Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1942 - Landets äggviteproblem, av Sten Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HAF TE 20 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 MA]
ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2
INNEHÅLL: Landets äggviteproblem, av civilingenjör Sten Westerberg. — Patentlagförslaget. —
Indexbundna statslån. ■— Sprickbildning hos gasbehållare. — Läkaren och arbetsplatsens hygien. — Litteratur.
— Tekniska föreningar. -— Problemhörnan. — Sammanträden.
Landets äggviteproblem.
Av civilingenjör STEN WESTERBERG.1
Avsnitten "Jordbrukstekniska åtgärder"
(I) och "Åtgärder genom ökat fiske" (II)
publicerades i h. 19 den 9 maj 1942.
Red.
IH. Industriella åtgärder.
Vilka åtgärder kan då vidtagas från industriens sida?
Den elegantaste vägen, som föreslagits i detta
sammanhang, är att genom oorganisk syntes
framställa karbamid. Av detta kväveämne kan
nötkreaturen i viss utsträckning uppbygga äggviteämnen.
Upptäckten härav är tämligen ny och har ännu icke lett
till praktisk tillämpning här i landet. En annan väg är
något mera komplicerad och tar i sin hjälp
mikroorganismer, varvid man i själva verket tar sikte på en
efterbildning av vad som sker inom lantbruket. Där
överföres kväve i form av kvävesalter samt delvis
luftkväve genom azotobakter vid växternas
livsprocess till växtäggvita. När man sålunda vid de
industriella metoderna odlar mikroorganismer är detta
också en växtodling principiellt sett. Överväger
man, vilka mikroorganismer man skall använda som
tjänare vid äggvitesyntesen, tänker man av naturliga
skäl först på azotobakterna, som har förmågan att
direkt överföra luftkvävet till äggvita. Av redan
vidtagna omfattande försök har emellertid
framgått, att frågan ännu icke kunnat genomföras i
industriell skala. Andra mikroorganismer har
emellertid visat sig lämpligare, ehuru de icke har den nyss
nämnda fördelaktiga egenskapen att kunna direkt
utnyttja luftkvävet utan i stället måste matas med
kvävesalter. Hit hör flera jästarter av släktena
Saccharomyces, vår vanliga sprit-, bryggeri- och
bakjäst, samt Torula, en vildjästart. Vid samtliga med
tillhjälp av dessa genomförda industriella
förfaringssätt kräves emellertid som nämnts dels kväve- och
fosforsalter, dels ock tillförande av ett högvärdigt
kolhydrat, i regel i form av socker, för att livnära och
uppbygga mikroorganismerna. En jämförelse med
lantbrukets produktionssätt i detta hänseende visar,
att medan i jordbruket växterna automatiskt
framställa kolhydrat ur luftens kolsyra och solenergi,
sålunda utan kostnad för råmaterial, en fabriksmässig
framställning kräver dylika i form av kolhydrat, soc-
1 Foredrag- vid STF:s årsmöte den 23 mars 1942.
ker. Jordbruksproduktionens överlägsenhet
framstår därmed fullt tydligt. Sålunda erforderliga
kolhydrat kan tänkas bli hämtade från kulturväxter,
trä, torv eller sulfitlut. Kolhydratet kan antingen
föreligga i form av sockerarter färdigt till bearbetning
med mikroorganismer eller ock i sådan form, att det
först måste underkastas en teknisk process, där det
överföres till assimilerbara sockerarter. Av
kulturväxterna kan sålunda socker och stärkelse ur betor
och potatis komma ifråga. Med tanke på att den f. n.
disponibla jordbruksarealen knappast kan utökas och
att den redan nu är fullt upptagen med produktion av
äggvite- och kolhydratämnen, vilka gå till direkt
konsumtion, torde man icke kunna räkna med en
utvidgad framställning av jordbrukssocker. Intresset
knytes därför närmast till de övriga kolhydratkällorna.
En självständig produktion kan därvid tänkas
realiseras genom att socker framställes ur trä eller
cellulosa. För genomförande av denna process har under
årens lopp ett flertal olika metoder föreslagits och
prövats. Samtliga grundar sig på att trä eller
cellulosa behandlas med mineralsyror i koncentrerad eller
utspädd form och vid varierande temperatur och
tryck. Om man skall bedöma, vilken
försockringsme-tod, som för vår del borde komma ifråga, torde man
kunna uppställa det önskemålet, att den bör ge ett
billigt socker, som under kristid men också under
fredsförhållanden kan konkurrera med
jordbrukssocker. Skall träsockerfabriker inrättas endast för
kristiden, bör de vara möjligast billiga i anläggning.
Ett önskemål är vidare, att vid fabriksanläggningen
inhemskt material i största möjliga utsträckning kan
användas, liksom ock inhemska råvaror vid
fabrikationen. Då råmaterialet, veden, icke längre
förefinns i obegränsade mängder, bör metoden även
utmärka sig för ett högt sockerutbyte ur veden.
Ett flertal undersökningar har verkställts för att
utröna värdet av alla de metoder, som existerar för
försockring av trä, men de olika kostnaderna för
sockret har icke med nöjaktig säkerhet kunnat
fastställas, varför jag avstår från att framlägga en
ekonomisk jämförelse, mellan de olika metoderna. Till
en jämförelse med andra sockermetoder i ekonomiskt
hänseende återkommer jag senare.
Som råvara för sockerframställningen har i stället
för ved även föreslagits torv. Någon säker teknik att
därav framställa till jästtillverkning användbart soc-
16 maj 1942
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
