- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
210

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 25 april 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Dillners verksamhet i Grängesbergsbolaget
sammanföll med en period för bolaget av stark
expansion. Malmexporten ökade, och de tekniska
resurserna måste anpassas därefter liksom
transportmedlens kapacitet. Försäljningspolitiken måste på grund
av de säregna förhållandena ägnas noggrann
uppmärksamhet. Dillner gick helt upp i sitt vidlyftiga
arbete med resultat, att han 1930 måste med
försvagad hälsa draga sig tillbaka från den ansträngande
posten. Han har emellertid därefter kvarstått såsom
konsulterande i bolaget, samtidigt som han handhaft
överinseendet över en del företag, tillhörande
Skandinaviska bankens intressesfär. Han satt bl. a. i
styrelsen för Boliden, ett företag, som låg hans hjärta
nära, alldenstund han var med från början, då det
kom till.

Dillner medverkade kraftigt till tillkomsten av
Ingenjörsvetenskapsakademien och gav sedermera i
många avseenden verksamt stöd åt forskningen. Åren
1938—40 beklädde han posten såsom vice preses i aka-

INSÄNT

Den av Socialstyrelsen nyligen publicerade
index-siffran 236 för levnadskostnaderna jämfört med 1914
utgör för alla löntagare och sparare en ny
påminnelse om alla värdens relativitet. Kastar man en
blick på kurvan för de senaste årens förändringar i
levnadskostnadsindex, är tendensen alldeles klar. Vi
ha mänskligt att döma att bereda oss på en fortsatt
försämring av penningvärdet i ungefär samma takt
som hittills.

Att denna takt är nära förbunden med stegringen
i utelöpande sedelmängd är också tämligen
uppenbart, oavsett att även andra betalningsmedel än
sedlar ju användas i stor utsträckning. Man kan
t. o. m. spåra en fasförskjutning mellan variationerna
i de två kurvorna. Sålunda synes den våldsamma
inflationen hösten 1939 ha tagit sig uttryck i den
fortlöpande prisuppgången under 1940. Den tämligen
konstanta sedelmängden under 1940 och första
halvåret 1941 motsvarar uppehållet i prisuppgång under

_J__i-1–1–1–

1939 1940 1941 1942

Fig. 1.

demien. Åt Tekniska museet ägnade han livligt
intresse och medverkade med både personliga och
pe-kuniära prestationer. Han var ordförande i museets
styrelse.

En starkt dynamisk person som Dillner kan nog
inte undgå att ibland "törnå ihop" med andra
kraftnaturer. Många ha nog från affärslivet fått intrycket
av en kärv yta hos honom. De som kommo honom
närmare funno emellertid under ytan en ömsint och
god människa, en av dem, för vilka ordet vänskap
innebär en verklig förpliktelse. I privatlivet var han
en glad och omtyckt medmänniska, lycklig i kretsen
av sin familj i sitt gästfria hem. I det tysta övade
han en storartad hjälpsamhet och välgörenhet. Med
sitt öppna sinne för humor trivdes han särskilt gott
i S. H. T.-miljön.

I alla de sammanhang, i vilka Gunnar Dillner
arbetade, kan man inregistrera insatser av bestående
värde. Den svenska ingenjörskretsen och det svenska
näringslivet ha mistat en föregångsman.

Axel F. Enström.

sommaren 1941, medan den starka inflationen under
senare delen av samma år återspeglas i den senaste
kraftiga indexuppgången.

Det som likväl är ägnat att förvåna är, att
indexstegringen sedan 1935 ej blivit kraftigare än hittills,
något som delvis torde sammanhänga med statens
prisreglerande åtgärder’, rabattpolitiken etc.,
varigenom levnadskostnadsindex i viss mån förlorat sin
uppgift att utgöra en objektiv mätare på
levnadskostnaderna för stora grupper av medborgare. I
längden komma sannolikt dylika artificiella åtgärder
till förmån för "normalfamiljen" att bli ohållbara,
varav man vill draga den slutsatsen, att den
fortsatta prisutvecklingen, sådan den återspeglas av
levnadskostnadsindex, även om allt går väl, kommer
att bli mera accentuerad än hittills.

Vad som föranlett den hittillsvarande inflatoriska
ansvällningen av sedelmängden är givetvis ytterst
försvarsutgifterna och tvånget att "genom anlitande
av vissa fonder" finansiera dessa i avvaktan på senare
inflytande skatte- och lånemedel. Bidragande
härvidlag har väl också varit finansministerns tro på
det berättigade i att åtminstone temporärt från
riksbanken låna (dvs. utsläppa sedlar) till ett belopp
motsvarande de av reservförrådsnämnden m. fi. i
utlandet gjorda varuinköpen under 1939.

Prisstegringen såsom sådan har samtidigt vunnit
i styrka genom den tilltagande bristen på vissa varor
och genom den dynamiska verkan, som kännetecknar
varje kraftig prisrörelse uppåt eller nedåt. I dessa
avseenden är den naturlig och kan icke skyllas på
statsmakternas åtgöranden.

Landets sparare av olika kategorier ha alltsedan
krigsutbrottet slitits mellan alternativet att förankra
sina besparingar i realvärden och pliktkravet att
direkt eller indirekt låna sina pengar till staten.
Liksom alltid brukar vara fallet, när valet står mellan

Indexbundna statslån?

210

11 april 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free