av nu
rådande brist på viktiga material, ställer forskning
inför stora problem. Nedgången i
byggnadsverksamhetens omfattning kan i längden icke betraktas annat
än som ett uppskjutande av en produktion, som förr
eller senare kommer att på nytt nödvändiggöras.

Utomordentliga krav komma att ställas på den
byggnadsverksamhet, som en gång skall inhämta och
er-s ätt ci vad som under nu rådande förhållanden
försummas eller förstöres. Det är därför uppenbart, att
tidsläget snarast innebär ett understrykande av
behovet av en utvidgad byggnadsforskning.

Enligt de sakkunniga har forskningsområdet
begränsats till ’områdena byggnadsteknik,
byggnads-statik samt hus- och brobyggnad’, där med
husbyggnad närmast torde avses material- och
konstruktions-tekniska frågor. Vid sin exemplifiering av aktuella
forskningsuppgifter ha de sakkunniga nämnt bl. a.
behovet av en systematiserad forskning för att
nedbringa byggnadskostnaderna genom analys av de
teknisk-ekonomiska huvudmomenten. Utredningen
har mycket starkt betonat den byggnadstekniska och
byggnadsstatiska forskningens betydelse och
önskvärdheten av dess utveckling och intensifiering. Vad
i detta hänseende föreslagits synes värt
beaktande. De kommitterade önska dock här
framhålla, att den forskning, som föreslås i syfte att
rationalisera byggnadsverksamheten, ytterligare bör
utbyggas i samband med de forskningsuppgifter av
annan art, som här nedan skola beröras.

Enligt av de sakkunniga meddelade uppgifter
uppgick nybyggnadsvärdet för husbyggnader i landet
under år 1935 till 587 mill. kronor, varav 459 mill.
kronor för enbart bostadshus. Bostadsproduktionen
intar således en mycket dominerande ställning i
nybyggnadsverksamheten och är därjämte, vilket de
sakkunniga även understrukit, av största betydelse
ur social och befolkningspolitisk synpunkt. Det är
under sådana förhållanden självklart, att
byggnadsforskningen i fråga om bostadsproduktionen är av
stor aktuell betydelse. I betraktande härav är det
uppenbart, att vid sidan av den i egentlig mening
byggnadstekniska forskningen även andra
forskningsområden måste beredas tillbörligt utrymme. De
sakkunniga ha framhållit den rikedom av olösta problem
och forskningsuppgifter, som en ändamålsenlig
planindelning och andra grundläggande frågor inom
bostadsbyggandet erbjuder, men hava dock icke ansett,
att dessa frågor i första hand skola upptagas till
utredning. De kommitterade äro på denna punkt av
annan uppfattning. De undersökningar, som under
senare år på olika håll bedrivits i syfte att sänka
bostadsproduktionskostnaderna, ha givit vid handen,
att de stora besparingarna i första hand stå att vinna
genom en förbättrad planläggning med allt vad detta
innebär i fråga om byggnadsprogram, val av
hushöjder, husbredder och plantyper. På grund av den
stora betydelse, som stadsplanestudiet i detta
sammanhang måste tillmätas, anse kommitterade, att ett
centralt organ för stadsplaneforskning redan från
början bör komma till stånd.

Bostadsplanen är sedan något år tillbaka föremål
för en med statligt stöd bedriven undersökning inom
Svenska arkitekters riksförbunds och Svenska
slöjdföreningens bostadsutredning. I en redogörelse för
utredningens verksamhet och program har framhållits
bl. a. att bristen på normer i fråga om planläggning
och inredning av bostäder medförde i stor omfattning
ett ineffektivt utnyttjande av den tillgängliga bo
stadsytan och därför utgjorde ett slöseri med dyrbart
och ofta otillräckligt utrymme. På grund av
bostadsproduktionens stora omfattning betydde detta en na-

11 april 1942

195

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free