Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1942 - Elektriska prövningsanstalten 50 år, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
flitigt anlitade i föreningsstyrelser som ordförande
m. m. I Svenska konsulterade ingenjörers förening
har allt sedan dess stiftande en delägare i
Prövningsanstalten varit styrelsemedlem, vissa tider även
ordförande eller sekreterare. Under femton år sköttes
bl. a. sekretariatet i Svenska elverksföreningen från
Prövningsanstalten. I den tekniskt industriella
skiljedomsverksamheten, som nu började taga fart,
voro samma män i stor utsträckning tagna i anspråk,
och Prövningsanstalten deltager allt fortfarande i
detta arbete.
Kraftfrågans utveckling har alltid varit undertonen
i allt framstegsarbete på hithörande område. En
övergående epok karakteriserades av
reservångcen-traler vid de större kraftanläggningarna, som då
ännu voro isolerade från varandra. Den inleddes av
undersökningar utförda av både Enström och
Rossander, varvid den senares välbekanta symboliska metod
fick vidsträckt användning. Då denna fråga växte
alltmer i betydelse, upprättade Prövningsanstalten en
självständig mekanisk avdelning, kallad Mekaniska
prövningsanstalten, under ledning av Johannes
Ruths, vars bärande idéer på ångackumuleringens
område under denna tid fick sin utformning. Ruths
lämnade emellertid redan 1913 denna verksamhet,
och hans arbeten övertogos av civilingenjörerna
Holger A. Lundberg och Frithiof Holmgren, som
ingingo som delägare i Prövningsanstalten.
Sedermera har Mekaniska prövningsanstalten helt avskilts
från moderföretaget. I samband med arbetena
rörande ångkraftverk behandlades även frågan om
kombinerad kraft- och värmealstring i
mottrycksanlägg-ningar, något som redan Estelle varit inne på och
hållit föredrag om på 90-talet. Bl. a. verkställde
Enström en i stort lagd utredning angående en
kombinerad gas-, kraft- och värmeanläggning i
Norrköping, som i viss mån blivit förebild även för
utlandet. Vidare gjorde Enström på
Vattenbyggnads-byråns uppdrag undersökningar om utbyggande av
kraftstationer i Vuoksen och ett större lyftverk för
fartyg i östra Tyskland.
Men utvecklingen gick vidare. Man behövde
samarbete de olika kraftföretagen emellan, och man
insåg vikten av sammanlagringen av olika
belastningstoppar, en fråga som ännu idag är synnerligen
aktuell och fortfarande föremål för Prövningsanstaltens
utredningar. Här hade man ett vidsträckt fält för
sitt arbete att sammanföra smärre kraftenheter i
större komplex och att anordna en rationell
samkör-ning mellan olika kraftintressenter. Sedan Torsten
Holmgren, efter Trollhätte kraftverks fullbordande
och kraftdistributionens igångsättning i stor skala i
sydvästra Sverige, återbördats till
Prövningsanstalten, tog han som sin första större uppgift att söka
rationellt ordna samkörningen av kraftstationerna i
Bergslagen i samband med större krafttillskott från
Norrland. Detta hans initiativ gav upphov till
bildande av Bergslagens gemensamma kraftförvaltning,
som representerade ett stort steg framåt mot en
allmän samköming av landets kraftstationer. Av
naturliga Skäl blev det Vattenfallsstyrelsen förbehållet
att genom framsynt och skicklig ledning fullborda
denna kristallisationsprocess över hela landet.
Vattenfallsstyrelsens storartade utveckling av
kraftdistributionen medförde givetvis en hel del
anslutningar av olika kommunala och enskilda elverk
till Vattenfallsstyrelsens kraftnät, vilka utförts under
medverkan av Prövningsanstalten, bland vilka må
nämnas elverken i Enköping, Södertälje, Strängnäs,
Eskilstuna och Nynäshamn. Detsamma gäller om
industrianläggningar sådana som Hallsta pappersbruk
i norra Uppland, vars elektriska anläggning i sin
helhet projekterades av Prövningsanstalten, Forsbacka
järnverk, Scania Vabis, Motala verkstad m. fi.
Sedan de internationella förbindelserna efter det
första världskrigets slut återknutits, kunde svensk
teknik ånyo göra sig gällande i utlandet, varvid vår
svenska utveckling på vattenkraft- och
kraftöverföringsområdet, som kunnat fortgå mera ostört än
i de flesta andra europeiska länder, kunde uppvisa
erfarenheter väl värda att taga vara på ute i världen.
Så projekterades och utfördes det bekanta
kraftverket vid Perak i Bortre Indien under medverkan
av Vattenbyggnadsbyrån och Elektriska
prövningsanstalten.
Efter professor Rossanders bortgång 1927 inträdde
nya krafter i Prövningsanstaltens ledning, nämligen
de tidigare i flera repriser vid anstalten anställda
ingenjörerna Erik Lundström och Christian
Beck-Friis, vilka vid Torsten Holmgrens frånfälle 1934
helt övertogo ledningen och nu bedriva verksamheten
under form av aktiebolag.
Den sista tioårsperioden före det nya världskrigets
utbrott kännetecknas särskilt av en livlig
byggnadsverksamhet från det allmännas sida, och
Prövnings-anstalten har betrotts med projektering och kontroll
av den elektriska utrustningen till en mycket stor
del av dessa. Ej mindre än vid ett trettiotal av
landets sjukhus och sanatorier har Prövningsanstalten
medverkat vid utformningen av elektrifieringen, som
numera ingalunda inskränker sig blott till belysning
utan omfattar en hel rad av olika elektriska
anordningar. Prövningsanstalten kan också nu se tillbaka på
ett snart femtioårigt samarbete med Kungl,
medicinalstyrelsen på detta område, där nyskapandet särskilt
på senare år tagit fart speciellt beträffande
telesignal-och elektrovärmeanläggningar. Prövningsanstalten
har utfört ett beaktansvärt pionjärarbete beträffande
elektrifieringen av köksanläggningar, vilket jämväl
funnit beaktande i utlandet. Detta arbete har även
lett till ingående studium av sammanlagringen av
belastningar, som utgör en organisk påbyggnad av
Prövningsanstaltens tidigare arbeten rörande symboliska
belastningskurvor för elverk och sammanlagringen
av belastningarna vid elektrisk järnvägsdrift. Även
andra nya områden ha varit föremål för bearbetning,
av vilka särskilt må nämnas helelektrifiering av
tvättinrättningar, varom Prövningsanstalten utfört en
utredning på uppdrag av den till
Ingeniörsveten-skapsakademien anslutna Föreningen för rationell
textiltvätt.
Vid den storartade utveckling, som den svenska
industrien undergått på senare tid, har
Prövnings-anstaltens sakkunskap anlitats vid utformningen av
de elektriska anläggningarna vid ett mycket stort
antal företag.
Den nuvarande knappheten på ledningsmaterial
fordrar särskild omsorg vid projekteringen av
anläggningar. Inom Prövningsanstalten har för att
underlätta detta arbete utarbetats förenklade
metoder för beräkning av ledningsförluster vid varierande
belastning och undersökningar gjorts om besparing
30 maj 1942
2 215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
