- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
214

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Axel Estelle. Torsten Holmgren. Carl. A. Rossander. Axel F. Enström. Frithiof Holmgren.

avdelning för dylik provning.
En väsentlig del av min
laboratorieutrustning övertogs av
prof. Arrhenius för
Stockholms högskolas räkning.

Det var endast i början,
som anstalten i huvudsak togs
i anspråk för inspektion av
elektriska anläggningar.
Sysselsättningen utökades efter
hand, närmast med
granskning av anbud, så kom
uppgörandet av program för
tävlan om entreprenader, kontrollantskap och
avprovning av färdiga anläggningar m. m. När jag 1901
överlämnade anstaltens ledning i andra händer för
att tillträda befattningen som överingenjör vid Malmö
elverk, hade anstalten anlitats av en hel rad statliga
och kommunala myndigheter och ett trettiotal elverk
och kraftöverföringar kommit till stånd, för vilkas
planering och tillkomst m. m. anstalten i större eller
mindre utsträckning tagits i anspråk."

Den tid Estelle verkade i Elektriska
prövningsanstalten präglades av ett snabbt växande intresse
för vattenkraftens utnyttjande och man började
alltmera inse dess stora betydelse även för industrien
och järnhanteringen; bl. a. bildandet av Aktiebolaget
F. W. Tersmedens vattenfallsandelar vittnar speciellt
om framsynthet på detta område. På denna tid
meddelades knappast någon undervisning i elektroteknik
på Tekniska högskolan, och tillgången på sakkunskap
var därför ringa hos de industrier, som önskade
elektrifiera sina anläggningar. Sakkunskap på
hithörande område fanns egentligen förutom hos de
elektriska firmorna endast hos en del
elverksföreståndare. Det blev Estelle, som upptog det viktiga
uppodlingsarbetet i "no man’s land" mellan de
elektriska leverantörerna och deras avnämare, industrien
och allmänheten. När Estelle lämnade
Prövningsanstalten, blev han således den förste bland dem, som
efter längre eller kortare tjänst inom densamma
utgått som befattningshavare i stats- resp.
kommunaleller privattjänst. Hans båda efterträdare
Torsten Holmgren och Carl A. Rossander, hade båda
i tur oöh ordning varit föreståndare för
elektricitetsverket i Gävle och representerade trots sin ungdom
(båda i tjugofemårsåldern) redan då den bästa
sakkunskap på det elektrotekniska området, som stod
att erhålla. Under firmanamnet Elektriska
prövningsanstalten, Holmgren & Rossander, startade de år
1901 sin verksamhet efter något större linjer, bl. a.
med en särskild avdelning för
belysningsinstallationer, som med åren alltmera tillväxt i betydelse och

även satt sina spår i våra
förnämsta monumentala
nybyggnader.

ga Det var nu som
eldistributionen på allvar började taga
fart i landet, och
Prövningsanstaltens unga innehavare
fingo bl. a. ägna sina krafter
åt de många elverk och
kraftöverföringsanläggningar, som
då byggdes. Hand i hand
härmed gick även arbetet med
elektrifieringen av
industrierna såväl under användning av egna kraftverk som i
anslutning till elverken. Redan 1903 var ledningen
av Prövningsanstalten vorden ett triumvirat, då Axel
F. Enström lämnade sin högt skattade
lärarverksamhet vid Tekniska högskolan för att nu mera odelat
ägna sig åt konsulterande verksamhet. (Enström
hade förresten redan som sjuttonåring en tid
praktiserat hos Estelle.) Prövningsanstalten var nu stadd
i snabb tillväxt, och en rad ingenjörer passerade här
en fruktbärande tid, ofta som inledning till större
uppgifter inom de olika kraftföretag, som startades
dessa år, såsom Sydsvenska kraftaktiebolaget,
Hemsjö kraftaktiebolag osv. Då det största kraftföretaget
i Europa, Trollhättan, skulle startas av svenska
staten, blev det en av de tre i Prövningsanstalten, som
erhöll uppdraget att leda denna elektrifiering, vilket
för många år berövade Prövningsanstalten Torsten
Holmgrens värdefulla medverkan.

Den tid, som nu följer, karakteriseras av en
allmän elektrifiering av våra industrier i samband med
fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Konkurrensen
inom elindustrien var på denna tid synnerligen skarp,
och det var en viktig uppgift för den konsulterande
ingenjören att med oväld granska de på olika sätt
pressade anbud, som inkommo. Alla större
anläggningar voro i regel till stor del nykonstruktioner,
som erfordrade en ingående provning för bedömande
av fullgjorda leveranser. Förutom projektering av
nyanläggningar utgjorde dessa bägge arbetsuppgifter
huvuddelen av den dåtida konsulterande
verksamheten.

Det föll sig ganska naturligt, att
Prövningsanstaltens ledare under denna tid skulle synnerligen aktivt
deltaga i det tekniska föreningslivet. Den
konsulterande verksamheten gav ju ett rikt
erfarenhets-material, som bildade stoff till ett stort antal
föredrag, i vilka man utan hänsyn till konkurrensen
lämnade ut resultaten av sitt arbete. Icke minst på
grund av sin medlande ställning mellan producenter
och konsumenter voro Prövningsanstaltens ledare

214

16 maj 1942

Erik Lundström. Christian Beck-Friis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free