- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
221

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

vikande uppfattning i denna fråga och i så fall i
vilket hänseende?

6) Hårdhetstalen äro angivna med brinelltal enligt
brinelltabellen för jämna 0.1 mm gällande ett
belastningsförhållande P — 10 D~. Tal under 100 ha
avrundats till två siffror. Anser Ni a)
belastningsförhållandet riktigt för lättmetallgjutgods, b)
belastningsförhållandet riktigt för plastiskt bearbetade
lättmetaller utom renaluminium, c) att brinelltalen
under 100 skola anges utan decimal?

7) De i tabellen använda materialbeteckningarna
äro att betrakta som provisoriska. Olika förslag till
beteckningssystem äro under diskussion, och med
hänsyn härtill vore av värde få svar på följande
frågor: a) De i tabellerna använda beteckningarna bestå
av en bokstav och fyra siffror (vartill i
förekommande fall kommer en tillståndsformssiffra). Anser Ni
det vore mycket vunnet, om beteckningen kunde
begränsas till en bokstav och tre siffror? b) Anser Ni,
att beteckningen bör bestå av enbart siffror? c)
Anser Ni, att tillståndsformssiffra bör utsättas, även då
endast en tillståndsform är normerad?

8) Kan Ni i övrigt godkänna förslagen?

Svaren torde godhetsfullt avgivas utan avvaktande
av särskilt utsänt särtryck senast den 18 maj 1942 till
Stål- och metallnormskommittén under adress
Sveriges standardiseringskornmission, Brunkebergstorg
12, Stockholm.

Stockholm den 20 april 1942.

För Stål- och metallnormskommittén
Dag Du Rietz.

När rostar en spik?

I Teknisk tidskrifts häfte nr 12 beskrives en
intressant undersökning under ovanstående titel. För 15
år sedan hade jag tillfälle att göra en egendomlig
iakttagelse beträffande röstning, för vilken jag här
vill redogöra.

Yid ett flera dagars besök på den plats i nordvästra
hörnet av Spetsbergen, från vilken S. A. Andké
startade sin ballongfärd till Nordpolen, genomgick jag
grundligt den rikliga kvarlåtenskap han där
efterlämnat. Bland allt annat som fanns där var även ett
parti svarvspån av järn, liggande ute i fria luften,
uppenbarligen avsett för framställning av vätgas till
ballongen. Vad som förvånade mig mest var, att denna
svarvspån var lika blank och rostfri som om den
kommit från svarven i går. Detsamma gällde träskruv och
alla andra föremål av järn, som lågo kringströdda
på marken. Allting var fullkomligt rostfritt, trots
att det legat i fuktig luft i 30 år och under denna tid
överstänkts av Golfströmmens salta vatten vid de
talrika stormarna.

Rostningsföreteelserna ha stor ekonomisk betydelse
och böra därför grundligt studeras. Ovannämnda
plats på Spetsbergen skulle utan tvivel vara särskilt
lämplig för undersökning av betingelserna för
röstningens uppträdande. En ung kemist med intresse
för saken borde, försedd med nödvändiga hjälpmedel,
göra en sommarexkursion dit upp. Den bleve säkert
givande.

J. W. Sandström.

TNC

Benägenheten att böja fysikaliska storhetsnamn i
pluralis framträder mycket tydligt inom det tekniska
språket. Ordet vinkel, för att nämna ett exempel, kan
avse dels det geometriska föremålet — en triangel har
tre vinklar — dels den fysikaliska storheten, som
uttryckes i så och så många grader. Om toppvinkeln i en
triangel antar olika storlek, bör detta kallas olika
vinkelvärden och icke olika vinklar. I stället för att säga
"vid stora toppvinklar" bör man säga: vid stora värden
på toppvinkeln, eller enklare: vid stor toppvinkel.

I vissa fall har den fysikaliska storheten fått ett
annat namn än det motsvarande föremålet eller
fenomenet; area är storlek av yta. I många fall svarar
storheten icke direkt mot något särskilt föremål eller
fenomen, t. e. verkningsgrad. Att ånge sådana typiska
storhetsnamn i pluralis är särskilt stötande. "Saxen är
tillräcklig för de största trådareor som kunna förekomma";
skriv: den största trådarea som kan ...
"Verkningsgraderna vid full och halv last uppgå till..."; skriv:
verkningsgraden ... uppgår till... "Prov utfördes vid tre
olika effekter"; skriv: vid tre värden på effekten.

Det finns dock fall då pluralis kan försvaras, om
också icke direkt rekommenderas. Detta inträffar när
det är fråga om ett begränsat antal bestämda värden.
Man bör kunna få säga: "De i tabellen angivna
hastigheterna ...", fastän man avser olika storlek av
hastigheten hos exempelvis en maskin. Likaså:
Standarddiametrar. Av de tre fastställda areorna (bättre dock:
värdena på arean) är den minsta vanligast.

Tendensen att använda pluralisform är så allmän, att
man har skäl att tala om pluralissjuka. Vem känner inte
igen uttryck som "lämna uppgifter om
bränsleförbrukningar och temperaturer vid varierande belastningar och
hastigheter", där alla fem substantiven borde stå i
singularis. Tendensen sträcker sig för övrigt även till
abstrakta begrepp i allmänhet. "Två personer ha olika
uppfattningar, visa olika beteenden..." Men här har
man lämnat det tekniska språkets speciella område.

J. W.

22/3—18/4 1942.

Facit.

Verkstad i berg. Bolinder-Munktell har låtit
anlägga en verkstad som sprängts in i berget. De under
arbetet gjorda erfarenheterna tyda på att dylika
anläggningar ha sitt berättigande även under fredliga
förhållanden. Dels har man helt naturligt sparat
stora mängder byggnadsmaterial såsom cement, glas
och armeringsjärn, som kräva mycket kol för sin
tillverkning, och dels blir underhållet av ett bergbygge
givetvis synnerligen billigt. Även bränslekostnaderna
ställa sig mycket fördelaktigt, och brandrisken blir
obetydlig.

Sveriges elektrifierade statsbanelinjer uppnå nu en
sammanlagd längd av 4 242 km med en största
sträckning från norr till söder,
Riksgränsen—Krylbo—Mjölby—Trelleborg, av 2 022 km. Medräknas
privatbanorna, uppgår de elektrifierade järnvägarnas längd
i vårt land till 4 836 km. Endast ett land, Italien, kan
uppvisa större elektrifierad banlängd än Sverige. Som
fjärrförbindelse inom ett och samma land synes
sträckan Riksgränsen—Trelleborg vara enastående i
avseende på längd.

Industriverk för försvaret. Enligt den s. k.
Nothin-ska utredningens förslag skall försvarsväsendets cen-

30 maj 1942

2 221

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free